Antiken som uppfinning och identitet
De gamla grekerna och historiebruket

”Hur ofta tänker du på Romarriket?” var en fråga som nyss ställdes överallt. I två böcker, en fransk och en tysk, ställs istället frågan om hur man tänkt och tänker på antikens greker och Aten. L’invention de la Grèce  vill göra…


Demokratins lott

Med jämna mellanrum blir frågan om de demokratiska styrelseformerna och deras legitimitet föremål för debatt, och för tillfället tycks vi befinna oss i en period av särskilt intensiv diskussion. Ett par svenska exempel från senare tid är Axess nr 9…


Efter Europa eller Europa först? (1)
Ivan Krastev – After Europe

Tommy Andersson tar i två artiklar upp böcker som båda behandlar problem i vår europeiska samtid, men med delvis olika perspektiv. Här först Ivan Krastevs After Europe som lyfter fram flyktingkrisen som vår Europapolitiska ödesfråga och i en senare artikel Claus Leggewies…


Efter Europa eller Europa först?(2)
Claus Leggewies Europa zuerst!

Medan Tommy Andersson i sin föregående artikel främst tog upp Ivan Krastevs essä After Europe, presenterar han här Claus Leggewies ambitiösa och väl underbyggda Europa zuerst! en läsvärd bok inte minst för de utförliga resonemangens och den framtidstillvända diskursens skull  Claus…


Europas språkvärld III
Lost in translation. Om glottofagi, översättning, och språkinlärning

I föregående artikel i denna serie diskuterades språklig dominans, både historiskt och i vår tid genom engelskans – eller ”globalesiskans” utbredning. Här fortsätter Tommy Andersson sin serie med att diskutera dess påverkan också på språkstudiernas och översättningens område Hur…


Fotot såg på mig
Ny bok av Katja Petrowskaja

I sin nya bok, Das Foto schaute mich an (”Fotot såg på mig”), har Katja Petrowskaja samlat ett sextiotal bilder och försett var och en av dem med en personligt hållen text, som en nyckel till världen bakom bilden, och med…


Gud i Tredje riket 
Om tron och kyrkorna i medlöperiets tid

Religionen spelar sällan en framträdande roll i historiska genomgångar av nazismens förförelsekraft och Tredje rikets utveckling. I sin bok Gläubige Zeiten framhåller Manfred Gailus tvärtom religionen som ett centralt vardagsfenomen efter 1933 och gör en genomgång av de olika kyrkorna…


Imponerande debut

I den mycket uppmärksammade romanen Oroppa (”Europa”) har den kvinnliga konstnären Salomé funnit en fristad i Nederländerna, från fängelse och tortyr i Marocko under kung Hassan II:s tid. Men i Amsterdam finns nu också torteraren och bödeln, som ingenting ångrar.…


Pojkfrisyren. 
Helga Lüdtkes Bubikopf om den radikala frisyren

Om en originell och fascinerande bok om politik och kultur, vardag och fest, som tar avstamp i hur den omvälvande pojkfrisyren – coupe à la garçonne – nådde Weimarrepublikens Tyskland på 1920-talet berättar Helga Lüdtke i sin bok Bubikopf med undertiteln…


Revolusi
David Van Reybrouck om Indonesiens självständighet

Redan två dagar efter slutet på andra världskriget i Asien proklamerade Sukarno, de indonesiska frihetskämparnas ledare, kortfattat landets självständighet. Det skulle sedan dröja till 1949 innan Nederländerna förmåddes släppa ifrån sig Indonesien, som varit dess ”mest kostbara koloniala juvel”. Om…


Skuggor och dagrar i mörkrets tid

Victor Klemperers ständiga aktualitet bygger främst på hans banbrytande kartläggning av Tredje rikets språk i boken LTI och dagböckerna från hela hans vuxna liv. Men ännu är kvarlåtenskapen inte helt uttömd och på senare år har Klemperers förlag Aufbau publicerat…


Som vore det över

Kriget i Ukraina är inne på sitt femte år och vittnesmålen därifrån är många. Men hur tar man sig som journalist eller författare an uppgiften att förmedla dem på bästa sätt? Den ukrainska författaren och fotografen Katja Petrowskaja har i…


Charlemagne 
Karl den store och hans imperium

När Karl krönts till frankerrikets kung 768 – han blev ”den store” och Charlemagne först senare – inleddes en expansion av riket som när det var som störst sträckte sig från Medelhavet till Danmark och Östersjön. Men imperiet blev kortlivat.…


Empires 
Om imperierna under det långa 1800-talet

År 1800 behärskade olika imperier 35 procent av jordens yta. Redan 1914 hade de lagt under sig hela 84 procent, ofta med brutala metoder. Om denna imperiernas utveckling och deras makt har Ulrike von Hirschausen och Jörn Leonhard nyss kommit…


Hur hamnade vi här?
Jean-Marie Guéhenno – Le premier XXI:e siècle

Att västvärlden misstog Sovjetunionens kollaps 1991 för en demokratins seger och haft en övertro på den ekonomiska liberaliseringens demokratiserande kraft och dess förmåga att genom globaliseringen garantera fred är, enligt franske Jean-Marie Guéhenno, några av de faktorer som lett till…


En möjlig lycka? 
Om Anne Rabes Wenderoman

I år för 35 år sedan föll Berlinmuren och Tyskland kunde återförenas. Om de omvälvningar som denna ”Wende” innebar har det uppstått en hel litterär genre. I Die Möglichkeit von Glück berättar Anna Rabe om uppväxten i en familj i…