Burgunderna 
Om Nederländernas anfäder

När Filip den djärve år 1384 fick dåvarande Burgund som förläning inleddes en blomstringstid för furstendömet. Inklämt mellan den tidens stormakter kunde det länge förbli självständigt och utvecklas ekonomiskt och bli till ett av Europas främsta kulturområden, inte minst inom…


Empires 
Om imperierna under det långa 1800-talet

År 1800 behärskade olika imperier 35 procent av jordens yta. Redan 1914 hade de lagt under sig hela 84 procent, ofta med brutala metoder. Om denna imperiernas utveckling och deras makt har Ulrike von Hirschausen och Jörn Leonhard nyss kommit…


Spännande idéhistoria 
Om Martin Mulsows lärdomsprov Überreichweiten

I dag har den tidigare världshistorian ofta fått ge plats åt konceptet globalhistoria, en mer balanserad historieskrivning, som tar hänsyn till växelspelet och de långa linjerna i kontakterna mellan olika delar av världen. Men hur förstå inte bara handeln utan…


Revolusi
David Van Reybrouck om Indonesiens självständighet

Redan två dagar efter slutet på andra världskriget i Asien proklamerade Sukarno, de indonesiska frihetskämparnas ledare, kortfattat landets självständighet. Det skulle sedan dröja till 1949 innan Nederländerna förmåddes släppa ifrån sig Indonesien, som varit dess ”mest kostbara koloniala juvel”. Om…


Gud i Tredje riket 
Om tron och kyrkorna i medlöperiets tid

Religionen spelar sällan en framträdande roll i historiska genomgångar av nazismens förförelsekraft och Tredje rikets utveckling. I sin bok Gläubige Zeiten framhåller Manfred Gailus tvärtom religionen som ett centralt vardagsfenomen efter 1933 och gör en genomgång av de olika kyrkorna…


Fotot såg på mig
Ny bok av Katja Petrowskaja

I sin nya bok, Das Foto schaute mich an (”Fotot såg på mig”), har Katja Petrowskaja samlat ett sextiotal bilder och försett var och en av dem med en personligt hållen text, som en nyckel till världen bakom bilden, och med…


Hur hamnade vi här?
Jean-Marie Guéhenno – Le premier XXI:e siècle

Att västvärlden misstog Sovjetunionens kollaps 1991 för en demokratins seger och haft en övertro på den ekonomiska liberaliseringens demokratiserande kraft och dess förmåga att genom globaliseringen garantera fred är, enligt franske Jean-Marie Guéhenno, några av de faktorer som lett till…


Vad händer med det kristna kulturarvet?

Inför julhelgen skriver Tommy Andersson om två franska böcker som båda diskuterar en fråga, som är minst lika aktuell här som i resten av Europa: är det kristna kulturarvet på väg att helt gå förlorat med den tilltagande sekulariseringen? Ännu…


Pojkfrisyren. 
Helga Lüdtkes Bubikopf om den radikala frisyren

Om en originell och fascinerande bok om politik och kultur, vardag och fest, som tar avstamp i hur den omvälvande pojkfrisyren – coupe à la garçonne – nådde Weimarrepublikens Tyskland på 1920-talet berättar Helga Lüdtke i sin bok Bubikopf med undertiteln…


Skuggor och dagrar i mörkrets tid

Victor Klemperers ständiga aktualitet bygger främst på hans banbrytande kartläggning av Tredje rikets språk i boken LTI och dagböckerna från hela hans vuxna liv. Men ännu är kvarlåtenskapen inte helt uttömd och på senare år har Klemperers förlag Aufbau publicerat…


Victor Klemperer i dag

Den franske essäisten och översättaren Frédéderic Joly har nyligen kommit ut med boken La langue confisquée om Victor Klemperers berömda studie över det språkliga förfallet under nazismen, LTI. Tommy Andersson finner i Jolys bok också en hel del väsentligt om vår egen tids kommunikativa misär…


Efter Europa eller Europa först?(2)
Claus Leggewies Europa zuerst!

Medan Tommy Andersson i sin föregående artikel främst tog upp Ivan Krastevs essä After Europe, presenterar han här Claus Leggewies ambitiösa och väl underbyggda Europa zuerst! en läsvärd bok inte minst för de utförliga resonemangens och den framtidstillvända diskursens skull  Claus…


Efter Europa eller Europa först? (1)
Ivan Krastev – After Europe

Tommy Andersson tar i två artiklar upp böcker som båda behandlar problem i vår europeiska samtid, men med delvis olika perspektiv. Här först Ivan Krastevs After Europe som lyfter fram flyktingkrisen som vår Europapolitiska ödesfråga och i en senare artikel Claus Leggewies…


Europas språkvärld III
Lost in translation. Om glottofagi, översättning, och språkinlärning

I föregående artikel i denna serie diskuterades språklig dominans, både historiskt och i vår tid genom engelskans – eller ”globalesiskans” utbredning. Här fortsätter Tommy Andersson sin serie med att diskutera dess påverkan också på språkstudiernas och översättningens område Hur…


Demokratins lott

Med jämna mellanrum blir frågan om de demokratiska styrelseformerna och deras legitimitet föremål för debatt, och för tillfället tycks vi befinna oss i en period av särskilt intensiv diskussion. Ett par svenska exempel från senare tid är Axess nr 9…