Ryska författare i krig

Putins anfallskrig mot Ukraina har fått konsekvenser också för ryska författare och deras böcker. Nyligen kom beskedet att pseudonymen Boris Akunin klassats som utländsk agent på grund av sitt motstånd mot kriget i Ukraina. Den lyriske ironikern Dmitrij Bykov bor numera i New York, medan Zachar Prilepin tagit ställning för kriget. Läs om dem här.

På spaning efter Australiens bushpoesi

Under andra halvan av 1800-talet och ett knappt sekel framåt spelade Australiens bushpoesi – med poeter som Henry Lawson och Banjo Paterson (välkänd för sin Waltzing Matilda) – en avgörande roll för den framväxande nationens identitet. Torgny Nordin berättar om denna poesi och om flera av dess namn,  men också om Heidelbergskolan inom måleriet och den förvandling av den ursprungliga naturen som koloniseringen av Australien förde med sig.

Jeana Jarlsbo

En av Dixikons framstående skribenter och kännaren av både fransk och rumänsk litteratur, Jeana Jarlsbo, har avlidit efter en lång tids sjukdom. Dixikon vill gärna påminna om hennes alltid intressanta och insiktsfulla texter, lika aktuella och läsvärda idag som när de skrevs. Nedan återfinns några exempel. Alla hennes artiklar finns här.

Turkisk poesi

Efter en resa till Istanbul och det kvinnohistoriska biblioteket och arkivet där redovisar här Burcu Sahin i en tvådelad essä sina intryck och presenterar flera kvinnliga, turkiskspråkiga poeter och deras situation i landet, från förra seklets Gülten Akın till dagens Bejan Matur och Asuman Susam.

Det svåras konst
Torbjörn Elensky om José Lezama Lima

Den kubanske poeten, essäisten och romanförfattaren José Lezama Lima är en av dem som betytt mest för vad som brukar kallas den latinamerikanska barocken, som han både teoretiserade över och utövade i sina verk. Det gäller särskilt hans väldiga, gongoristiska roman Paradiso. I en essä i tre delar presenterar här Torbjörn Elensky både Lezama Lima, för vilken bara det riktigt svåra var värt att ägna sig åt, och hans roman, som på alla sätt lever upp till detta ideal.

Några förbisedda tyska kvinnliga författare

Världslitteraturen vimlar av bortglömda eller förbisedda författare, namn som en gång i tiden varit både lästa och lovordade, men som av en eller annan anledning fallit i glömska i det allmänna medvetandet. I fyra artiklar av Rebecka Kärde och Martin Lagerholm uppmärksammar Dixikon fyra förbisedda, kvinnliga tyska författare.

En betydande och en mindre betydande händelse
Om nejlikerevolutionen i Portugal

Nästa år, den 25 april, är det femtio år sedan den då förbjudna sången Grandola vila morena spelades på radio och blev inledningen till den militärkupp som störtade den auktoritära Estado Novo-regim som styrt landet sedan 1926, och som banade väg för den nejlikerevolution som ledde fram till ett demokratiskt Portugal.
Författaren Jan Norming och tecknaren Lennart Carlsson, som var där den gången, har nu rest tillbaka för att söka efter vad som idag kan finnas kvar av det man drömde om då.

Moraliska frågor

Adam Smith var inte bara den moderna marknadsekonomins fader utan också en moralfilosof som såg farorna med ett ohämmat egenintresse. Jane Addams, som en gång kallades Amerikas farligaste kvinna, ansåg att ”moralens enda uttrycksform är handlingen”. Har vi kanske en moral som bara vill begränsa onda handlingar istället för att förändra det samhälle vi lever i? Frågan ställer Alain Badiou. Och Håkan Lindgren skriver om fragment av en underförstådd moral.

Resor

Res till Spetsbergen med Léonie d’Aunet, som utklädd till man deltog i en fransk expedition på skeppet La Recherche 1838–1840, med ”gamlingen” Eduard Limonov, med Jan Norming på en helt annan resa än han tänkt sig och med Schubert på en vinterresa eller läs Rebecka Kärde om skildringar av resor.

Pier Paolo Pasolini 100 år

Pier Paolo Pasolini, född den 5 mars 1922, var poet, essäist, dramatiker, filmskapare och kritiker och en av de mest betydelsefulla gestalterna i den italienska efterkrigstiden. Hans betydelse har fortsatt växa både nationellt och internationellt också efter hans död 1975.

Krigets fasor

Läs om de bortglömda döda och om kvinnor som krigsbyten i det trojanska kriget, om Caesars politiska självinscenering och sätt att söka övertyga om sin egen förträfflighet i De Bello Gallico, om fasorna under det skånska kriget då Danmark sökte återta sin kanske viktigaste provins och om två tyska krig.

Lviv i Europas centrum

Lviv – eller Lvov eller Lemberg – i nuvarande Ukraina nära gränsen till Polen, dit utländska ambassader och andra nu evakuerats, var en gång huvudstad i Galizien, och låg också då i Europas centrum. Läs om staden Lemberg, om flykten därifrån, men också om författarna Bruno Schultz och Schmuel Joseph Agnon

Sportsidorna

Läs om världens första sportbild i antika Paestum, om en schweizisk fotbollsperformance och frågan om vad fotboll egentligen väcker för tankar, om vad Platon och bollen har ihop och förstås om lösningen av huvudproblemet.

Essäer

Om resor till platser som finns och som inte längre finns och om en person som menar att varje åtskillnad mellan jag och samhälle är falsk medan en annan gör vad han kan för att upprätthålla den.

Europas språkvärld

I en serie texter tar Tommy Andersson upp vår europeiska språkvärld och ställer frågor om hur ett litet antal språk blir alltmer dominerande på alltfler områden och om hur samhället och individen påverkas av detta. Vad händer då den den globala varianten av engelska – kommunikationsspråket i internationella sammanhang – växer sig starkare och vilka vägar kan vi välja för att öka ömsesidig förståelse utan att andra språk  förfaller till regionala kuriositeter?

Om folkmord, rättvisa och försoning

När det oerhörda redan har hänt och inte kan göras ogjort, hur går man vidare? Inte bara de som lyckats överleva, utan också deras och gärningsmännens anhöriga? Är det möjligt förlåta eller på annat sätt nå försoning? Är en sådan ens önskvärd? Hur ska den i så fall gå till?