Fram till år 1970 var Oman ett gammalmodigt och slutet land, i princip isolerat från omvärlden. Sedan dess har det utvecklats till ett hightechsamhälle med ekonomiskt välstånd för sina egna medborgare, men är ännu närmast osynligt i svensk media. I en introducerande essä i två delar tecknar Tetz Rooke något om Omans moderna historia och berättar om några av landets romanförfattare och deras böcker.

Barnpsykiatern, författaren och översättaren och den mycket uppskattade skribenten också på Dixikon, Salomon Schulman, avled igår den 15 juli 2024. Här nedan några av hans texter för Dixikon.

Några av Dixikons texter om konst. Fler texter finner du här.

I en essä i två delar söker Henrik Nilsson teckna Portugals komplexa och föränderliga förhållande till havet genom historien och fram till våra dagar och tar tillsammans med samhälleliga och politiska aspekter upp havets och kusternas roll i prosan och poesin.

Hur förhåller man sig som feminist till en religion, som man vill bekänna sig till, men som i delar är kvinnofientlig? Frågan som idag är aktuell på många håll i världen är inte ny, utan delade också 1800-talets feministiska rörelse i Tyskland.
Anton Jansson skriver här om tre feminister som valde olika vägar. En av dem valde att helt avvisa religionen, en annan att bejaka de delar som stödde hennes sak, den tredje däremot ville bygga en ny religion med alla människors frigörelse i centrum.

Putins anfallskrig mot Ukraina har fått konsekvenser också för ryska författare och deras böcker. Nyligen kom beskedet att pseudonymen Boris Akunin klassats som utländsk agent på grund av sitt motstånd mot kriget i Ukraina. Den lyriske ironikern Dmitrij Bykov bor numera i New York, medan Zachar Prilepin tagit ställning för kriget. Läs om dem här.

Under andra halvan av 1800-talet och ett knappt sekel framåt spelade Australiens bushpoesi – med poeter som Henry Lawson och Banjo Paterson (välkänd för sin Waltzing Matilda) – en avgörande roll för den framväxande nationens identitet. Torgny Nordin berättar om denna poesi och om flera av dess namn,  men också om Heidelbergskolan inom måleriet och den förvandling av den ursprungliga naturen som koloniseringen av Australien förde med sig.

En av Dixikons framstående skribenter och kännaren av både fransk och rumänsk litteratur, Jeana Jarlsbo, har avlidit efter en lång tids sjukdom. Dixikon vill gärna påminna om hennes alltid intressanta och insiktsfulla texter, lika aktuella och läsvärda idag som när de skrevs. Nedan återfinns några exempel. Alla hennes artiklar finns här.

Efter en resa till Istanbul och det kvinnohistoriska biblioteket och arkivet där redovisar här Burcu Sahin i en tvådelad essä sina intryck och presenterar flera kvinnliga, turkiskspråkiga poeter och deras situation i landet, från förra seklets Gülten Akın till dagens Bejan Matur och Asuman Susam.

Den kubanske poeten, essäisten och romanförfattaren José Lezama Lima är en av dem som betytt mest för vad som brukar kallas den latinamerikanska barocken, som han både teoretiserade över och utövade i sina verk. Det gäller särskilt hans väldiga, gongoristiska roman Paradiso. I en essä i tre delar presenterar här Torbjörn Elensky både Lezama Lima, för vilken bara det riktigt svåra var värt att ägna sig åt, och hans roman, som på alla sätt lever upp till detta ideal.

Världslitteraturen vimlar av bortglömda eller förbisedda författare, namn som en gång i tiden varit både lästa och lovordade, men som av en eller annan anledning fallit i glömska i det allmänna medvetandet. I fyra artiklar av Rebecka Kärde och Martin Lagerholm uppmärksammar Dixikon fyra förbisedda, kvinnliga tyska författare.

Anna Jansson skriver om egyptisk litteratur före och efter den arabiska våren 2011 och om de förhoppningar den väckte – och släckte.

Nästa år, den 25 april, är det femtio år sedan den då förbjudna sången Grandola vila morena spelades på radio och blev inledningen till den militärkupp som störtade den auktoritära Estado Novo-regim som styrt landet sedan 1926, och som banade väg för den nejlikerevolution som ledde fram till ett demokratiskt Portugal.
Författaren Jan Norming och tecknaren Lennart Carlsson, som var där den gången, har nu rest tillbaka för att söka efter vad som idag kan finnas kvar av det man drömde om då.

Adam Smith var inte bara den moderna marknadsekonomins fader utan också en moralfilosof som såg farorna med ett ohämmat egenintresse. Jane Addams, som en gång kallades Amerikas farligaste kvinna, ansåg att ”moralens enda uttrycksform är handlingen”. Har vi kanske en moral som bara vill begränsa onda handlingar istället för att förändra det samhälle vi lever i? Frågan ställer Alain Badiou. Och Håkan Lindgren skriver om fragment av en underförstådd moral.

Res till Spetsbergen med Léonie d’Aunet, som utklädd till man deltog i en fransk expedition på skeppet La Recherche 1838–1840, med ”gamlingen” Eduard Limonov, med Jan Norming på en helt annan resa än han tänkt sig och med Schubert på en vinterresa eller läs Rebecka Kärde om skildringar av resor.

Pier Paolo Pasolini, född den 5 mars 1922, var poet, essäist, dramatiker, filmskapare och kritiker och en av de mest betydelsefulla gestalterna i den italienska efterkrigstiden. Hans betydelse har fortsatt växa både nationellt och internationellt också efter hans död 1975.

Läs om de bortglömda döda och om kvinnor som krigsbyten i det trojanska kriget, om Caesars politiska självinscenering och sätt att söka övertyga om sin egen förträfflighet i De Bello Gallico, om fasorna under det skånska kriget då Danmark sökte återta sin kanske viktigaste provins och om två tyska krig.

Lviv – eller Lvov eller Lemberg – i nuvarande Ukraina nära gränsen till Polen, dit utländska ambassader och andra nu evakuerats, var en gång huvudstad i Galizien, och låg också då i Europas centrum. Läs om staden Lemberg, om flykten därifrån, men också om författarna Bruno Schultz och Schmuel Joseph Agnon

Läs Mikael van Reis essä i fem delar om fem berömda målningar från fem århundraden och se konsten han skriver om i närbild

Läs om världens första sportbild i antika Paestum, om en schweizisk fotbollsperformance och frågan om vad fotboll egentligen väcker för tankar, om vad Platon och bollen har ihop och förstås om lösningen av huvudproblemet.

Om resor till platser som finns och som inte längre finns och om en person som menar att varje åtskillnad mellan jag och samhälle är falsk medan en annan gör vad han kan för att upprätthålla den.