”Hur ofta tänker du på Romarriket?” var en fråga som nyss ställdes överallt. I två böcker, en fransk och en tysk, ställs istället frågan om hur man tänkt och tänker på antikens greker och Aten. L’invention de la Grèce vill göra…
- Antiken
När kriget är förlorat
Om Aischylos Perserna
När Xerxes invasionsarmé 480 f.Kr. tågat över Hellesponten för att inta Grekland anföll man till både lands och sjöss. De i antal överlägsna perserna segrade vid Thermopyle, men blev grundligt besegrade till sjöss vid Salamis. I Aischylos Perserna väntar man…
Apokalyptikens hets och hopp
Antika insikter för vår tid
I en serie om tre essäer gör bibelforskaren Natalie Lantz en historisk exposé över den judiska apokalyptiken som den gestaltas i antika hebreiska och arameiska texter. I denna första del behandlas apokalyptikens eskatologiska drag, där idén om den yttersta tiden…
Hur fick människan en kropp?
Några reflektioner om själen i platonsk tradition
Är vår själ bara en kroppslig funktion i vår hjärna, ett medvetande som evolutionen frambringat, och som därför dör med kroppen? Eller är, som Platon menade, de andliga tingen beständiga och vår kropp bara en tillfällig behållare för dem? Eller…
Platon i Verona
Palimpsestens hemlighet
När skrivmaterialet en gång var dyrbart sökte man gnugga bort tidigare texter och använda materialet på nytt. Det har sedan gått att se, men inte att läsa, det som stått under den synliga texten. Men med ny multispektralanalys går det…
Aten 403 f.Kr.
Fascinerande om den återupprättade demokratin
Sedan Sparta tvingat på Athen en diktatur under de s.k. trettio tyrannerna lyckades Aten återinföra demokratin redan året därpå, 403 f.Kr. Som ett led i försoningsarbetet efter övergreppen förbjöds helt enkelt minnena från året under tyrannerna. Om detta så betydelsefulla…
Ett rikes undergång
Om Platons Atlantis
Myten om Atlantis, staden som för 9000 år sedan först blomstrade och sedan gick under, sjönk i havet och försvann, har under de 2300 år som gått sedan Platons skrev sina dialoger givits oändligt många tolkningar. Många har tagit myten…
Namnlös är glömd
Om Roms legioner
”Ge mig tillbaka mina legioner” ska kejsar Augustus ha klagat efter romarnas förlust vid Teutoburgerskogen. För honom handlade det inte om 30.000 anonyma döda, utan om enheter med egna fälttecken, egna befälhavare, egna förläggningsorter och en egen historia. Stig Strömholm…
Broar och drömmar om imperier
Om Herodotos och Xerxes pontonbro
Putin är inte den förste som byggt imperiebroar från Öst till Väst. I ett försök att invadera Grekland lät perserkungen Xerxes år 480 f.Kr. uppföra en pontonbro över Dardanellerna. Enligt Herodotos bestod bron av 676 skepp som lagts med kölarna…
”Vems bild är detta?”
Antika mynt – vårt första massmedium?
Medan de bevarade skriftliga dokumenten från antiken är förhållandevis få, är mynten desto fler. Inte bara metallen som användes och dess vikt utan också de bilder, texter och symboler som återgavs på myntets båda sidor gav legitimitet åt både mynt…
Två intellektuella politiker
Demosthenes i Aten och Cicero i Rom var två politiker som, istället för med vapenmakt, ledde och behärskade sina hemstater i kraft av den talekonst de utövade vid rådsmöten och i folkförsamlingar och som med dess hjälp kunde fira politiska…
Homeros och konsten att berätta
Den tyske grecisten Jonas Grethlein diskuterar i en ny bok, Die Odyssee. Homer und die Kunst des Erzählens, berättargreppen i Odysséen, den västerländska litteraturens urepos och Tommy Andersson finner boken vara en både bärkraftig och inspirerande undersökning om Odysséens berättande…
Adam Nicolson – Why Homer matters
I vintras tillbringade jag två veckor i Aten på ett stipendium. En dag när solen värmde lämnade jag skrivbordet, öppnade porten till Ariane Wahlgrens författarhus och gick nerför trapporna längs Drakougatan, där apelsinerna lyste stillsamt som lyktor i grenverken ovanför…
Laddar fler artiklar