Marlowe — orolig själ i orolig tid

Mellan Shakespeare och hans kanske mindre kände samtida Christopher Marlowe uppstod på 1580-talet en rivalitet då de inspirerade och eggade varandra till att skapa nya och allt djärvare pjäser för att locka publik till teatrarna. Om Marlowe har Stephen Greenblatt…


Verdis Shakespeare (3) – Falstaff

I den avslutande delen i serien om Verdis Shakespeare handlar det om Verdis sista opera Falstaff, en förväxlingskomedi baserad på Shakespeares Muntra fruarna i Windsor och Henrik IV, där den nu åldrade och rejält runde riddaren Sir John Falstaff söker förföra två gifta…


Miljardärerna och syndabocken

Vad kan den franske litteraturvetaren från 1900-talet René Girard och hans tankar om mimetiskt begär och syndabockar ha för betydelse för vår tids sociala medier, kulturkrig, techmiljardärer och libertarianism, men också för förståelsen av en kris i ett svenskt politiskt…


Gudarnas andning

Vinden ger jorden liv och på de flesta språk är vinden begreppsligt sammanflätad med ande, andning och själ. Någon slump är det knappast, då vinden inte är en social konstruktion utan blåser genom såväl naturen som kulturen; den är på…


Irländska hjärtan

I de båda mångfaldigt prisbelönta romanerna The Spinning Heart och Heart, be at Peace låter den irländske författaren Donal Ryan kärnfullt och poetiskt, roande och oroande tjugoen människor – tjugo levande och en död – i var sina monologer berätta…


Verdis Shakespeare (1) Macbeth

Av alla kanske 200 tonsättningar av Shakespeares dramer är det nästan bara Verdis tre operor Macbeth, Otello och Falstaff som ännu framförs. I en essä för varje opera undersöker Claes Wahlin förhållandet mellan Verdi och Shakespeare och tar upp inte…


Poesi och tillvarons hemligheter

Filosofen Charles Taylor, som under årens lopp gått holmgång med teorier som velat förklara människan i strikt naturvetenskapliga termer, fortsätter på den vägen i sin senaste bok Cosmic Connections, där han mot den rationalistiska, vetenskapliga världsbilden, som följde med upplysningen…


Apokalyptiska himlafärder och LSD

I den tredje och avslutande delen av sin exposé över judisk apokalytik skriver bibelforskaren Natalie Bloch här om gudsuppenbarelserna hos bibliska figurer som Hesekiel och Henok, hos senare mystiker som Besht och rabbi Zalman Schachter Shalomi, som trippade på LSD,…


Vetenskap under belägring

Forskning och vetenskaplig kunskap har både rönt respekt och misstänkliggjorts. Men numera har kritiken fått politiska dimensioner. I boken Science under Siege, med fokus på amerikanska förhållanden, söker författarna efter drivkrafterna bakom den anti-vetenskapliga rörelsen och lanserar också en ”battle…


Magnifika britter

Claud Cockburn var en pionjär för undersökande journalistik, med de svagas och missgynnades intressen för ögonen utan att för den skull tulla på sanningen. Christopher Hill, en akademisk historiker och humanist, tolkade framsteg i jämlikhetstermer och blev tidigt kommunist. Om…


Kampen om Nilen

I sin högst läsvärda The Nile – History’s greatest River följer norske Terje Tvedt engagerat och insiktsfullt Nilen från källorna till havet — fast tvärtom — och ägnar flodens upptäckare och dess litterära skildrare intressanta nedslag, men lägger störst vikt…


Djävlar och demoner

I sin historiska exposé över den judiska apokalyptiken, som den gestaltas i antika hebreiska och arameiska texter, skriver bibelforskaren Natalie Bloch här om demonerna som bortom mänsklig greppbarhet ändå utgjorde en påtaglig om än osynlig del av tillvaron. I…


Kambanellis om Mauthausen

Den grekiske författaren och dramatikern Iakovos Kambanellis, som lyckades överleva koncentrationslägret Mauthausen, stannade efter befrielsen kvar där, bland annat för att kunna dokumentera nazisternas illgärningar. Hans bok om tiden i Mauthausen är inte bara ett litterärt storverk utan också ett…


Modernismens musa

Gertrude Stein sa att hon reste till Paris för att ta död på 1800-talet och det lyckades hon med. Hon förnyade romanskrivandet, skapade en modernistisk diktning långt före Eliot och Pound och blev en modernismens musa inom både poesi och…


Varför lyssna på Schönberg?

Trots att det i dagarna gått mer än 150 år sedan Arnold Schönberg föddes framstår hans verk, och då framförallt hans tolvtonsteknik, kanske som själva sinnebilden för modern konstmusik, trots att tonsättare efter honom i stor utsträckning återgått till mer…


Ravel 150 år

I år skulle Ravel ha fyllt 150 år, något som uppmärksammas stort. Med många musikexempel skriver Ruth Pergament om Ravel och hans på många sätt banbrytande musik och pekar på hur hans klangmålning och melodik, hans närhet till impressionismen, den…