Jurij Lotman 
Semiotiken och kulturens väsen

Den estlandsryske semiotikern Jurij Lotman betraktas – jämte samtida som Umberto Eco och Roland Barthes – som en av litteraturvetenskapens främsta. Hans livsverk firades i både Estland och Ryska federationen 2022, då han skulle ha fyllt 100 år. Hans  idoga…


Isous poetiska praktik 
Isidore Isou och lettrismen (2)

”Alltsedan Baudelaire har poeterna bara varit stadier på väg mot Isou”, hävdade Isidore Isou om sig själv. Missnöjd med dada och surrealismen publicerade han 1947 Introduction à une nouvelle poésie et à une nouvelle musique, ett manifest för den nya…


Lysande introduktion till Avestaskrifterna

Inte bara islam utan nästan alla religioner idag hänvisar till en bok som deras anhängare betraktar som helig. För en av de äldsta kända religionerna, zoroastrismen, är det Avesta. Dess tidigaste delar, som man bedömer tillkom ca 1000 f.Kr., användes…


Käte Hamburger
Litteraturvetare, germanist, filosof

Rebecka Kärde presenterar Käte Hamburger, som 1934 flydde undan nazisterna till Sverige och Göteborg, bodde här i 22 år, blev svensk medborgare och skrev några av sina viktigaste böcker här. Av antisemitiska skäl fick hon aldrig någon universitetstjänst i Sverige…


Författar*inna, lärar*inna och hen
Jämlikhet genom språket?

 ”Författarinna” och ”skådespelerska” används nästan inte längre här, men kan anses viktiga på andra håll för att markera att alla människor inte är män. Där kan också en enda man bland 100 kvinnor göra att hela gruppen blir språkligt maskulin…


Den gåtfulla stenen
Rökstenen i nytt ljus

På Dixikon handlar det Mest om utländsk kultur & litteratur, om främmande språk och främmande länder. Men också gamla former av svenskan kan vara nog så främmande, som Rökstenens aftuamuþstãntarunaʀþaʀ · nuarinfaþifaþiʀaftfaikiãnsunu. Tommy Andersson skriver här uppskattande om Bo Ralphs monumentala nytolkning av stenens…


Utrotning
Om garfågeln, döda språk, Island och Gísli Pálsson

Om den internationellt kände isländske humanisten och antropologen Gísli Pálsson, och om flera av hans böcker, inte minst den  vackra boken Fuglinn sem gat ekki flogið som handlar om utrotningen av garfågeln, norra halvklotets pingvin, berättar här Johan Swedenmark. …


Om indoeuropéernas ursprung

En ny antologi – Tracing the Indo-Europeans. New evidence from archaeology and historical linguistics – ger en fascinerande inblick i aktuell forskning om våra indoeuropeiska rötter, om varifrån vi kommer. Sökandet efter våra indoeuropeiska rötter har alltsedan artonhundratalet varit…


Jürgen Trabant – Sprachdämmerung. Eine Verteidigung.

Fråga fyra språkvetare vad de forskar om och bered dig på fyra olika svar. Olika i termer av forskningsfrågor, metod, intresse – och olika i synen på vad språk egentligen är. Språkens långa historia är ju också en historia om…


Om tysk språkpurism

Att varje politisk fråga har sin språkliga sida är en sliten sanning, men har omvänt också varje språklig företeelse en politisk sida? Magnus P. Ängsal har läst Karl-Heinz Götterts bok Die Sprachreiniger om Allgemeiner Deutscher Sprachverein och tysk språkpurism. I en…


Europas språkvärld igen

Peter Landelius genomtänkta och välformulerade replik på min artikelserie Europas språkvärld hade förtjänat en betydligt snabbare reaktion än vad jag förmått prestera, men även om jag nu är sent ute önskar jag ändå utnyttja möjligheten till en uppföljning. Kanske är…


Varifrån talar du?
En replik

Tommy Andersson har i fyra intressanta artiklar beskrivit Europas språkliga geografi och gett förslag på hur detta Babelstorn ska kunna byggas om till ett gemensamt hem. Hans utgångspunkt är den tyske språkvetaren Jürgen Trabants bok ”Globalesish – oder was?” Vi…


Europas språkvärld IV
Språkkunskaper som europeiskt medborgarideal och våra egna möjligheter

I föregående artikel berördes dels konsekvenserna av språkrelaterade beslut fattade av stater, organisationer och socialt framgångsrika grupper, dels språkundervisningen i skolan. Undervisningens villkor är avgörande för att stärka kunskaperna men vi kan också göra en hel del själva. I…


Europas språkvärld III
Lost in translation. Om glottofagi, översättning, och språkinlärning

I föregående artikel i denna serie diskuterades språklig dominans, både historiskt och i vår tid genom engelskans – eller ”globalesiskans” utbredning. Här fortsätter Tommy Andersson sin serie med att diskutera dess påverkan också på språkstudiernas och översättningens område Hur…


Europas språkvärld (II) Globalesiska – språklig dominans då och nu

Med utgångspunkt i frågan Vad händer med våra språk i en globaliserad värld? behandlade Tommy Andersson i föregående avsnitt dels språkets generella betydelse för individen och civilisationen, dels den flerspråkiga situationen i Europa. Här fortsätter nu diskussionen om globaliseringens positiva…


Europas språkvärld (I)
Våra språk i globaliseringens tid

Första delen av en längre essä av Tommy Andersson om Europas språkvärld Den yttersta förutsättningen för vår globaliserade värld är människans förmåga att kommunicera över mycket stora avstånd. Globaliseringen har åtminstone sedan antiken varit en potentiellt möjlig samhällsutveckling, men det…


Google Books och Google Ngram Viewer

Av LARS LINDVALL & MÅRTEN RAMNÄS I Svenska Dagbladet den 15 maj 2011 innehöll kulturdelen en stort uppslagen artikel av Adam Svanell om Googles nya sökverktyg Google Ngram Viewer. Sex hela sidor ägnades projektet Google Books vars digitaliserade textmassor är…