Genom fredsfördraget 1920 erkände Sovjetryssland formellt Estland som självständig stat. Men då, som nu i Ukraina, ockuperade Ryssland ändå Estland några decennier senare, med hårt förtryck som följd. Enel Melberg fortsätter här sin essä om några författarliv och deras verk…
- Historia
Då alla kläder var bruna eller grå
Några författarliv i ett ockuperat Estland (1)
Genom fredsfördraget 1920 erkände Sovjetryssland formellt Estland som självständig stat. Men då, som nu i Ukraina, ockuperade Ryssland ändå Estland några decennier senare, med hårt kommunistiskt förtryck som följd. Om några författarliv och deras verk från den tiden, som varade…
Zhou Enlai
Överlevaren
Premiärministern Zhou Enlai saknade inte motståndare i den kommunistiska miljö han präglade och präglades av, och överlevde den ena politiska stormen efter den andra, då han visste precis när han skulle falla till föga. För några kan han framstå som…
Ornitologen i Auschwitz
Vetenskap i Förintelsens tjänst
I en förskräckande studie i medlöperi berättas i polska boken Ptaki krzyczą nieustannie (”Fåglarna skriker oavbrutet”) om den tyske vetenskapsmannen och ornitologen Günther Niethammer som med stöd av kommendanten Höss och i vetenskapens namn skapade ett naturreservat i anslutning till…
Prix Goncourt 2024
Houris
Ny roman av Kamel Daoud
Den algeriske författaren Kamel Daoud, som gjorde stor succé med sin ”motundersökning” av Albert Camus Främlingen, på svenska Fallet Mersault, har nyss givit ut en fängslande och angelägen roman där han mot bakgrund av inbördeskriget i Algeriet under 1990-talet återkommer…
Antiken som uppfinning och identitet
De gamla grekerna och historiebruket
”Hur ofta tänker du på Romarriket?” var en fråga som nyss ställdes överallt. I två böcker, en fransk och en tysk, ställs istället frågan om hur man tänkt och tänker på antikens greker och Aten. L’invention de la Grèce vill göra…
”Den första afrikanska romanen”
Om Batouala av René Maran
När Mohamed Mbougar Sarr belönades med Goncourtpriset 2021 hade det gått 100 år sedan det delats ut till en svart författare. Då, 1921, gick det till René Maran och hans roman Batouala som gjort både sensation och skandal med sin…
På Lenins lista
Ny tysk roman om filosofskeppen
1922 upprättade Lenin en lista på 220 intellektuella som han inte ansåg önskvärda i ett kommande Sovjet och som därför skulle deporteras från Ryssland. I två skepp – senare kallade Filosofskeppen – sändes de med sina familjer i exil till…
Med sikte på stjärnorna
Om Galileos instrument för sin forskning
I sin bok Galileo’s Instruments of Credit lyfter Mario Biagioli fram hur Galileo medvetet kunde använda sin banbrytande utveckling av stjärnkikaren och sina sensationella rön om stjärnhimlen som instrument för att skapa sig renommé – eller med bokens titel få…
Frihetens Messias
Ian Buruma om Spinoza
I sin nyutkomna biografi över Spinoza ser Ian Buruma honom som den store vägröjaren för den radikala upplysning som proklamerade den totala tanke- och yttrandefriheten, saknade tron på en utomvärldslig gudomlighet och politiskt närmade sig demokratin. 1600-talet är det…
När kriget är förlorat
Om Aischylos Perserna
När Xerxes invasionsarmé 480 f.Kr. tågat över Hellesponten för att inta Grekland anföll man till både lands och sjöss. De i antal överlägsna perserna segrade vid Thermopyle, men blev grundligt besegrade till sjöss vid Salamis. I Aischylos Perserna väntar man…
Italien, affärer och litteraturer
Trieste, Joyce och Svevo
Under ett besök i Trieste i Italien – en evig checkpoint på gränsen mellan då och nu – går Jan Norming i de båda författarna och vännerna James Joyce och Italo Svevos fotspår, och finner såväl en tweedhandlare och biografägare…
En alldeles särskild bok
Om Koranen och islamkritik
I dagarna planeras enligt uppgift nya, provocerande och upprörande koranbränningar. Finns det, utöver andra uppenbara skäl, också något hos Koranen själv som vållar en sådan upprördhet, som ju är svår att föreställa sig om det istället handlat om Bibeln? Islamkännaren…
Apokalyptikens hets och hopp
Antika insikter för vår tid
I en serie om tre essäer gör bibelforskaren Natalie Lantz en historisk exposé över den judiska apokalyptiken som den gestaltas i antika hebreiska och arameiska texter. I denna första del behandlas apokalyptikens eskatologiska drag, där idén om den yttersta tiden…
En möjlig lycka?
Om Anne Rabes Wenderoman
I år för 35 år sedan föll Berlinmuren och Tyskland kunde återförenas. Om de omvälvningar som denna ”Wende” innebar har det uppstått en hel litterär genre. I Die Möglichkeit von Glück berättar Anna Rabe om uppväxten i en familj i…
”Vår religion är förnuftet”
Om feministen Louise Dittmar
I Anton Jansons tredje och avslutande del i serien om tre tyska feminister, och deras olika sätt att förhålla sig till en religion med kvinnofientliga inslag, har turen kommit till Louise Dittmar. Influerad av Feuerbach menade hon att Gud och…
En filosofisk festmåltid!
Kant 300 år
Den 22 april i år fyller Immanuel Kant 300 år men Dixikon börjar firandet redan nu med boken Kant: Die Revolution des Denkens av en av samtidens främsta Kantspecialister, Marcus Willaschek. En mäktig volym och en filosofisk festmåltid anser Sven-Eric…
En skola för alla i fredens tjänst
Om föregångaren Comenius
Han överlevde det trettioåriga kriget, trodde inte bara på utbildning och bildning för alla utan också att alla kunde ta den till sig, skapade de första läroböckerna och arbetade för fred och en bättre värld, var föregångare till både vår…
”Framför Guds tron är alla lika”
Om feministen Louise Otto
Hur förhåller man sig som feminist till en religion, som man vill bekänna sig till, men som i delar är kvinnofientlig? Frågan som idag är aktuell på många håll i världen är inte ny, utan delade också 1800-talets feministiska rörelse…
Hur fick människan en kropp?
Några reflektioner om själen i platonsk tradition
Är vår själ bara en kroppslig funktion i vår hjärna, ett medvetande som evolutionen frambringat, och som därför dör med kroppen? Eller är, som Platon menade, de andliga tingen beständiga och vår kropp bara en tillfällig behållare för dem? Eller…
”Det som ni inte känner, skall ni inte bränna!”
Johannes Reuchlin och bokbränningen
Om bokbränning av heliga skrifter alltid ska skyddas av yttrandefriheten eller vara brottsligt som hets mot folkgrupp, dvs som en handling riktad mot någons etniska ursprung eller trosbekännelse, är nu en fråga med stor aktualitet. Men bokbränning har otvetydigt och…
Platon i Verona
Palimpsestens hemlighet
När skrivmaterialet en gång var dyrbart sökte man gnugga bort tidigare texter och använda materialet på nytt. Det har sedan gått att se, men inte att läsa, det som stått under den synliga texten. Men med ny multispektralanalys går det…
Dödläge
Ett schackparti i Vilnius getto
I en kortroman av den litauiske författaren Icchokas Meras iscensätts några år efter novemberpogromen den 9 november 1938 mot Tysklands judar, också kallad Kristallnatten, ett särskilt sadistiskt parti schack i Vilnius getto, där alla judiska barns liv bokstavligen står på spel. …
Är det förgångna framtiden?
Om ett en gång öppet och frisinnat islam
Kritiker av islam argumenterar inte sällan för att islam måste göra upp med det man anser är föråldrade, medeltida föreställningar. Men var islam under det vi kallar den mörka medeltiden istället en ovanligt upplyst och frisinnad religion, påverkad mer av…
Empires
Om imperierna under det långa 1800-talet
År 1800 behärskade olika imperier 35 procent av jordens yta. Redan 1914 hade de lagt under sig hela 84 procent, ofta med brutala metoder. Om denna imperiernas utveckling och deras makt har Ulrike von Hirschausen och Jörn Leonhard nyss kommit…
Laddar fler artiklar
Det äldre syskonet
Om den första Talmud
När romarna slog ner det judiska upproret år 70 e.Kr. ödelade de även templet, Guds boning på jorden, och det som varit centrum i den judiska religionen. Många hade också förvisats och den långa diasporan hade inletts. Hur skulle man…