Essäer - alla artiklar

La Romana
Om Alberto Moravia (2)

Av Robert Azar
I den andra delen av Robert Azars essä om Moravia har turen här kommit till La Romana – Romarinnan – där något av det som också blir Moravias signatur framträder. Trots tidiga intryck av den modernistiska litteraturen med dess nya berättartekniker förblev han realismen och den psykologiska kommentaren trogen och tematiken…

Scenkonstens språk (3)
Katie Mitchell och The Forbidden Zone

Av Theresa Benér
Romaner och skönlitteratur som omvandlas till mångtydig scenkonst är en tydlig trend inom dagens europeiska teater. Vad går förlorat och vad kan tvärtom skådespelares gester och ord, video, musik, ljud, ljus och färger, det som är scenens uttryck, istället tillföra? I denna tredje del av sin essä tar Theresa Benér upp…

Scenkonstens språk (2)
Krystian Lupa: Wycinka Holzfällen

Av Theresa Benér
Romaner och skönlitteratur som omvandlas till mångtydig scenkonst är en tydlig trend inom dagens europeiska teater. Vad går förlorat och vad kan tvärtom skådespelares gester och ord, video, musik, ljud, ljus och färger, det som är scenens uttryck, istället tillföra? Theresa Benér fortsätter här sin essä om Scenkonstens språk med…

Föremål för ständigt ny begrundan
Om Giorgio Morandi, Gianni Vattimo och det svaga tänkandet (1)

Av John Swedenmark
På Artipelag i Gustavsberg visas från den 7 april i vår verk av den italienske, kultförklarade målaren Giorgio Morandi. John Swedenmark ser för Dixikons räkning utställningen och beger sig dagen därpå till Italien för att följa i Morandis, Gianni Vattimos och det svaga tänkandets fotspår, med avstickare till Alvar Aalto…

teaterbild

Scenkonstens språk
En essä om hur text gestaltas på scen (1)

Av Theresa Benér
En tydlig trend inom dagens europeiska teater är att romaner, essäer och skönlitteratur omvandlas till mångtydig scenkonst. Intressant nog sker detta ofta hand i hand med en orientering bort från textdominerad teater. Hur väljer regissörerna, med hela den arsenal av avancerad teknologi som i dag står dem till buds, att transponera böckernas…

Torvtäcket

Av Erik Andersson
Det är så med irländska fornminnen att man kan läsa om dem och se dem utprickade på kartan, men om man skall uppsöka dem i verkligheten så ter de sig ofta undflyende. Därför var det en glad överraskning att se en skylt med texten megalithic tomb på vägen mellan Dugort…

Det hemliga Tyskland (V)
Faust

Av Martin Lagerholm
Efter att tidigare ha behandlat Hermann, Barbarossa och Siegfried avslutar Martin Lagerholm här sin essä om myternas Tyskland med en epilog om berget Brocken, Walpurgisnacht och – förstås – Faust. Hela essän kan läsas här. __________ Brocken, det mest tyska av alla berg” är ett citat från Heinrich Heine som…

De likgiltiga
Om Alberto Moravia (1)

Av Robert Azar
I en inledande text om Alberto Moravias debutbok, Gli indifferenti – om en familj och en hel borgarklass i nedgång under den framväxande fascismen och om människor utan förmåga till djupare förståelse eller känslor för vare sig andra eller sig själva – inleder Robert Azar här en essä i flera…

Kritiken som konst
Om Hagar Olsson

Av Stina Otterberg
Litteraturkritik skiljer sig, skriver Stina Otterberg här i en längre text om Hagar Olsson, från konstkritik eller musikrecensioner genom att den delar sitt arbetsmaterial och sina grepp med sitt objekt, litteraturen. Hagar Olsson ansåg, närmast föreskrev därför att litteraturkritiken själv måste kvalificera sig som litteratur för att kunna skapa sig…

Det hemliga Tyskland
Om tyska myter

Av Martin Lagerholm
Hela Martin Lagerholms essä där han med åskådliga exempel söker återge några huvudlinjer och dominerande strömningar i myter som format den tyska självbilden. Lika lite som historien själv återspeglar de ett avlägset, storslaget förflutet, utan de har likt historien själv varit i kontinuerlig förändring och förvandling. Essän har gjorts möjlig…

Det hemliga Tyskland (IV)
Siegfried

Av Martin Lagerholm
I den avslutande delen av Martin Lagerholms essä tar han upp myten om Siegfried som på ett sammanfattande sätt visar hur tyska myter på olika sätt kommit att forma den tyska självbilden __________ Utanför mitt lilla pensionat i centrala Worms står en tung motorcykel. Över den breda och militärgröna bensintanken breder…

Det hemliga Tyskland III
Arminius/Hermann och slaget vid Teutoburgerskogen

Av Martin Lagerholm
Det tredje avsnittet i en längre essä där Martin Lagerholm tar upp centrala tyska myter och deras ideologiskt färgade receptionshistoria. __________ Vintern 2009. Jag befinner mig på Grotenburger Berg i Teutoburgerskogen strax utanför den lilla staden Detmold i nordvästra Tyskland. Framför mig reser sig en 27 meter hög kopparstaty på…

Europas språkvärld (II) Globalesiska – språklig dominans då och nu

Av Tommy Andersson
Med utgångspunkt i frågan Vad händer med våra språk i en globaliserad värld? behandlade Tommy Andersson i föregående avsnitt dels språkets generella betydelse för individen och civilisationen, dels den flerspråkiga situationen i Europa. Här fortsätter nu diskussionen om globaliseringens positiva och negativa inverkan på språken. Andra delen i en längre…

Det hemliga Tyskland (II)
Barbarossa

Av Martin Lagerholm
Der alte Barbarossa, Der Kaiser Friederich, Im unterirdischen Schlosse Hält er verzaubert sich. Er ist niemals gestorben, Er lebt darin noch jetzt; Er hat im schloss verborgen Zum schlaf sich hingesetzt De första två stroferna ur Friedrich Rückerts (1788–1866) i Tyskland välkända dikt om den gamle tysk-romerske kejsaren Fredrik I…

Mot katastrofen

Av Ulf Eriksson
Katastrof betyder omstörtning. Någonting demoleras eller välts överända. Tilliten skingras i skräck och panik. Varje katastroffilm försöker massivt synliggöra detta. När vi lämnar biografen och vår uppjagade fascination lägger sig, återstår likväl en tomhet, ett vagt missnöje. Det är som om vi trots alla visuella chocker inte riktigt har fått…

Hundra år sedan dadaismen lanserades

Av Lena Kåreland
Dada har beskrivits som ett blixtnedslag, en heraldisk paroll utslungad från hästryggen, en gladiatorgest och ett gyckelspel sprunget ur den intighet där alla högre frågeställningar har trasslat in sig. Denna modernistiska revoltrörelse som föddes för hundra år sedan har sin aktualitet också i dag, och många evenemang av olika slag…

När författaren Zacharias Papantoniou kom till Göteborg och sedan reste till Stockholm

Av Jan Henrik Swahn
Göteborgsutställningen stod öppen för allmänheten från maj till oktober 1923. Utställningen besöktes av 4,2 miljoner varav 41 000 utländska besökare. En av dem var Zacharias Papantoniou. Om jag till att börja med väljer ett svenskt perspektiv och går tillbaka till vad som skrivits om Göteborgsutställningen i pressen, finner jag överraskande…

Om erfarenheten av litterär sanning (III)

Av Ulf Eriksson
Ett exempel på litteratur vars art av sanning växer ur skrivandet och läsandet som pågående erfarenhet av en estetisk form kan man finna i den argentinska kritikern Sylvia Molloys klassiska studie Las letras de Borges (Borges skriftkonst). Hon säger på ett ställe något intressant om hur Borges – hennes exempel…

Om erfarenheten av litterär sanning (II)

Av Ulf Eriksson
Utifrån sin antika position någonstans mellan sanning och myt utvecklade litteraturen sin egen sanning som en fluktuation eller ett oscillerande mellan å ena sidan i förväg etablerade fakta och sakförhållanden, och å den andra sådana visioner och abstrakta begrepp som endast framträder, med den spanske författaren Javier Marías ord, ”medan…

Helig ilska
Lanceros och Smith om religiöst grundat våld

Av Mårten Björk
Natten mellan den 24 och 25 maj 1856 sliter en grupp religiösa aktivister, beväpnade med svärd och revolvrar, ut en man och hans två vuxna söner ur deras hem i Kansas i den amerikanska mellanvästern. De förs bort till vildmarken där de hackas ihjäl. Ledaren för det beväpnade sällskapet försäkrar…

Om erfarenheten av litterär sanning (I)

Av Ulf Eriksson
En av mina mest fascinerande läsupplevelser på sistone är argentinaren Javier Argüellos roman A propósito de Majorana, vars grundscenario vilar på ett elegant växelbruk mellan odyssé och bordssamtal. En journalist skickas iväg från Barcelona till Neapel för att skriva något om den berömde teoretiske fysikern Ettore Majoranas gåtfulla försvinnande i…

Livsviktig litteratur
Om Samizdat i Berlin

Av Håkan Lindgren
Lyssnar jag lite för länge på diskussioner om litteraturens väsen, om vad litteratur ska vara eller inte vara, är det risk att jag tröttnar så mycket att jag kommer att tänka på något som Georg Klein har berättat. Han var tonåring i det belägrade Budapest i andra världskrigets sammanrasande slutskede,…

Italiensk kolonial arkitektur (II)
Strandpromenaden i Mogadishu

Av Pernilla Ståhl
Staden ser jag oftast från bilfönstret, omgiven av unga män med kalashnikovs, eller om det nu är AK-47:or. Killarna tuggar khat febrilt och ser sig oroligt omkring. FN-personal får inte röra sig i Mogadishu utan tungt beväpnad eskort. Mellan gevärspiporna skymtas ett vardagsliv på gatorna, handel pågår bland byggnader sönderpepprade…

Italiensk kolonial arkitektur (I)
Ett ouppklarat arv

Av Pernilla Ståhl
Längst in i en sal på Galleria Nazionale D´Arte Moderna i Rom hänger en gigantisk oljemålning. Tavlan, som mäter nära åtta gånger fem meter, föreställer slaget vid Dogali den 26 januari 1887 i dåvarande Abessinien. År 1888 fick den neapolitanske konstnären Michele Cammarano uppdraget av den italienska regeringen att skildra…

De andras humorlöshet: Om yttrandefrihet och satir

Av Ola Sigurdson
I vår tid finns det förmodligen få anklagelser som är lika allvarliga som att säga att någon saknar humor. Humor anses allmänt, åtminstone i vår del av världen, vara ett omistligt värde, och även vittna om en tolerant personlighet med ett rörligt intellekt. Humor hör med andra ord till det…

Om Svetlana Aleksijevitj
Nobelpriset 2015

Av Håkan Lindgren
(Ursprungligen publicerad 2013) Under hösten kom Tiden second hand, den senaste boken i Svetlana Aleksijevitjs stora dokumentära projekt ”Utopins röster” (översättning Kajsa Öberg Lindsten). Med ”utopin” menar hon förstås Sovjetunionen: sedan början av 1980-talet har hon specialiserat sig på långa, litterärt bearbetade intervjuer med människor som berättar om livet i…

Mänsklighetens arma lidande kropp
Om Germaine Tillion

Av Jeana Jarlsbo
Ett fotografi från början av 1940-talet föreställer Germaine Tillion vid trettiotre års ålder. Hon är en ung kvinna i blom, med ett rofyllt ansiktsuttryck, ett småleende på läpparna, mörkt uppsatt hår. I hennes ögon kan man skönja livsglädje. Kanske också en inre glöd. Nuet tycks andas lugnt kring hennes gestalt.…