Essäer - alla artiklar

Renässans och reformation
Erasmus och Luther

Av Ola Sigurdson
Hur förhöll sig egentligen renässansen och reformationen till varandra? Var de separata rörelser, den ena sekulär och den andra inomkyrklig, eller fanns det i själva verket närmare samband mellan dem? Ola Sigurdson, som i denna essä pekar på hur Luther var påverkad av renässanshumanismen och själv kan ses som en…

Luther-Jahr 2017 (3)
Luther och de andra

Av Anton Jansson
Det i Tyskland pågående jubileet Luther-Jahr 2017 har förstås fokus på reformatorn, som detta år syns praktiskt taget överallt i Tyskland, men det uppmärksammar inte bara Luther utan också andra delar av reformationen och protestantismen. _________ Luther, Luther, Luther. Det tar inte lång tid innan jag under min rundresa i…

”Själen är en möjlighet som kräver arbete för att förverkligas”
En essä om Pier Paolo Pasolini (5)

Av Torbjörn Elensky
Torbjörn Elensky fortsätter här sin  essä om den italienske konstnären, samhällskritikern och människan Pier Paolo Pasolini och om hans aktualitet idag, här om Pasolinis sista film, Salò o le 120 giornate di Sodoma. Varje del av essän har som rubrik ett citat från Pasolini. ________ Pasolinis sista film är ett försök…

Luther-Jahr 2017 (2)
Luther och tyskarna

Av Anton Jansson
Den 31 oktober 2017 har det gått 500 år sedan Luther publicerade sina 95 teser mot avlatshandeln, något som brukar anses som startskottet på den protestantiska reformationen. Dagen för de förmodade hammarslagen har i år gjorts till en nationell helgdag och jubileet firas med tre nationella specialutställningar och med inte mindre…

”Att skriva är meningslöst”
En essä om Pier Paolo Pasolini (4)

Av Torbjörn Elensky
Den fjärde delen i Torbjörn Elenskys essä om den italienske konstnären, samhällskritikern och människan Pier Paolo Pasolini och om hans aktualitet idag. Varje del har som rubrik ett citat från Pasolini. _________ Under 60-talet och fram till sin död 1975 ägnar han sig allt mer åt filmkonsten. Hans börjar i…

Archangeli om Morandi
Föremål för ständigt ny begrundan (5)

Av John Swedenmark
I denna den sista och avslutande delen i essän om Morandi, Vattimo och det svaga tänkandet tar John Swedenmark upp några böcker om Morandi, bl.a. Francesco Arcangelis, som först inte godtogs av Morandi och som kunde ges ut i originalversion först i början av 2000-talet, långt efter Morandis död 1964.…

Scenkonstens språk (6)
Litteratur i scenkonstens nu

Av Theresa Benér
I denna avslutande del av essän om scenkonstens språk sammanfattar Theresa Benér med utgångspunkt i uppsättningar av Krystian Lupa, Krzysztof Warlikowski och Katie Mitchell hur romaner, sakprosa och poesi kan omformuleras i komplexa iscensättningar och intensifiera teaterns ”nu” med information och signaler som talar till åskådarens alla sinnen. _______ Teater…

Luther-Jahr 2017 (1)
Hammarslagen 1517

Av Anton Jansson
Den 31 oktober 2017 har det gått 500 år sedan Luther publicerade sina 95 teser mot avlatshandeln, något som brukar anses som startskottet på den protestantiska reformationen. Idéhistorikern Anton Jansson har rest till Tyskland för att besöka tre stora nationella specialutställningar i respektive Berlin, Eisenach och Wittenberg för att på plats undersöka…

”Vi som inte älskar enligt normen övervärderar kärleken”
Pier Paolo Pasolini – en essä (3)

Av Torbjörn Elensky
Torbjörn Elensky fortsätter här sin essä i flera delar om den italienske konstnären, samhällskritikern och människan Pier Paolo Pasolini och om hans aktualitet idag. Varje del har som rubrik ett citat från Pasolini. _________ Som ung och genom hela livet var Pier Paolo en hängiven läsare. Han kände de italienska…

Ett öra av ljus
Föremål för ständigt ny begrundan (4)

Av John Swedenmark
I denna den fjärde och näst sista delen av sin essä om Morandi, Vattimo och det svaga tänkandet gör John Swedenmark en avstickare till den av Alvar Aalto ritade kyrkan Santa Maria Assunta i byn Riola di Vergato i Italien och talar med prästen där om enkelhet och atteggiamento. _________…

”Ni har ansikten som pappas pojkar”
Pier Paolo Pasolini – en essä (2)

Av Torbjörn Elensky
Torbjörn Elensky fortsätter här sin essä i flera delar om den italienske konstnären, samhällskritikern och människan Pier Paolo Pasolini och om hans aktualitet idag. Varje del har som rubrik ett citat från Pasolini. ________ 1942 beslutar familjen att dra sig undan till Friulien. Pier Paolos pappa skickas till Afrika och…

Scenkonstens språk (5)
Krzysztof Warlikowskis ”Francuzi” II

Av Theresa Benér
Romaner och skönlitteratur som omvandlas till mångtydig scenkonst är en tydlig trend inom dagens europeiska teater. Vad går förlorat och vad kan tvärtom skådespelares gester och ord, video, musik, ljud, ljus och färger, det som är scenens uttryck, istället tillföra? I denna femte del av sin essä fortsätter Theresa Benér sin…

”Jag räknar inte mitt liv i år, utan i somrar”
Pier Paolo Pasolini – en essä (1)

Av Torbjörn Elensky
Torbjörn Elensky inleder här en längre essä i flera delar om den italienske konstnären, samhällskritikern och människan Pier Paolo Pasolini och om hans aktualitet idag. Varje del har som rubrik ett citat från Pasolini. ________ Pier Paolo Pasolini föddes i Bologna, den 5 mars 1922, samma år som fascisterna under Mussolini tog makten…

målning av hopper

Är du rädd?

Av Jan Henrik Swahn
Jag är rädd för att skriva! De gånger jag har övervunnit den rädslan har jag varit modig när det gäller att skriva om mig själv och om utsatthet. Men jag hade hunnit publicera fyra romaner innan jag vågade skriva om föräldrar. Jag behövde skriva ytterligare fem romaner innan jag vågade…

Scenkonstens språk (4)
Krzysztof Warlikowskis ”Francuzi” I

Av Theresa Benér
Romaner och skönlitteratur som omvandlas till mångtydig scenkonst är en tydlig trend inom dagens europeiska teater. Vad går förlorat och vad kan tvärtom skådespelares gester och ord, video, musik, ljud, ljus och färger, det som är scenens uttryck, istället tillföra? I denna fjärde del av hennes essä om Scenkonstens språk…

Sublimering
Föremål för ständigt ny begrundan (3)

Av John Swedenmark
Morandis ytterst begränsade motiv – landskap, blombuketter och stilleben med ett fåtal karaffer, vaser och burkar – lämnar inget utrymme för sedvanlig freudiansk symboltolkning. I denna den tredje delen i essän om Morandi, Vattimo och det svaga tänkandet gör John Swedenmark ändå ett försök genom att rikta in sig på…

Uppstannanden
Föremål för ständigt ny begrundan (2)

Av John Swedenmark
I den andra delen i essän om Morandi, Vattimo och det svaga tänkandet besöker John Swedenmark Morandi-museet i Bologna, Museo Mambo. Bakgrunderna i Morandis målningar lyser där i en mängd nyanser av murrighet som avsedd kontrast mot föremålens enskildhet och enslighet, vilken berättas med ljus som blir färg, oftast rätt…

La Romana
Om Alberto Moravia (2)

Av Robert Azar
I den andra delen av Robert Azars essä om Moravia har turen här kommit till La Romana – Romarinnan – där något av det som också blir Moravias signatur framträder. Trots tidiga intryck av den modernistiska litteraturen med dess nya berättartekniker förblev han realismen och den psykologiska kommentaren trogen och tematiken…

Scenkonstens språk (3)
Katie Mitchell och The Forbidden Zone

Av Theresa Benér
Romaner och skönlitteratur som omvandlas till mångtydig scenkonst är en tydlig trend inom dagens europeiska teater. Vad går förlorat och vad kan tvärtom skådespelares gester och ord, video, musik, ljud, ljus och färger, det som är scenens uttryck, istället tillföra? I denna tredje del av sin essä tar Theresa Benér upp…

Scenkonstens språk (2)
Krystian Lupa: Wycinka Holzfällen

Av Theresa Benér
Romaner och skönlitteratur som omvandlas till mångtydig scenkonst är en tydlig trend inom dagens europeiska teater. Vad går förlorat och vad kan tvärtom skådespelares gester och ord, video, musik, ljud, ljus och färger, det som är scenens uttryck, istället tillföra? Theresa Benér fortsätter här sin essä om Scenkonstens språk med…

Föremål för ständigt ny begrundan
Om Giorgio Morandi, Gianni Vattimo och det svaga tänkandet (1)

Av John Swedenmark
På Artipelag i Gustavsberg visas från den 7 april i vår verk av den italienske, kultförklarade målaren Giorgio Morandi. John Swedenmark ser för Dixikons räkning utställningen och beger sig dagen därpå till Italien för att följa i Morandis, Gianni Vattimos och det svaga tänkandets fotspår, med avstickare till Alvar Aalto…

teaterbild

Scenkonstens språk
En essä om hur text gestaltas på scen (1)

Av Theresa Benér
En tydlig trend inom dagens europeiska teater är att romaner, essäer och skönlitteratur omvandlas till mångtydig scenkonst. Intressant nog sker detta ofta hand i hand med en orientering bort från textdominerad teater. Hur väljer regissörerna, med hela den arsenal av avancerad teknologi som i dag står dem till buds, att transponera böckernas…

Torvtäcket

Av Erik Andersson
Det är så med irländska fornminnen att man kan läsa om dem och se dem utprickade på kartan, men om man skall uppsöka dem i verkligheten så ter de sig ofta undflyende. Därför var det en glad överraskning att se en skylt med texten megalithic tomb på vägen mellan Dugort…

Det hemliga Tyskland (V)
Faust

Av Martin Lagerholm
Efter att tidigare ha behandlat Hermann, Barbarossa och Siegfried avslutar Martin Lagerholm här sin essä om myternas Tyskland med en epilog om berget Brocken, Walpurgisnacht och – förstås – Faust. Hela essän kan läsas här. __________ Brocken, det mest tyska av alla berg” är ett citat från Heinrich Heine som…

De likgiltiga
Om Alberto Moravia (1)

Av Robert Azar
I en inledande text om Alberto Moravias debutbok, Gli indifferenti – om en familj och en hel borgarklass i nedgång under den framväxande fascismen och om människor utan förmåga till djupare förståelse eller känslor för vare sig andra eller sig själva – inleder Robert Azar här en essä i flera…

Kritiken som konst
Om Hagar Olsson

Av Stina Otterberg
Litteraturkritik skiljer sig, skriver Stina Otterberg här i en längre text om Hagar Olsson, från konstkritik eller musikrecensioner genom att den delar sitt arbetsmaterial och sina grepp med sitt objekt, litteraturen. Hagar Olsson ansåg, närmast föreskrev därför att litteraturkritiken själv måste kvalificera sig som litteratur för att kunna skapa sig…

Det hemliga Tyskland
Om tyska myter

Av Martin Lagerholm
Hela Martin Lagerholms essä där han med åskådliga exempel söker återge några huvudlinjer och dominerande strömningar i myter som format den tyska självbilden. Lika lite som historien själv återspeglar de ett avlägset, storslaget förflutet, utan de har likt historien själv varit i kontinuerlig förändring och förvandling. Essän har gjorts möjlig…