Händer. En essä om konst 5.
Stillsam uppståndelse. Akseli Gallen-Kallela

Mikael van Reis avslutar sin essä om händer i konsten genom seklerna med Akseli Gallen-Kallelas Pojke och kråka från 1884 och undrar vem som ser vem och vem  som ser vad och om det kan vara en allegori om det växande…


Främlingspass (1)
Om minnet och glömskan efter Förintelsen

I en längre essä i flera delar och med utgångspunkt i Främlingspasset som föremål och bild för flykt, förvandling och tillhörighet, närmar sig Karin Brygger historien om Estera Nachmanowicz och hennes väg från Förintelsen till Sverige och till svensk medborgare…


NORMER, VÄRDERINGAR OCH KULTURGRÄNSER

Inte minst efter kommunismens och murens fall har utvecklingen mot demokrati, men också mot sekulära och rationella värderingar och mot tankar på självförverkligande snarare än på det enbart livsuppehållande ansetts inte bara nödvändig och omöjlig att hejda, utan också entydig…


Epigenetik och arvsynd 
En brevväxling (II)

Vår arvsmassa, vårt DNA, innehåller våra gener, som finns i alla kroppens celler och epigenetiken avgör vilka gener som aktiveras var i kroppen. Men det rör sig inte om ett slutet system, utan det kan påverkas också av vår yttre…


Hör islam hemma i Tyskland? (1)
En essä om islam och – Europa

Klas Grinell, som har rest bl.a. till Berlin, Kiel och München, inleder här en längre essä i flera delar om islam och Tyskland, om debatten där, litteraturen, personerna, om Turkiets närvaro och gülenrörelsen, om europeisk kultur, integration och euroislam för…


Händer. En essä om konst 4. 
Den mördade Marat av Jacques-Louis David

Mikael van Reis fortsätter sin essä om händer i konsten genom seklerna med den berömda 1700-talsmålningen Marat assassiné av Jacques-Louis David, som skildrar  den franske tidningsmannen och revolutionspolitikern Jean Paul Marat död i sitt badkar den 13 juli 1793, efter att han blivit knivhuggen av girondisten Charlotte Corday. Handen, som undertecknat…


När girigheten gjordes till dygd
Adam Smith utan moral

Stefan Hedlund om hur Adam Smith, som inte bara var den moderna marknadsekonomins fader utan i sin Theory of Moral Sentiments också en moralfilosof som såg farorna med ett ohämmat egenintresse, nu felaktigt kommit att åberopas som grund för avregleringar…


Clinamen
Om avdriftens lockelser

Arne Florin skriver om begreppet clinamen, en oförutsägbar avdrift hos atomerna som gör det möjligt för dem att kollidera och därmed medför att någonting alls kan bli till. Begreppet, som skapades av Lucretius när han beskrev Epikuros filosofi, har  utövat…


Epigenetik och arvsynd 
En brevväxling (I)

Vår arvsmassa, vårt DNA, innehåller våra gener, som finns i alla kroppens celler och epigenetiken avgör vilka gener som aktiveras var i kroppen. Men det rör sig inte om ett slutet system, utan det kan påverkas också av vår yttre miljö så…