I serien ”Ur arkivet” lyfter vi nu fram en artikel från augusti 2014: Peter Kemp Engagementets poetik av Jayne Svenungsson. 1973 disputerade Kemp på avhandlingen Théorie de l’engagement och 2013 hötidlighölls detta genom ett symposium i Köpenhamn samt en dansk nyutgåva av…
- Filosofi
Abu Hamid al-Ghazali och Guds absoluta transcendens
Den italienske professorn Massimo Campanini presenterar i boken al-Ghazali and the Divine hur vi, utifrån ett muslimskt perspektiv, kan och bör förstå Guds absoluta transcendens. Abu Hamid al-Ghazali var en persisk filosof, teolog, jurist, logiker och mystiker som levde och verkade i övergången till…
Frånvaron av ett Du i filosofins stora årtionde.
Om Zeit der Zauberer av Wolfram Eilenberger.
Ernst Cassirer var verksam som filosofiprofessor vid Göteborgs högskola från 1935 till 1941. Han flyttade 1941 till USA, där han dog 1945 som professor vid Columbia i New York – och som svensk medborgare. Att den tyske filosofen blev göteborgare…
Skammen, skrattet och gråten: Plessner och filosofins uppdrag
I två artiklar introduceras här den filosofiska antropologen Helmuth Plessner som just nu genomgår en renässans med nyutgåvor av hans samlade verk i Tyskland samt översättningar av hans mest centrala verk till engelska. Fredrik Svenaeus redogör i artiklarna för Plessners tänkande som i sitt huvudverk…
Människans excentriska natur: Helmuth Plessners filosofiska antropologi
I två artiklar introduceras här den filosofiska antropologen Helmuth Plessner som just nu genomgår en renässans med nyutgåvor av hans samlade verk i Tyskland samt översättningar av hans mest centrala verk till engelska. Fredrik Svenaeus redogör i artiklarna för Plessners tänkande som i sitt huvudverk…
Nyanser av värdighet
Ulf Eriksson resonerar i denna essä, apropå den spanska essäboken Dignidad av Javier Gomá Lanzón och en omläsning av Cicero, om och hur värdighetsbegreppet ännu kan vägleda oss i en diskussion kring samhällsmedborgares incitament, drivkrafter och motivationshorisonter. Hos den romerske…
”Den banala ondskan har Ni åter missförstått”
Att tänka kring ondska med Hannah Arendt
Vad menade Hannah Arendt med uttrycket ”den banala ondskan”: Att ondska är trivialt? Att Eichmann var en banal mördare? Ska det kanske uppfattas som ett alternativ till Kants radikala ondska? Kenneth Hermele läser Hannah Arendts brev och får syn på…
Ricordi
Om Francesco Guicciardini
Torbjörn Elensky om Ricordi (”Minnen”) av den italienske statsmannen och historikern Francesco Guicciardini. Han var samtida med Machiavelli, och på ett plan liknar Ricordi också Il principe (”Fursten”), men det som gör dem intressanta på ett mera tidlöst sätt är…
Laddar fler artiklar