Av MARGARETA FLYGT
I den lilla bayerska byn Oberammergau har passionspelen börjat.
I 400 år har byn vart tionde år spelat Jesus sista dagar. Mitt under trettioåriga kriget, när byn inte bara led av svenskarnas härjningar utan framför allt av pesten, bad byinvånarna till Gud om hjälp. Om de skulle klara sig lovade de att vart tionde år spela ett passionspel.
Sedan 1990 får även änkor och gifta kvinnor delta. Det tog ännu längre tid att ändra texten, men efter många kontroverser har den äntligen bearbetats och de gamla antisemitiska textraderna strukits. Generationsväxlingen har medfört att traditionen har fått ge vika.
Spelledaren kallar det för byns stora ”event”, där byns 5 000 medborgare deltar, katoliker och numera även protestanter och muslimer. Passionspelet kan verka som en anakronism i vår tid, men med över en halv miljon besökare är det en religiös framställning som saknar motstycke.
Med katolska kyrkans kris i åtanke kanske det borde instiftas ett nytt passionsspel – nu när kyrkan verkar stå inför en andra reformation. Nu kämpar den inte mot pesten, men väl för sin egen trovärdighet.
Om katolska kyrkan lyckas återfå den med äran i behåll hade det om något varit något att fira, kanske med ett nytt spel där värderingar som medmänsklighet och tolerans står i centrum.