Stora drömmar 
Om Kelly Bulkeleys Big dreams

Jarl Torgerson har läst religionspsykologen Kelly Bulkeleys Big dreams. The science of dreaming and the origins of religion och funnit en innehållsrik bok med såväl en noggrann och saklig genomgång av sömnens fysiologi och drömmarnas fenomenologi som en fascinerande men till sist spekulativ diskussion om sambandet mellan drömmar och religion.
 

Drömmer gör vi alla och drömmar har alltid erbjudit ett titthål mot det okända. De svenska forskarna Andreas Nordin och Pär Bjälkebring diskuterade nyligen i en artikel, Measuring counterintuitiveness in supernatural agent dream imagery (Frontiers in Psychology, 2019, vol 10), att drömmar ur ett vetenskapligt perspektiv ofta uppfattats som en primär källa till religiösa föreställningar. I sin artikel visar de hur  drömmar med en kombination av övernaturliga inslag (till exempel förfäder) och fysikaliskt oväntade (kontraintuitiva) egenskaper som osynlighet är vanligt förekommande i drömmar med religiöst innehåll.

Men flertalet drömmar passerar till synes spårlöst förbi och vi kan i efterhand inte erinra oss dem. Ett antal stannar ändå kvar i minnet och sätter avtryck i vår vakna tankevärld. De flesta av oss kan minnas och återberätta drömmar som gjort ett bestående intryck. Kanske inte alltid så lätta att tolka och förstå men laddade nog att fastna i minnet. Carl Gustav Jung talade om grosse Träume (”stora drömmar”) och menade att de erbjöd ett sätt att komma i kontakt med det kollektiva undermedvetna, vår gemensamma nedärvda psykologiska skatt. Må vara hur det vill med den saken men olika religiösa traditioner har tillskrivit remarkabla drömmar andlig betydelse.

Det är mot den bakgrunden religionspsykologen Kelly Bulkeley skrivit Big dreams. The science of dreaming and the origins of religion. En välstrukturerad och innehållsrik bok där läsaren får sig en hel del till livs om sömn och drömmar. Nordin och Bjälkebring refererar också flitigt till Bulkeleys forskning.

Sömnen
Behovet av sömn varierar betydligt mellan olika arter. En tumregel är att ju högre upp i näringskedjan ju mer sömn kan en art kosta på sig – antingen får man vila och ägna några få timmar åt effektiv jakt eller tillbringa den mesta tiden med att på helspänn huka och gömma sig.

Grovt sett kan sömnen delas in i två faser, REM och non-REM, baserat på hjärnans elektriska aktivitet. Det är framförallt under REM-sömnen som vi drömmer. I samband med att våra förfäder bland primaterna lämnade träden och började röra sig mer på den afrikanska savannen skedde ett flertal neuropsykologiska förändringar. Synen blev viktigare än luktsinnet och den sociala sammanhållningen ökade. Bägge viktiga steg i ett bättre försvar mot rovdjur i den nya öppna livsmiljön. Dessutom förändrades sömnen som blev kortare och mer rik på REM-sömn. Vi människor har högst andel REM-sömn av alla primater och det är allra mest uttalat hos spädbarn. En möjlig slutsats är att drömmar är viktiga för primater, i all synnerhet tidigt i livet.

Det finns inget entydigt svar på varför vi egentligen sover. En förklaring handlar om termoreglering dvs att synkronisera ett lågt energibehov med den lägre lufttemperaturen nattetid. Men paradoxalt nog innebär den större andelen REM-sömn hos primater att hjärnan under stora delar av natten konsumerar nästan lika mycket energi som i vaket tillstånd. Det kan också handla om att maximera möjligheten att hitta föda samtidigt som risken att upptäckas och falla offer för rovdjur minimeras.

Under REM-fasen är delar av hjärnan som hanterar korttidsminne, fokuserad uppmärksamhet och motorik lågaktiva, samtidigt som områden i hjärnan som kopplats till långtidsminne, känslor, nyfikenhet och förmågan att tänka i bilder är betydligt mer aktiva.

Drömmarna
Bulkeley baserar till betydande del sin empiri på den databas (Sleep and Dream Database) han utvecklat under de senaste tio åren. En sökbar databas som innehåller drygt 20 000 nedtecknade drömmar från ett flertal källor. Rent allmänt kan sägas att en tredjedel av alla människor ofta minns sina drömmar, medan en tredjedel nästan aldrig lyckas få drömmarna att överleva natten.

En intressant språkhistorisk aspekt är att på många språk har man inte en dröm utan man ser den. Så var det till exempel hos grekerna i antiken. Det finns alltså en högst betydande visuell komponent i drömmandet. I det sammanhanget spekulerar Bulkeley huruvida de paleolitiska grottmålningarna egentligen är historiens första drömdokument. Kanske handlar det om schamanistiska drömmar och transliknande tillstånd hos betraktarna. Mentala tillstånd hos åskådarna som triggades av bilderna och spelet mellan skuggor och eldsken djupt inne i grottorna. Fascinerande och spektakulära tankar som dock är långt ifrån bevisade.

En av grottorna i Lascaux (Bild: Flickr Adibu456)

Det hävdas ibland att drömmar bara är slumpmässigt anhopade mentala bilder. Vore det så skulle inga signaler gå att identifiera bland drömmarnas nattliga brus. Men så är det inte. Stora drömstudier visar på en betydande samstämmighet mellan olika populationer när det gäller basala aspekter på drömmarnas innehåll. Fokuserar vi på den emotionella kvaliteten så är tjugofem procent av kvinnornas och femton procent av männens drömmar färgade av fruktan eller skräck, medan sorg genomsyrar knappt fem procent av drömmarna hos bägge könen. Ser vi på de fyra elementen är samstämmigheten stor mellan män och kvinnor. Eld förekommer i fem procent och vatten i tio till femton procent av alla drömmar. Dessa mönster behöver inte nödvändigtvis avslöja inneboende betydelser av eller orsaker till våra drömmar, men är icke desto mindre ett tydligt vittnesbörd om att drömmar inte är slumpmässiga bildsekvenser.

Såväl Bulkeley som Nordin och Bjälkebring diskuterar en potentiell invändning mot drömmar som primärt meningsbärande. Det handlar då om våra psykens basala förmåga att se mönster där det egentligen inte finns några. Det handlar om att uppfatta att enbuskarna där borta i slänten egentligen är hotfulla fiender och inte bara harmlösa buskar som syns lite dåligt i skymningsljuset. Det har varit centralt för människans överlevnad att ta det säkra före det osäkra och hellre fly undan en gång för mycket, att tolka in avsikt i hotfulla och osäkra situationer som kräver snabba beslut. En försiktighetsåtgärdernas psykologi som är djupt rotad i oss. Att tolka molnens formationer eller drömmarnas innehåll i termer av bilder och budskap är ett utslag av samma mentala beredskap.

Big dreams
Extraordinära betydelsebärande drömmar som fastnar i minnets filter, big dreams, delar Bulkeley tematiskt in i fyra grupper; aggressiva, sexuella, gravitationsrelaterade och mystiska.

De aggressiva drömmarna, våra mardrömmar, handlar ofta om att tvingas fly undan hot eller våld. Den evolutionspsykologiska poängen med dessa drömmotiv skulle kunna vara att förbereda drömmaren på vakenlivets sanna hotbild. Den som i drömmarnas harmlösa simulatormiljö redan mött fienden och sprungit för livet kan tänkas ha den välövades fördel den gång det verkligen gäller. Då står man inte lika handfallen som man annars skulle ha gjort utan förmår reagera några avgörande sekunder snabbare. Mardrömmarnas funktion kan kanske förstås som en analogi till arméns höstmanövrer.

De sexuella drömmarna kan ibland vara påtagligt fysiskt realistiska, det vi kallar våta drömmar. Ibland handlar de om att överskrida sexuella tabun och ibland om graviditet och förlossning. Drömmar vars funktion kan vara att förbereda oss för något av det mest centrala i tillvaron. Bulkeley talar, kanske lite förnumstigt, om sexualitetens hot och möjligheter.

När det sedan gäller drömmar kopplade till gravitationens krafter – att falla fritt eller att den fysiska världen störtar samman – har Bulkeley betydligt svårare att finna en övertygande förklaring. Förvisso har drömmar om att falla till marken kopplats till våra trädlevande förfäders berättigade skräck för att tappa taget och slå ihjäl sig. De skulle därmed kunna ha en liknande pedagogisk funktion som de klassiska mardrömmarna. Det gäller att se sig för och vara försiktig.

De mystiska drömmarna slutligen innefattar besök av döda människor och övernaturliga väsen eller innehåller vackra estetiskt komplexa bilder. Drömmar vars syfte måhända är att stimulera till hoppfull längtan efter allt som skulle kunna vara möjligt. Kanske har detta varit av avgörande betydelse när vår art tog de språkliga, symboliska och kulturella steg som särskiljer oss från andra arter.

Rembrandt och hans verkstad – Josefs dröm.
Kanske den tredje av hans drömmar: ”Stig upp och ta med dig barnet och hans mor och fly till Egypten och stanna där tills jag säger till dig, ty Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det.” (Wikimedia Commons)

Det är någonstans så här långt kommen i boken som Bulkeley delvis tappar åtminstone mig. Baserat på en noggrann och saklig genomgång av sömnens fysiologi och drömmarnas fenomenologi för han läsaren vidare in i en mer spekulativ, evolutionspsykologiskt orienterad diskussion om betydelsebärande big dreams. Även här lyckas han förbli väsentligen trovärdig, men när han sedan i bokens sista avsnitt flyttar fokus till religiösa erfarenheter av profetiska visioner, healing eller möten med demoner blir det mer problematiskt. Utgående från beskrivningar av några få drömmar, nutida eller nedtecknade i antiken, laborerar han ganska frisk med element från bland annat religionshistoria, psykoanalys, neurofysiologi och immunologi. Det är onekligen  fascinerande när han till exempel kopplar ihop berättelser om förment helande drömmar med immunsystemets förändrade funktion under sömn. För mig följer dock bokens inledande trovärdighet när det gäller sömn och drömmar inte med till den avslutande, trots allt spekulativa diskussionen om extraordinära drömmar och religiösa erfarenheter. Men kanske är det bara jag som, för att tala med filosofen Jonna Bornemark och hennes bok Det omätbaras renässans, är alltför orienterad mot ett naturvetenskapligt ratio på bekostnad av ett humanistiskt intellectus.

Bulkeley lyckas tyvärr inte fullt ut tydliggöra på vilket sätt drömmar kan ha bidragit till religionens uppkomst, trots att bokens titel faktiskt antyder just det. Det gör Nordin och Bjälkebring betydligt bättre i sin artikel. Samtidigt ter det sig för mig rätt självklart att drömmar, vad man nu än tänker om deras mening och funktion, har erbjudit ett lika fundamentalt som fascinerande substrat för människans tankar kring och förståelse av världen, vadan och varthän.

 

  • Klicka här för att läsa Jarl Torgerson om de berömda målningarna i grottan i Chauvet
Dela artikeln:

Missa inget på Dixikon. Prenumerera på vårt nyhetsbrev!