16 mars 2014 (Wiki Commons)

Giuseppe Ungaretti 1.
Dikten Soldati

Giuseppe Ungaretti (1888-1970) var en av Italiens, och Europas, stora diktare under 1900-talet. Tidigt faderlös växte han upp i Alexandria i Egypten där han gick i franskspråkig skola. Vid krigsutbrottet 1914 befann han sig i Paris. När Italien året därpå gick med i kriget tog Ungaretti värvning. Som menig skickades han till fronten i norr där han deltog i striderna mot Österrike-Ungern i slagen vid floden Isonzo. Från slagfälten där kommer några av hans mest kända och älskade dikter. Både till form och innehåll innebar de någonting nytt i italiensk poesi. De har ofta försetts med plats- och tidsangivelser som om de nedtecknats i en dagbok – diktaren vill att verklighetsbakgrunden skall finnas med i läsakten. Språket kan vara starkt komprimerat, orden är enkla och syntaxen oregelbunden. Wikipedia har en artikel om honom, också på svenska.

Giuseppe Ungaretti

Giuseppe Ungaretti

Ungaretti deltog också som soldat på slagfälten i Frankrike under de våldsamma striderna på västfronten i juli 1918. Under första världskrigets sista år sände Italien hjälptrupper till Frankrike. De bestod till en stor del av ”soldati-operai” (arbetarsoldater) som ingick i Le Truppe Ausiliare Italiane in Francia (T.A.I.F.), men de åtföljdes också av stridande förband. I slutet av maj 1918 lyckades tyskarna ta sig igenom de franska linjerna i närheten av Reims, mindre än tio mil från Paris, men offensiven bromsades upp. Natten mellan den 14 och 15 juli började, efter våldsam tysk artillerield, det andra slaget vid Marne, även kallat slaget vid Bligny. Åt de italienska förbanden uppdrogs att vid Bligny, en liten ort med stor strategisk betydelse, till varje pris trygga förbindelserna mellan Reims och Paris. De italienska styrkorna, som led stora förluster, omgrupperades i ett skede i Bois de Courton, den plats som anges i Ungarettis dikt ”Soldati”. En överlevande vapenbroder, och blivande författare, den unge tysk-italienaren Kurt Erich Sukert, senare mera känd som Curzio Malaparte (1898-1957), har i prosa skildrat det blodbad som ägde rum där. Efter tre dagars hårda strider startade fransmännen den stora motoffensiv som skulle komma att innebära början på slutet på kriget.

"Soldati
Bosco di Courton Luglio 1918

Si sta come
d’autunno
sugli alberi
le foglie
"

Dikten, som först kallades ”Militari”, tros ha tillkommit någon gång mellan den 17 och 24 juli 1918. Den nästan helt verblösa fyrradiga dikten är minimalistiskt uppbyggd kring en betydelsebärande bild där soldaters – men kanske också alla människors – liv liknas vid de löv som träden fäller när hösten har kommit.

Vi kan föreställa oss en kreativ process som stegvis leder fram till diktens slutgiltiga form. Diktaren utgår från en enkel påståendesats som innehåller en liknelse: Noi siamo come le foglie degli alberi d’autunno. De ingående orden är enkla och vardagliga: ’Vi är såsom höstträdens löv’. Det personliga subjektet är noi ’vi’ och predikatsverbet siamo ’är’. I en första transformation blir subjekt och verb opersonliga (si sta ’man är’). Genitivkonstruktionen bryts upp – d’autunno görs till adverbial och flyttas fram i satsen, liksom degli alberi som blir till adverbialet sugli alberi ’på träden’. Liknelsens andra, viktiga led – le foglie ’löven’ – lämnas ensamt som diktens sista ord. Därefter kan vi tänka oss en första radbrytning – Si sta come d’autunno / sugli alberi le foglie. En andra radbrytning resulterar i Si sta / come d’autunno / sugli alberi / le foglie. Om, till sist, come sätts direkt efter verbet, får det viktiga tidsadverbialet d’autunno ensamt utgöra en egen rad.
Ungarettis lyriska produktion finns samlad i Vita d’un uomo (1992). En italiensk-svensk tvåspråkig utgåva av ett urval av Ungarettis dikter, med tolkningar av Anders Österling och med förord av Leone Piccione, utkom 1968. En likaledes tvåspråkig urvalsvolym, av Pierre Zekeli och Marianne Sandels, med efterord av Anders Olsson, utkom 2001.

En dikt som ”Soldati” är mycket svår, kanske omöjlig, att översätta. Den liknar en japansk haiku. Tomas Tranströmer, som själv skrivit haikus, nämner Ungaretti i sin dikt ”Hommages” (1966) i sällskap med den japanske haikudiktaren Masaoka Shiki och den finlandssvenske modernisten Gunnar Björling: ”Shiki, Björling och Ungaretti / med livets kritor på dödens tavla. / Dikten som är fullkomligt möjlig.” Bodil Zalesky har på sin svenskspråkiga blogg intresserat sig för Ungaretti och hennes olika försök att översätta ”Soldati” till svenska har lockat många kommentatorer som föreslagit egna översättningar eller citerat andras. Här får emellertid Ingeborg Bachmann översätta för oss till tyska (Gedichte. Hörspiele. Übersetzungen, 1982). Bachmann har valt bort det verbala elementet – ett allmänt jämförande so – italienskans come – får översätta hela första raden:

"So
wie im Herbst
am Baum
Blatt und Blatt"

Il Cimitero Militare Italiano i Bligny är den största italienska krigskyrkogården i Frankrike. De stupade vilar där under vita kors. (Den besegrade fiendens döda vilar på egna kyrkogårdar under svarta kors enligt segrarmakternas krav.) Men de fick vila i glömska – den politiska utvecklingen under mellankrigstiden och andra världskriget gjorde att man i Frankrike inte gärna ville minnas dem. En fransk bok om de italienska soldaterna i Frankrike under första världskriget kom 2008 – Les Troupes italiennes en France pendant la première guerre mondiale av Julien Sapori.

___________

  • Se en intervju i två delar med Ungaretti här:


  • Lars Lindvall

    Lars Lindvall

    Professor emeritus i romanska språk, särskilt franska.

    Mer att läsa på annat håll

    Sök på hundratals utvalda svenska och utländska kultursidor efter ännu mer att läsa. Skriv in sökordet i fältet nedan och klicka på Sök

    6 kommentarer

    1. Hans Magnusson says:

      Intressant om en för den stora allmänheten mindre känd poet, och inte minst om svåröversättligheten. Även om både germanska och slaviska språk har möjlighet att konstruera såväl ”höstlöv” som ”löv om hösten” verkar det svårt att återge Ungarettis syntax och hans radbrytningar, något som omvittnas av det tyska exemplet. Ett anspråkslöst försök till ryska (av praktiska skäl skrivet med latinsk skrift), där jag undviker en i och för sig tänkbar adjektivbestämning, ”osennije list’ja” = ”höstliga löv”, utan följer det tyska exemplet, skulle kunna lyda:

      Kak
      osen’ju
      na derevjach
      list’ja

      (Som
      om hösten
      på träden
      löven)

      Ett försök till bulgariska, som möjligen på grund av sina efterställda bestämda artiklar enligt min mening bättre ansluter till originalets rytm:

      Kato
      prez esenta
      na darvetata
      listata

      där accenten faller på i tur och ordning o, a, e resp. första a.

      Hans Magnusson, Lund

    2. peter landelius says:

      Man är ju som
      om hösten
      på trädgrenarna
      bladen.

      Ja, jag håller mig numera till prosa. Ovanstående bekräftar att jag gjorde rätt. Men Ingeborg Bachmans översättning är för fri. ”Si sta” är talspråk. Dikten har en andning, en rytm. Och löv är redan döda.
      Med tacksamma hälsningar, Peter Lds

    3. Lars Lindvall says:

      Det är kanske så att kommentarer i Dixikon i första hand skall vara relaterade till nättidskriftens egna bidrag. Jag tar mig friheten att vara en gränsöverskridare. Igår, 30 mars, kl. 00.26 (svensk tid?), kommenterade Peter Landelius svårigheterna att översätta Ungarettis dikt ”Soldati”. Idag, 31 mars, skriver han i SvD om mexikanen Octavio Paz. Och jag kan inte låta bli att citera en passage i hans understreckare: ”Språket är diktarens domän. Dikten lever alltid i sitt tilltal, sin andning, i sin förmåga att väcka känslor och visa oss okända stråk i vårt medvetande.” Ty så är det. – Med vänliga hälsningar från Ylles Hed i Skåne till Santiago i Chile.

    4. peter landelius says:

      Det gör du rätt i, tycker jag. Varför ser vi inte fler och friare kommentarer i Dixikon? Möjligheten till spontana samtal hör ju till internetvärldens fördelar. Varma hälsningar från sydkonen.

    Kommentera: