Thomas Stangl – Regeln des Tanzes

Bouguereau - Två systrar (Wikicommons)

Klicka på omslaget för att komma till bokhandeln (Book Depository, 165 kr)

Klicka på omslaget för att komma till bokhandeln (Book Depository, 165 kr)

Av MARGARETA FLYGT

Det händer saker i det lilla, ofta bortglömda, landet Österrike. Flera författare skriver vassa skildringar om sitt hemlands aktuella, skrämmande politik som med snabba steg går åt höger.

Thomas Stangls Regeln des Tanzes börjar år 2015 med att en äldre man hittar några filmrullar. Han framkallar dem och börjar forska i vem det är som han ser på fotona. De förefaller återge en familjeidyll i en trädgård med två söta flickor och senare en begravning av en tjugoårig kvinna. Frågan är som alltid – är världen sådan som den avbildas eller istället sådan som vi uppfattar den? Vill vi förändra något, måste vi se på oss själva. Det är i mycket slumpen och vår egen livssituation som avgör vilka val vi gör och som sedan påverkar många.

Stangl berättar Österrikes historia utifrån två systrar: Andrea och Monika, året är 2000, några månader efter valet då FPÖ blivit landets näst största parti. Båda studerar i Wien, men de reagerar olika på det förändrade politiska klimatet. Regeln des Tanzes går i Robert Musils fotspår. ”Mannen utan egenskaper” handlade också om att beskriva en hel epok, en syn på världen, utifrån två syskon. Medan den ena går på demonstrationer och vill vara med och förändra världen, drar sig den andra tillbaka, hänger sig åt krogrundor och tämligen meningslösa one-night stands. I just ett sådant ögonblick skjuter hon ihjäl sig själv med en polismans tjänstepistol, medan hon förespeglar sig leva den totala friheten. Monika, som hon heter, flyr in i lögnen medan hennes syster Andrea kämpar för sanning. Två sätt att reagera på omvärlden.

Många år senare kommer den äldre mannen från romanens början till Andrea med fotona. De återger en verklighet som aldrig fanns, en idyll bara i någons föreställning, tagna av en man som egentligen aldrig ville se vad han verkligen fotograferat.

Peter Stangls nästan pulserande språk fångar Österrike idag på ett skrämmande, angeläget sätt. För det blev han nominerad till Deutscher Buchpreis.

Kommentera: