Friheten på internet har diskuterats i oändlighet. Alla europeiska länder försöker hitta lösningar. I Tyskland håller man på att anta en ny lag mot barnporrsidor på nätet. Frågan kommer säkert snart upp här med.
I Sverige är det förbjudet att äga barnporr, men inte att titta på den, vilket det är i Finland, Danmark och Norge.
Tyska familjeministern och sjubarnsmamman Ursula von der Leyen har kommit i blåsvädret när hon vill vara en barnens räddande ängel. Protesterna är många – men vill motståndarna verkligen att övergrepp ska tillåtas bara för att nätet ska få vara fritt?
Antingen ska nätverksoperatörerna kunna spärra vissa sidor eller så ska det införas filter där varje enskild användare ständigt kontrolleras. Det som först verkar absurt, att ifrågasätta den nya lagen, är i själva verket inte så konstigt. Filtreras varje enskild datoranvändare skulle BKA (tyska säkerhetspolisen) få tillgång till en enorm mängd data. De skulle kunna se potentiella terroristers nätverk, men också kunna kartlägga personer med obekväma politiska åsikter. Det är detta motståndarna till lagförslaget befarar. Den personliga integriteten är helig i ett land där till och med personnummer är förbjudna.
Förbudet sägs stoppa 450 000 besökare av barnporrsidor dagligen. Fördomen säger att det tjänas grova pengar på barnporr, men numera byts det mycket gratis. I många fall är det föräldrar och släktingar till barnen som lägger ut bilderna. Det är amatörernas marknad som försöker överträffa varandra.
De flesta porrsurfarna har krypterade sidor och säkra överföringsvägar. Dem når man inte med den nya lagen. De som den nya lagen tros kunna gripa är de så kallade ad hoc-besökarna, de som ”råkat” klicka in sig på en förbjuden sida. Lagen kritiseras med andra ord för att vara verkningslös och för att vara till för att kontrollera medborgare i allmänhet.
Diskutabelt är också om sidor som wikileaks.org skulle censureras. Det är en sida som listar spärrade sidor. Hur vill vi ha det i Sverige? Den senaste skandalen på Luleås luftfartverk där åtta anställda använde 75% av sin arbetstid åt porrsurfning visar i alla fall att viss kontroll på arbetsplatser är befogad.
Enligt BKA finns det en alldeles ny grupp som laddar ner barnporr. Unga hackare som ser förbudet som en morot. Plötsligt har barnpornografi hittats i mängder hos personer som egentligen inte är intresserade av det. Hur påverkas de av vad de ser?
Att försvåra tillgången till barnporrsidor är en väg att begränsa övergreppen. Att kontrollera all internettrafik skulle skuldbelägga alla. En pedofil kan inte ändra sina sexuella preferenser, vad han kan lära sig är att avstå från dem. Förbud hjälper inte, det är ett kortsiktigt mål att straffa något som gått fel långt innan. Det är hur vi lär oss att bete oss mot varandra som har störst effekt – men det är ett långsiktigt arbete som kräver en helt annan insats från politiskt håll än ett lagförslag – fast det fångar man inga röster med.