Ödön von Horvath – Jugend ohne Gott

Klicka på omslaget för att komma till bokhandeln

Klicka på omslaget för att komma till bokhandeln

Av HANS INGVAR ROTH

I en tid när allt fler stora förlag slås samman – under senare tid bland annat Random House och Penguin – är det glädjande att se att det ständigt växer fram mindre förlag som vinnlägger sig om att ge ut kvalitetslitteratur och bortglömda klassiker. Ett illustrativt exempel är det lilla förlaget Melville House Publishing i Brooklyn som under senare år gett ut europeiska författare såsom Irmagard Keun, Karel Capek och Raymond Radiguet i nyutgåvor. Förläggaren på Melville House, Dennis Johnson, är för övrigt en av de mest aktiva kritikerna av Amazon. Enligt Johnson har allt fler förlag och bokhandlare fått det allt svårare att överleva genom Amazons dominans.

Förlaget har under de senaste åren strävat efter att särskilt lyfta fram arbeten av den österrikiske-ungerske författaren och dramatikern Ödön von Horvath (1901-1938), en författare som för många i dag är ett närmast bortglömt namn – åtminstone som romanförfattare. Som dramatiker spelas däremot von Horvath då och då på teaterscenerna runt om i Europa. I Sverige spelades ”Kasimir och Karoline” på Dramaten så sent som 2008. Hans romaner har dock, som sagt, varit svåra att få tag på, och detta förhållande har förlaget nu försökt råda bot på genom att ge ut romanerna ”The Eternal Philistine” och ”Youth Without God” på nytt. Tyvärr dock inte hans mästerverk ”A Child of Our Time” som idag är ytterst svår att få tag på i bibliotek och antikvariat. (Denna roman inspirerade för övrigt kompositören Michael Tippet att skriva sitt kända musikverk med samma namn under andra världskriget.)

Romanen ”Jugend ohne Gott” är emellertid också den mycket läsvärd och romanen kan delvis ses som en föregångare till William Goldings ”Flugornas herre”. Att den skrevs under 1930-talet i en värld som alltmer kom att präglas av nazism och fascism ger särskild relief åt dess dramatiska händelseförlopp. Von Horvath är ett talande exempel på hur kulturellt rik den österrikisk-ungerska dubbelmonarkin var i sitt slutskede. Hans namn bör således nämnas i samma andetag som Arthur Schnitzler, Hugo von Hoffmanstahl, Stefan Zweig, Robert Musil, Joseph Roth, Gregor von Rezzori, Dezsö Kosztolányi och David Vogel mfl. Dessa ”barn” av dubbelmonarkin kom nämligen att bli några av 1900-talets främsta författare. Flera av dessa författare kunde med stor lyhördhet beskriva sitt gamla hemlands inre spänningar och orättvisor även om några av dem hade levt relativt privilegierade och skyddade liv. Von Horvath växte också upp i en privilegierad kosmopolitisk miljö och var son till en ungersk diplomat. Han bedrev studier i Budapest, Wien och München och arbetade efter sin utbildning som pjäsförfattare i Berlin. Efter det att Hitler kom till makten i Tyskland förbjöds von Horvaths pjäser och han tvingades fly från Tyskland till Frankrike år 1933.

På flera sätt återspeglar romanen von Horvaths egna upplevelser av Tyskland i 1930-talets början. Vi möter en icke namngiven lärare som verkar i en skolmiljö i ett okänt land, präglat av extrem nationalism, politiskt förtryck och en utbredd rasism och främlingsfientlighet. Romanen är utformad som en dagbok i vilken vi får följa lärarens arbete och hur vissa dramatiska händelser kommer att förändra hans liv på ett radikalt sätt. Under en lång tid har läraren hållit inne med sina känslor och åsikter inför skolans ledning och dess nationalistiska propaganda, mycket på grund av resignation och rädsla att förlora arbetet.

Klicka på omslaget för att komma till bokhandeln

Klicka på omslaget för att komma till bokhandeln

Vid ett tillfälle reagerar han på en elevs rasistiska kommentarer i en uppsats, en reaktion som möter kraftig kritik från elevens föräldrar och från skolans ledning som ifrågasätter lärarens lojalitet och omdöme. Läraren uttrycker att han sedan länge har förlorat sin tro på Gud som han menar har tillåtit så mycket lidande och ondska i världen. Han har däremot inte förlorat tron på sitt eget moraliska samvete och står i slutändan upp för sina etiska ideal genom att visa civilkurage och ifrågasätta skolans ledning och riktlinjer. Att hålla fast vid sanningen blir räddningsplankan för läraren. Ivrandet efter sanning blir således det som fyller det existentiella vakuum som hans tidigare defaitism varit ett uttryck för. Efter en skolutflykt med sina elever, en utflykt som har inslag som påminner om de brutala händelseförloppen i William Goldings ”Flugornas herre”, slutar läraren sin tjänstgöring vid skolan då situationen där blivit ohållbar för honom.

Romanen är på flera sätt symptomatisk för von Horvaths författarskap. Flera av hans pjäser och romaner krestar kring det omoraliska i att slaviskt följa populistiska och auktoritära tendenser, att bli som en fisk i ett stim. (Den ursprungliga engelska titeln på von Horvaths roman var också ”The Age of the Fish”.) von Horvath fick som sagt själv uppleva framväxten av Nazityskland och flyttade till Paris efter att hans arbeten blivit brännmärkta av den nazistiska regimen i Tyskland. von Horvath dog i Paris 1938 innan världskriget brutit ut. På promenad nedför Champs-Élysées för att träffa en regissör från Hollywood, som var intresserad av att filma just ”Jugend ohne Gott”, träffades han under ett plötsligt åskväder av en nedfallande trädgren. Det blev ingen film, men romanen kom att tryckas i flera upplagor och språk efter krigsslutet och användes även i undervisningen i många skolor runt om i Europa. Mycket kanske just på grund av dess primära budskap att den enskilda människan alltid måste vara på sin vakt mot intoleranta grupptendenser och ett förhärligande av våldet. Boken blev dock aldrig översatt till svenska. Kanske är det dags nu.

________

Klicka här för att läsa Ivo Holmqvist med en delvis annorlunda text om Jugend ohne Gott:
”…En pojke försvinner och återfinns dödad. Läraren som smygläst en elevs dagbok spelar en tvivelaktig roll tills hans samvete tar över och han vid den utdragna rättegången bekänner vad han gjort. En oskyldig flicka, utstött av samhället, blir misstänkt, men mördaren finns bland klasskamraterna. När läraren, efter trassliga turer som kan påminna om en thriller av Friedrich Dürrenmatt, är honom på spåret begår han självmord.

Men det är mindre intrigen som är remarkabel i den här kortromanen, mera den slagskugga som faller över vad som redan var ett faktum i Tyskland: hot och misstänksamhet, en svårartad nationalism, ett förakt för främmande raser, en otäck cynism hos skolpojkarna, och vrålandet ur radions högtalare som trubbar av vanlig enkel hygglighet och ersätter den med flockmentalitet, i ett totalitärt och gudlöst samhälle.”

Läs mer…

________

1 kommentar

  1. Ivo Holmqvist says:

    Ungdom utan gud (som finns översatt till norska och danska) har nu kommit på H:ströms förlag, i Gustaf Sjöbergs översättning och med en inledning av Martin Lagerholm.
    (Klicka här för att komma till Bokus)

Kommentera: