Magnus Hedlund skriver om boken Ubu to you, egentligen två böcker i en ask, den ena med polsk-engelska konstnären Franciszka Themersons tecknade serie efter Alfred Jarrys groteska pjäs Kung Ubu och den andra med studier inför Michael Meschkes uppsättning av pjäsen.
Objektet är en långsmal pappask 15 x 35 cm, i rött, vitt och svart, som innehåller två trådhäftade böcker utan rygg, den ena, att läsa på längden, innehåller den polsk-engelska konstnären Franciszka Themersons tecknade serie efter fransmannen Alfred Jarrys banbrytande groteska pjäs Kung Ubu, Ubu roi, från 1896 – King Ubu i Barbara Wrights engelska översättning – den andra material som rör den scenografi och de kostymer Franciszka Themerson gjorde för Michael Meschkes uppsättning av Kung Ubu för Marionetteatern i Stockholm 1964 som blev en internationell succé och turnerade runt hela världen.
Klicka på omslaget för att se ett videoklipp där innehållet i boken förevisas
Asken heter Ubu to you (för rimmets skull måste man uttala Ubu på engelska, ung. joboo.) utgiven av Themerson Estate och redigerad av Franciszkas systerdotter Jasia Reichardt, som under de senaste åren (Jasia Reichardt är 91 år) gett ut flera böcker om paret Stefan och Franciszka Themerson, bland annat Unposted Letters och, i en serie om tre, en bok om Franciszka, en andra om Stefan, framgångsrik författare på tre språk, polska, franska och engelska, så småningom enbart på engelska och mest känd i Polen och, märkligt nog, Nederländerna. Den långsmala asken är den tredje.
Paret Themerson träffades i Warszawa på 30-talet och hamnade snart i det livaktiga polska konstnärliga avant-gardet under mellankrigstiden. Tillsammans gjorde de barnböcker och spelade in filmer varav alla utom en gått förlorade. Efter kriget var de bosatta i England och drev det udda ”avant-gardistiska” bokförlaget Gaberbocchus Press i London. Båda dog 1988 och the Themerson Archive bildades och omhändertogs av Jasia Reichardt och hennes man tecknaren Nick Wadley. Efter Wadleys död 2017 flyttades arkivet till Polen.
Volymerna i asken berör enbart Franciszkas arbete med Ubu. Detta började med illustrationer till Barbara Wrights översättning som publicerades på Gaberbocchus Press men också i USA. Sedan följde papier-maché-huvuden av personerna som användes vid en läsföreställning på Institute of Contemporary Art. Det var i den amerikanska editionen av boken som Meschke upptäckte bilderna och fann att de skulle passa ypperligt som förlagor för de dockor i mänsklig storlek han hade i tankarna för en kommande uppsättning av Kung Ubu. Alfred Jarrys ursprungliga idé för Ubu var faktiskt dockteater och i och med Franciskas samarbete med Michael Meschke kom också den idén att förverkligas, med dockspelare bakom dockorna, förutom Ubu själv och Mor Ubu. Ubu spelades i Sverige av Allan Edwall. Sist kom den tecknade serien och i och med den hade Franciszka sysslat med Ubu-gestalten i över tjugo år.
Dixikons nyhetsbrev? Anmäl dig här
Far Ubu är en feg, elak, grym och egoistisk figur, baserad på en lärare Jarry hade i skolan och som eleverna byggde en hel legendflora omkring. Flera av legenderna har också flutit in i Jarrys pjäser, omöjligt att säga vilka och i vilket fall vederbörligen jarryfierade.
I teckningar som Jarry själv gjort känns Ubu igen på den spiral som pryder hans mage, en ”gidouille”, som egentligen är hans navelsträng, och på det lilla gröna stearinljus han bär på huvudet ”min gröna talgdank”. Franciszkas figurer avviker från Jarrys, men ser ungefär likadana ut genom de olika verken. I den avslutande serien finns en större frihet i linjerna, en högre intensitet och större självständighet i tecknandet och det står helt klart att storyn är perfekt för mediet.
Teckningarna i serien skiljer sig också från det mesta som Franciszka tecknat tidigare. De är vildare och friare. Också hennes målningar förändrades vid den här tiden. De var alltid baserade på linjen men också den abstrakta linjen har blivit friare och mer expressiv. Scenografin och kostymerna för Ubu renderade Franciszka ett internationellt scenografipris och fick henne också att fortsätta att arbeta för teatern med scenografi och kostymer ett tag.
Michael Meschkes artiga men angelägna brev till Franciszka med önskan om samarbete finns med i den första boken liksom hennes entusiastiska svar. De arbetade till en början var och en på sitt håll, men sammanstrålade senare i Stockholm, dit också Stefan Themerson kom och huvudsakligen ägnade sig åt att fotografera det pågående arbetet med pjäsen. Den enorma succén blev en överraskning för alla och turnén genom hela världen finns väl dokumenterad i bok 1 via tidningsklipp och faksimil av brev.
Innehållet i asken är en suverän introduktion till Ubu-världen, som inte bara består av fyra Ubu-pjäser utan av en Ubu-almanacka på prosa skriven under flera år med åtskilliga vindlande äventyr och av flera sånger, som de flesta finns tonsatta och tillgängliga på webben.
Den franska texten till sången i videon (som är hämtad från ett radioprogram om patafysiken) finns att läsa här
Den store polske 1900-talskompositören Krzysztof Pendercki gjorde musiken till Meschkes Ubuföreställning. Hur det gick till har Meschke berättat på annat håll. Om jag minns rätt ungefär som följer. Meschke hade varit på en konsert i Polen. När publiken kom ut efteråt regnade det. Meschke hade paraply och spände upp det. Då såg han en man som utan paraply väntade vid utgången. Krzysztof Penderecki. Meschke skyndade fram och bjöd in honom under sitt. Efter en stunds samtal förde Meschke in konversationen på Ubu och sin uppsättning. Och lyckades där och då övertala Penderecki att skriva musiken.
I ett av utdragen i boken kommenterar Penderecki uppdraget. ”Meschke beställde två musiksekvenser. Den första på 12,5 minuter med muller från revolutionen, den andra på 4 minuter och 20 sekunder med adelsmän som kastas i hålan.” Men Penderecki släppte inte Ubu-motivet. 1991 var det premiär på en opera på Ubu roi, kallad Ubu Rex, där han både gjort musik och delar av librettot. Så kom Ubu-legenden att yngla av sig och spridas vida omkring, tack vare Michael Meschke, Franciszka Themerson och Kzrysztof Penderecki,
Redaktören för den fabulösa asken, Jasia Reichardt, är expert på datorgenererad konst, har skrivit flera böcker i ämnet och stod för den epokgörande och succéartade utställningen för enbart digital konst, ”Cybernetic Serendipity”, på Institute of Contemporary Arts (ICA) i London 1968.
- Klicka här för att läsa Magnus Hedlund om Jasia Reichardts Unposted letters. Stefan & Franciszka Themerson
- Klicka här för att läsa Magnus Hedlund om patafysikens tidskrift Viridis candela – Den gröna talgdanken – vars namn syftar på den gröna ljusstump som pryder Far Ubus huvudknopp
- Ett videoklipp från Marionetteaterns besök i Holland
- En trailer för en uppsättning av operan Ubu Rex med musik av Penderecki