Första världskriget
Hirschfeld & Krumeich – Deutschland im ersten Weltkrieg

Tysk soldat på västfronten 1916

Klicka på omslaget för att komma till bokhandeln

Klicka på omslaget för att komma till bokhandeln


Av TOMMY ANDERSSON
Den senaste tidens många böcker och audiovisuella produktioner om första världskriget kan knappast ha undgått någon. De flesta verk kommer från den engelskspråkiga världen, där Christopher Clarks The Sleepwalkers och Max Hastings Catastrophe – Europe Goes to War för närvarande är ett par av de självklara hållpunkterna i den ymniga utgivningsfloden. Också i andra länder har ämnet länge varit i fokus, dock med visst undantag för det tyskspråkiga området, där första världskriget ofta hamnat i skymundan för bearbetningen av nazismen, andra världskriget och dess efterverkningar. Men det senaste årets utgivning visar att också tyska historiker nu är med i leken. De främsta verken i sammanhanget är tveklöst Herfried Münklers Der grosse Krieg och Jörn Leonhards magistrala och nytänkande Die Büchse der Pandora; men också i det mindre formatet har läsvärda böcker utkommit, och alla erbjuder de specifikt tyska perspektiv på problematiken som bara kan stärka intresset för ämnet.

Ett exempel på detta är boken Deutschland im ersten Weltkrieg, där de båda auktoriteterna Gerhard Hirschfeld och Gerd Krumeich (bl.a. kända för sitt arbete med det stora referensverket Enzyklopädie Erster Weltkrieg) av decennielånga forskarmödor destillerat fram en saklig, rikt illustrerad och mycket läsvärd redogörelse för krigsåren, med särskild tyngdvikt vid deras sociala och politiska följder i Tyskland. Efter en inledande genomgång av upptakten till kriget, som på det hela taget bryter av mot Clarks tes att det var en generation av politiska sömngångare som ledde sina länder ut i katastrofen, följer en redovisning som tack vare författarnas medvetna perspektivval synliggör en rad intressanta rön från de senaste årtiondenas forskning. Till denna kompletterande historieskrivning läggs dessutom många levande vittnesmål från soldaters och civilas brev och dagböcker.

När historien om första världskriget berättas, lämnas vanligen livliga beskrivningar av ett krigsfebrigt Tyskland under de där sommarveckorna för hundra år sedan, som ledde fram till kejsar Wilhelms mobiliseringsorder den 1 augusti, och visst härskade en sådan stämning också. Men utan att vara ute i apologetiska ärenden visar Hirschfeld och Krumeich att det även fanns en mycket stark opposition mot detta, inte minst inom den tyska arbetarrörelsen, och att den tyska statsledningen, som bar ett tungt ansvar för eskaleringen på vägen mot krigsutbrottet, försatte flera tillfällen att hejda den fatala utvecklingen. Inte heller tycks den gängse uppfattningen att den tyska civilbefolkningen senare enbart såg ned på de hemvändande soldaterna ha fog för sig; tvärtom är det ganska lätt att påvisa att mottagandet många gånger var lika välkomnande som på motståndarsidan.

Men om nu soldaterna inte avvisades vid hemkomsten var detta ingalunda statens förtjänst. Den ersättning som utgick till invaliderna och de stupades familjer var låg, och det av bokens kapitel som särskilt behandlar krigspropagandan visar att arméledningen aldrig lyckades knyta några starka band med hemmafronten. Den brittiska och franska propagandan, däremot, kunde formulera ett tydligt syfte med kriget och därigenom måla upp ett meningsfullt sammanhang bakom de egna soldaternas umbäranden vid fronten. Därigenom underströks kopplingen mellan de inkallades kamp och de svårigheter som drabbade familjerna hemmavid, vilket kunde utnyttjas som ett argument för samhälleliga uppoffringar.

imgres-1Boken innehåller också intressanta skildringar av kvinnornas situation i Tyskland och vid fronten, där många tjänstgjorde inom bl.a. fältsjukvården. Av malisen i hemlandet utpekades de visserligen ofta som prostituerade, men i själva verket var deras insatser en livsnödvändig del av det stora krigsmaskineriet. På flera håll uppehåller sig författarna just vid krigets maskinella och industriella karaktär, som på djupet påverkade livet både hemma och vid fronten, inte minst sedan det under 1916 övergått i en närmast ”total” fas med fullständig omställning till krigsekonomi. För att kunna föra krig i den omfattning som det var fråga om, krävdes enorma förändringar i produktionen, och då många män var inkallade blev det kvinnornas uppgift att under krigsåren träda in och kompensera för arbetskraftsbortfallet. Trycket på kvinnorna, som i de flesta fall dessutom hade ansvaret för hem och barn, var därför hårt, men när de redde ut situationen stärktes naturligtvis deras självbild och därmed förhållandena mellan könen. Intressant nog var kriget dock inte riktigt den emancipatoriska kraft som man ofta påstått, för även om Tyskland införde kvinnlig rösträtt 1919 var detta internationellt sett inte anmärkningsvärt tidigt, och Hirschfeld och Krumeich framhåller att livet på många områden återgick till det gamla efter 1918.

De tekniska framstegen på det militära området i kombination med massproduktionens möjligheter gav konflikten en tidigare okänd spridning och karaktär. Exempelvis förbättrades artilleriet till att kunna användas på så långa distanser, att de soldater som betjänade kanonerna långt bakom fronten närmast fungerade som en sorts industriarbetare vid sina väldiga dödsmaskiner, då dessa sattes igång för att i industriell skala slakta dem som var målen för beskjutningarna. Bakom den fruktansvärda situationen vid den främsta frontlinjen fanns alltså en vardag som i mångt och mycket kunde påminna om arbetet i den tunga industrin.

Det hade varit intressant att få en än mer ingående belysning av krigets ekonomi än den som faktiskt ges, men samtidigt är en av bokens främsta förtjänster att den ger stort utrymme åt en genomgång av krigets politiska konsekvenser. Författarna belyser hur Europas stora kejsardömen kollapsade och hur Tyskland genom sina krigsinsatser bäddade för bl.a. ryska revolutionen och därigenom ytterst sin kommande motståndare Stalin. Men ännu viktigare är kanske den avslutningsvis antydda diskussionen om att Efterkrigstyskland aldrig nådde fram till någon gemensam och allmängiltig tolkning av kriget, vilket hindrade framväxten av en fredlig demokratisk kultur och snarast gynnade den tilltagande brutalisering av det tyska samhället som i förlängningen banade vägen för Hitlers maktövertagande.

_____________

– Se en intervju med Krumeich här

– Läs ett utdrag ur boken här:


Kommentera: