Av MARGARETA FLYGT
Jag kan fortfarande inte riktigt förstå vad som händer.
Faruk Hosni, Egyptens kulturminister sedan 1987, som jag skrivit om på bloggen tidigare, har goda chanser att bli FN:s kulturorganisation Unescos nye generaldirektör. Det är redan en skandal att han överhuvudtaget får fortsätta att vara minister. Den en gång någotsånär kände abstrakte konstnären har trampat i alltför många antisemistiska och antiisraelska klaver – uppenbarligen fullt medveten och övertygad sin åsikt.
Frankrike, Italien och Spanien stöder hans kandidatur, medan Bernard-Henri Levy, Claude Lanzmann och Elie Wiesel har skrivit ett upprop i Le Monde mot Hosni. De citerar honom: ”Israel har aldrig någonsin bidragit till civilisationen, under ingen epok, utan bara tillägnat sig andras egendom” och ”Den israeliska kulturen är en omänsklig kultur, en aggressiv, rasistisk, översittarkultur som bygger på principen att stjäla och sedan kalla det för sitt.”
Hosni är definitivt inte en man som främjar förståelsen mellan kulturer. Men tyvärr har antisemitismen tradition inom Unesco. För hur kan man annars förklara att förintelseförnekaren och rasisten Mahmud Ahmadinedjad fick vara stjärngäst på deras antirasismkonferens?