Fariña i Galicien
Uppmärksammad spansk bok

Henrik Nilsson skriver om en i Spanien mycket uppmärksammad reportagebok om narkotikasmugglingen i Galicien, en bok som har goda möjligheter att bli ett standardverk i ämnet,  som nu blivit stoppad av domstol på talan av en av de utpekade personerna, men som ändå gjorts tillgänglig på nätet genom ett gemensamt och påhittigt initiativ av bokhandlare i Madrid.
 

En av de senaste årens mest uppmärksammade spanska reportageböcker har nyligen fått förnyad aktualitet. Journalisten Nacho Carreteros Fariña publicerades första gången 2015 och har allt sedan dess tryckts i ständigt nya upplagor. Titeln betyder mjöl på galiciska, men är också ett slangord för kokain. Det rör sig om en ambitiös och saklig granskning av ett ämne som kanske är okänt för många utanför landets gränser – narkotikasmugglingen i Galicien under de senaste decennierna.

Författaren inleder med att skildra smugglingens förhistoria under 1900-talet i detta Spaniens nordvästra hörn där sjöfart och näringar kopplade till havet alltid har varit viktiga. Den klippiga och oregelbundna kusten – full av bukter, rev och uddar – har varit notoriskt farlig för skepp och båtar men också idealisk för ljusskygg verksamhet. Under den fattiga efterkrigstiden etablerades en kultur av illegal handel mellan det närliggande Portugal och Galicien – under olika perioder handlade det om exempelvis matvaror, cigaretter och människor. För många familjer var dessa inkomster helt avgörande. Carretero visar övertygande att denna kultur var en viktig förutsättning för att den galiciska kusten – och då inte minst den del som kallas Rías Baixas – skulle bli central för kokainsmugglingen från Colombia till Europa under 1900-talets två sista decennier.

Vägen dit gick genom att man bröt med de portugisiska leverantörerna av illegala varor och blev mer globalt orienterade. Så småningom förvandlades Galicien till den viktigaste inkörselporten för illegala cigaretter till Europa. Maffialiknande strukturer växte fram i skarven mellan 1980- och 90-talet – där de illegala aktiviteterna gick i arv i vissa inflytelserika familjer som åtnjöt stort stöd från omgivningen i de små kustsamhällena.

Författaren menar att initiativet till samarbetet med de colombianska kartellerna kom från galiciskt håll. När handeln var som störst uppskattas att hela 80 procent av kokainet som smugglades till Europa ankom till Galiciens otillgängliga kuster. Minutiöst kartlägger Carretero det dunkla territorium där de kriminella organisationerna och de lokala myndigheterna – såväl politiker som poliser – levde i symbios med varandra under alldeles för lång tid.

Under åren runt millennieskiftet beslöt sig centralregeringen i Madrid sent omsider för att göra slut på de korrupta strukturerna. Enligt boken är Galicien fortfarande en viktig första destination för kokainet till Europa, men något centralt har förändrats – klanerna kan inte längre räkna med samma hemliga stöd från det lokala etablissemanget som förr, utan isoleras för det mesta som de kriminella de faktiskt är.

Nacho Carretero är långt ifrån först med att skriva om kokainsmugglingen till den här delen av Spanien. Den galiciske författaren och journalisten Manuel Rivas tog sig för några år sedan an de korrupta kustmiljöerna i en kriminalroman vars titel tycks symptomatisk för det klimat som tilläts råda: Todo es silencio (Allt är tystnad, 2010).

Carreteros Fariña har dock goda möjligheter att bli ett standardverk i ämnet, så gedigna och omfattande är efterforskningarna i narkotikahandelns genealogi som här presenteras. Mina invändningar har därför knappast med Carreteros enorma arbetsinsats att göra, utan mer med hur han valt att skriva sitt reportage. I de första kapitlen får läsaren en bred och livfull bakgrund till ämnet, som pekar mot den litterära reportagekonstens domäner. Just dessa aspekter kommer dock av sig under läsningens gång. Även om en mängd olika människor kommer till tals, anonyma och namngivna – poliser, politiker, mödrar som förlorat sina barn i överdoser – blir den egna blicken aldrig ett avgörande inslag och Nacho Carretero väljer på gott och ont att ställa sin egen person utanför redogörelsen. Tidvis blir det långa uppräkningar av kokainlaster, fängelsedomar och avrättningar. Om författaren hade förmått kombinera faktaframställningen med en konkret miljöskildring, en iakttagelse av en gest eller ett ansiktsuttryck här och var – tror jag att Fariña hade kunnat bli ett stycke förstklassig litterär reportagekonst. Som det är nu stannar den vid att vara den hittills viktigaste genomgången av detta uppseendeväckande stycke galicisk samtidshistoria. Vilket inte alls är en oansenlig bedrift.

Bokens framskjutna position i offentligheten lär därtill vara fortsatt garanterad av de händelser som nyligen ägt rum i Spanien. En av de många lokalpolitiker som passerar revy i boken har stämt författaren och förlaget Libros de K.O. för förtal. Det rör sig om José Alfredo Bea Gondar, som faktiskt endast nämns kort på två ställen i boken. Den före detta borgmästaren i staden O Grove har en gång friats i en rättegång om kokainsmuggling, men har vid ett annat tillfälle fällts för pengatvätt.

I slutet av februari beordrade en domare i Madrid att de exemplar av boken som finns tillgängliga ska beslagtas i väntan på domslutet i fallet som beräknas komma under våren. Händelsen har inte bara fått stor uppmärksamhet i spanska medier, utan också resulterat i att priset på begagnade exemplar av Fariña har skjutit i höjden. Ett flertal intellektuella har ryckt ut till Carreteros och yttrandefrihetens försvar. Bokhandlarnas skrå i Madrid har till och med skapat ett digitalt verktyg (www.findingfarina.com) där man på ett finurligt sätt gör en stor del av innehållet i boken tillgängligt – genom textmassan i den spanska klassikern framför alla andra, Cervantes Don Quijote. Man poängterar dock att det rör sig om ett principiellt ställningstagande snarare än en praktiskt lösning, eftersom det skulle vara omständligt och tidskrävande att verkligen läsa boken på detta vis.

Föga överraskande var tittarsiffrorna höga när det första avsnittet av teveserien som baseras på boken visades i början av mars; ett premiäravsnitt som fick utmärkt kritik i bland annat dagstidningen El País. Inte heller denna adaption har dock gått fri från kontroverser. Laureano Oubiña, en annan dömd narkotikasmugglare som figurerar i boken, har stämt produktionsbolaget bakom teveserien med anledning av de sexscener som hans fiktiva motsvarighet figurerar i. Trots alla motgångar lär Fariña ha ett långt liv framför sig.

 

Dela artikeln:

Missa inget på Dixikon. Prenumerera på vårt nyhetsbrev!