De flesta romaner har ägt rum i miljöer och klimat som är ”normala” i den bemärkelsen att de inte utgör några hot eller inskränkningar i förhållande till romangestalternas liv och ageranden. Miljöerna och klimatförhållandena är med andra ord underförstådda och utgör mer eller mindre statiska bakgrunder som inte spelar någon större roll för romanernas händelseförlopp. Om naturen och klimatet träder fram på något speciellt sätt så är det ofta på något oförutsägbart eruptivt sätt vid några enskilda tillfällen.
Allt fler romaner under senare år bryter dock mot detta mönster. Sakta men säkert förändras klimatet på ett mer genomgripande sätt och skapar en ny svårbemästrad verklighet antingen genom människans eget handlande eller genom outgrundliga naturkrafter. Det ökade antalet ”klimatromaner” har gett upphov till en ny genre som brukar benämnas som ”climate fiction”. Om man söker på Amazons boksida så får man nästan 2000 träffar på detta sökord.
En av de första romanerna i denna genre var den engelske författaren J.G. Ballards debutroman ”The Wind from Nowhere” från 1961. I denna roman beskrivs hur en alltmer extrem vindstyrka gör livet ovan jord till en omöjlighet för mänskligheten. Mänskligheten söker sig således till en underjordisk tillvaro. En av de mest omtalade klimatromanerna under senare år är den engelske författaren Ian McEwans ”Solar” (Hetta) som handlar om en egotrippad nobelpristagare i fysik Michael Beard som är involverad i ett solenergiprojekt mot bakgrund av den dramatiska globala uppvärmningen.
Den tyska författaren Karen Duves ”Regnroman” som publicerades i början av 2000-talet är ett annat bra exempel på climate fiction. Denna roman kretsar kring författaren Leon och hans hustru Martina som hyr ett hus vid en myr. Leon har som ambition att slutföra en bok men detta ter sig alltmer komplicerat genom att paret plötsligt måste kämpa mot vädrets makter. Ett ihärdigt regn hotar alltmer deras tillvaro i skrivarstugan. De tvingas kämpa mot vattnet, fukten och invaderande grodor och sniglar i trädgården. Regnet blir alltmer en konstant i deras tillvaro som förändrar deras vardagliga liv och sociala relationer.
Samma tema återkommer i den finske författaren Antti Tuomainens roman ”Helaren” som skildrar ett framtida Helsingfors i ett konstant regn där en massmördare dödar personer som äger industrier med miljö- och klimatfarliga utsläpp. I den nordirländske författaren David Parks novellsamling ”The Big Snow”, kämpar befolkningen i en liten by i Ulster mot en kraftig snöstorm – en storm som ägde rum 1963 och som gått till historien som ”The Big Freeze”. Snöstormen bildar en klaustrofobisk inramning till de sammanvävda novellerna och väcker oanade känslor till liv hos huvudpersonerna.
I den spanske författaren Jesús Carrascos debutroman Flykten (Natur och Kultur) som nyligen har översatts till svenska finner vi det motsatta scenariot. En pojke flyr från sin hemby av en outgrundlig anledning (en anledning som efterhand blir mer uppenbar och skrämmande). Pojken möter på en solpinad hed utanför byn en gammal herde som hjälper honom att fly från några av byns invånare däribland traktens tillsyningsman. Herden och pojken vandrar över heden med herdens getter, åsna och hund. Deras vandring utvecklas till en dramatisk flykt där de ständigt är på jakt efter vatten och föda. Särskilt vattnet blir det mest åtråvärda. Deras vandringar blir efterhand helt styrda av deras tankar om vilka platser som kan ha vatten. När man läser om hur de två huvudpersonerna i romanen äntligen lyckas fylla en mugg med rent vatten så är det så starkt skildrat att det närmast förnimms av läsaren.
Det framkommer efterhand att pojkens by och hela den omgivande miljön successivt har drabbats av en utbredd torka som uppenbarligen är irreversibel. Hela det samhälle som pojken har växt upp i har förändrats på ett dramatiskt sätt av klimatförändringen. Inte mycket finns heller kvar av den befolkning och de verksamheter som präglade byn under pojkens tidiga uppväxt. Tomma hus kantar den centrala byvägen och trasiga fönster och nerlagda affärer spär på ödsligheten i byn. Några familjer har dock stannat kvar däribland pojkens egen familj. Författaren namnger inte någon eller något, vilket gör att romanen kunde handla om vilken plats som helst på jordytan (även om den närmsta associationen är södra Spanien).
Romanens tema är förutom den fundamentala klimatförändringen den växande vänskapen mellan pojken och den gamle herden. De tyr sig till varandra efter det inledande främlingskapet och de försöker tillsammans överleva trots den grymma solen, den ihärdiga hettan och de brutala förföljarna. Herden lär pojken mer och mer av sin hårt tillkämpade levnadskonst. Den person som vi möter på romanens sista sidor är således en helt annan människa än den skrämda och oerfarna pojke som romanen börjar med.
Flera av de böcker som nämnts ovan – The Wind from Nowhere, Regnroman, Helaren, The Big Snow och Flykten – tycks ha en gemensam sensmoral trots sina skilda historier. De skilda scenarierna bildar starka emotionella klangbottnar för huvudpersonerna och omständigheterna går att beskriva med hjälp av begreppet radikal utmaning. Den extrema vinden gör det alltmer omöjligt att röra sig och orientera sig i det fysiska rummet. Den regnstinna miljön tar successivt över hemmiljön och ger upphov till en förtvivlad kamp att skydda sig mot vätan och uppnå en trygghet och integritet. Snön å sin sida accentuerar en ensamhet och instängdhet medan den pinande solen och hettan skapar en känsla av utsatthet och förlamning.
De dramatiska klimat-, väder och miljöförändringarna aktualiserar således allvarliga hot men ger också chanser till en ovanligt stark mänsklig gemenskap. Särskilt Carrascos roman är en skickligt utformad allegori över den kanske allra största utmaningen som rests mot mänskligheten sedan vårt inträde i världen.
Medan läsarens hopp om ett lyckligt slut sakta men säkert tynar bort om fokus enbart är riktad mot pojkens och herdens omgivning växer däremot framtidstron när fokus istället riktas mot pojkens och herdens gemenskap. Tillsammans trotsar pojken och herden de till synes oövervinnerliga utmaningarna som omgivningen reser och lyckas mot alla odds att visa ett mod och en framtidstro.