Av SVEN-ERIC LIEDMAN
Caroline Schlegel-Schelling (1763-1809) är en den tyska romantikens mest fascinerande gestalter.
Hon var själva navet i den kortlivade men oerhört inflytelserika krets som utgjorde den så kallade Jena-romantiken. I kretsen ingick också bland andra bröderna August Wilhelm och Friedrich Schlegel, Novalis, Fichte och Schelling.
Caroline spelade en viktig roll för August Wilhelm Schlegels Shakespeare-översättningar och för Schellings filosofi. Hon var och förblev politiskt radikal, något som retade många i hennes samtid. Hennes liv blev relativt kort men övermåttan dramatiskt med mörka inslag. Hon överlevde sina fyra barn. Först det tredje av hennes äktenskap, det med Joseph Schelling, blev lyckligt.
Om henne har mycket skrivits, nu senast av Brigitte Rossbeck i Zum Trotz glücklich: Caroline Schlegel-Schelling und die romantische Lebenskunst (München: Siedler, 2008).
Om än den brister i överblick, är den en bok full av berättarlust och livfulla detaljer.
Sven-Eric Liedman
- – Läs också Mattias Pirholts anmälan av Rüdiger Safranskis Romantik: Eine deutsche Affäre
- – Se Safranski apropå sin bok om den tyska romantiken här: