Sabine Friedrich – Wer wir sind

Av MARTIN LAGERHOLM

Hollywoodfilmen ”Valkyria” (om 20 juli-attentatet mot Hitler), den tyska filmen ”Sophie Scholl” (om syskonen Scholls och Vita rosens motstånd mot nazismen) och internationella nyutgåvor av Hans Falladas roman ”Ensam i Berlin” är bara några exempel på att de tyskar som offrade sina liv i kampen mot Hitlers och nazisternas skräckvälde inte fallit i glömska.

Germanisten och författaren Sabine Friedrich har i det drygt 2 000-sidiga storverket och den dokumentaristiska kollektivromanen Wer wir sind nu tagit ett samlat grepp om de mest namnkunniga av dessa motståndsmän och -kvinnor. Här lär vi känna bröderna Stauffenberg, prästen Dietrich Bonhoeffer, Helmuth von Moltke, Sophie och Hans Scholl och en rad andra djärva oppositionella medborgare. Instinktivt leds de alla av en inre moralisk kompass och är fast beslutna att göra motstånd, att till varje pris försöka bevara sin anständighet som medmänniskor. Med hjälp av en gedigen och omfattande research skildrar Friedrich de många drabbande livsödena, från deras respektive barndom och uppväxt, via mellankrigs- och naziåren till den oåterkalleliga sista tiden som Hitlers svurna motståndare. Det är ett på många vis respektingivande arbete Friedrich genomfört; en angelägen dokumentering av ett stycke tysk och europeisk 1900-talshistoria under och vid sidan av den våldsamma tidsperiodens historiska och politiska huvudlinjer.

Trots dessa övergripande förtjänster finns det anledning att ställa sig en smula skeptisk till de mentala effekter som läsningen av den semi-biografiska kolossen resulterar i. Genom att sammanföra alla dessa modiga motståndsmän och liksom väva in dem i en litterärt gestaltad gobeläng av idel goda gärningar, högtstående moral, medmänsklighet och kärlek får man lätt intrycket av att de ingick i en stark och sammanslutande gemenskap. I många fall var det precis tvärtom; de enskilda motståndsmännen uppfattade sig ofta som enslingar och som alltför spridda satelliter på den nattsvarta himlen. I hög grad handlade det snarare om oroliga och förtvivlade avvikare som bara i undantagsfall samverkade och som oftast inte hade någon djupare kännedom om varandras förehavanden i det kvävande terrorlandskapet.

Genom att dessutom inte nöja sig med de säkra källorna, och därmed upprätthålla något slags respekt för den hyfsat objektiva historieskrivningen, har Friedrich mer eller mindre godtyckligt diktat fram de enskilda protagonisternas känsloliv och dramatiserat dialoger för att ytterligare ”förmänskliga” de uppoffrande hjältarna. Detta till råga på allt med ett språk och en stil som sammantaget resulterar i en salvelsefull känsloprosa och banal gottköpsandlighet som irriterar och stundom känns rentav motbjudande.

Med detta sagt kan man ändå inte nog understryka vikten av att de enskilda modiga männens och kvinnornas beslutsamhet, moraliska redbarhet och tro på den enskilda människans okränkbara värde uppmärksammas och hedras. Sabine Friedrichs egen verkligt goda gärning härvidlag står snarare att finna i den Werkstattbericht (”verkstadsrapport”) som parallellt med huvudverket getts ut i ett separat band. Här sammanställer och kommenterar hon all den litteratur och de referenser som ligger till grund för hennes roman, och som dessutom granskats av den respekterade akademiske historikern Manfred Görtemaker. Kanske skulle Friedrich ha nöjt sig med att låta denna sorgfälliga dokumentation tala för sig själv.

 

– KLicka här för att läsa ett utdrag

– Se här ett antal videoklipp om några av gestalterna ur boken:

– Författaren läser ur boken i detta videoklipp: