Reiner Stach
Kafka: Die Frühen Jahre

Klicka på omslaget för att komma till bokhandeln

Klicka på omslaget för att komma till bokhandeln


Att ägna nästan tjugo år åt att skriva en biografi är ett imponerande projekt. Reiner Stach, litteraturvetare och publicist kan även kalla sig Kafka-biografist. Han har tidigare skrivit Kafka: Die Jahre der Entscheidung (om åren 1910-1915) och Kafka: Die Jahre der Erkenntnis (om åren 1916-1924) – i höstas kom den sista delen i trilogin: Kafka: Die Frühen Jahre, om Kafkas första levnadsår.

”Den judiske försäkringstjänstemannen och författaren Dr Franz Kafkas liv varade endast 40 år och 11 månader. Av dessa år studerade han 16,5 år, arbetade nästan 15,5 och pensionerades när han var 39 år gammal. Han dog ett år senare på ett sanatorium nära Wien.”

Så sammanfattar Stach de två tidigare delarna. Fanns det inte tillräckligt mycket litteratur om Kafka, kan man undra? Litteraturvetenskapliga texter finns det oändligt många av, men de kunskaperna har tidigare inte varit sammanfattade i en bok som presenterar de senaste rönen för en bredare läsekrets. Det saknades alltså en heltäckande biografi när S.Fischer Verlag bad Reiner Stach att skriva en sådan. Förlaget hade nyligen avslutat utgivningen av en kommenterad utgåva av Franz Kafkas samlade verk. En stor del av Kafkas arbeten är anteckningar, kommentarer, samlade textfragment – en nyskriven biografi skulle kunna dra nytta av allt detta, som tidigare inte funnits tillgängligt.

Ingen har tidigare skrivit så mycket eller gått så djupt in i Kafkas texter och levnadsöden som Stach – Kafka-trilogin är hans livsverk. Han bestämde sig tidigt för att skriva en fiktionaliserad biografi – något som retat många akademiker, men det ger, jämfört med en torr, akademisk text, fler läsare ett större nöje. Stachs tidigare två volymer har blivit hyllade, översatta och är idag centrala i all tolkning av Kafkas texter. Den sista delen, om barndomsåren, var enligt Stach svårast att skriva – här fanns inga dagboksanteckningar att luta sig mot, här får tiden, omgivningen och rent biografiska data utgöra stommen för det berättade.

Hur lyckas Stach beskriva den tid utan särskilt många belägg? Utan att egentligen ha särskilt många belägg för det, lyckas Stach ändå väl måla upp en trovärdig bild av hur livet kunde se ut i Prag under Kafkas barndom. Kafka var tydligen ett ensamt, nästan isolerat barn, verkade inte ha haft några vänner och led ständigt av den tyranniske faderns hot. Kafka tillbringade den mesta tiden i hemmet – som de flesta barn från borgerliga hem på den tiden. Var han ute, var han under ständig övervakning av sina föräldrar – han hatade det. Därför var sommarsemestrarna och friheten nästan som paradiset för honom. Annat var det för barn från arbetarklassen, som kunde röra sig fritt på gatorna. Stach kommenterar detta och jag kan inte låta bli att tänka på vår tids barn och våra vakande vuxenögon på allt de gör och alla de träffar.

Ungdomsåren i det skrämmande antisemitiska Prag är drabbande läsning. Tjeckisk nationalism parad med antisemitism flammade upp i ett beskrivet kriminalfall, som påminner om den franska Dreyfus-affären. I en liten landsortsby hittas en ung flicka dödad och en kringdrivande ung kille, Leopold Hilsner – en jude – grips som misstänkt för dådet. Snart sprids rykten om att Hilsner mördat flickan och att det varit ett ritualmord inför den judiska högtiden Pesach. Antisemitiska rykten påstod att judar slaktade kristna som påskoffer. Hilsner hängdes, men visade sig vara oskyldig. De betydligt starkare bevisen mot flickans misstänkte bror följdes aldrig upp – denne hann fly till Amerika innan han blev gripen. De som kritiserade domen smädades offentligt. Judehatet var legio.

Kafka behövde aldrig uppleva vad detta skulle komma att leda till under förintelsen. Ändå kan man se föraningar av vad som ska komma i hans texter. Hans syster Ottla skulle själv se barntransporterna till Auschwitz, Kafkas stora kärlek Milena Jesenská skulle torteras till döds av Gestapo. Vi kan bara undra ifall Kafka visste? I Stachs första del ser vi hur detta hat mot en minoritet långsamt växer till ett oregerligt hat.

Vad Stach lyckats med är inte bara att skriva en briljant författarbiografi – han målar upp en tidsepok i texten som ger läsaren känslan att själv gå på Prags gator, läsa tidningsrubrikerna, höra folkvimlets ljud. Vissa saker känns otroligt avlägsna – annat skrämmande nära. Sällan har det varit så angeläget att läsa om mellankrigstiden som idag.

______

  Klicka här för att läsa Sven-Eric Liedman om Michael Kumpfmüllers roman Die Herrlichkeit des Lebens, om Kafkas kärlek till Dora Diamant, som han träffade efter Milena Jesenská

  Klicka här för att läsa Richard Swartz om Saul Friedländers Kafka-biografi

  Klicka här för mer om Kafka på Dixikon

  Se en intervju med Stach om hans bok här

  Se i tre delar den oscarsbelönade kortfilmen Franz Kafka’s It’s a Wonderful Life

Kommentera: