Av JAN HENRIK SWAHN
Lite i skymundan av sina brett anlagda försök inom den poetiska storformen (Drottningporten och Tarkovskijs hästar som båda finns på svenska) arbetar Pia Tafdrup ständigt vidare med mindre och stramare dikt.
1999 kom diktsamlingen Tusindfødt (”Tusenfödd”) där samtliga dikter är fyra rader långa. Nu har Pia Tafdrup slipat formen ytterligare och utkommit med haikudiktsamlingen Boomerang.
En haiku är en gammal japansk uppfinning, ursprungligen upptakten till en mycket längre dikt, och består av sjutton stavelser, ojämnt fördelade över tre rader enligt principen fem sju fem. Formen är populär i stora delar av världen men används oftast till formellt korrekta plattityder.
Pia Tafdrup laddar formen med ny sprängkraft. De få orden bildar kristalliska molekyler som hotar att när som helst explodera, eller vidga medvetandet till nya höjder hos läsaren. Här kommer ett smakprov, och jag ber om överseende med att en stavelse fallit bort på slutet:
”Huvud och fötter ?
resan mera än vägen.
Cirkelns hörnsten.”