Om att sakna, tänka och – gå!

ramhoj_tvatt_365

Bild (detalj) Nils Ramhöj ©

Av MERETE MAZZARELLA
The right to dry”-rörelsen har jag tänkt en del på den senaste tiden. Den finns i USA och namnet är naturligtvis bildat i analogi med dödshjälpsrörelsens ”The right to die” men här handlar det i stället om rätten att hänga ut sin tvätt på tork i friska luften. Den rätten är en del av min livskvalitet här i Ekenäs och jag har njutit intensivt av den ända sen vädret blev fint ett par dagar efter midsommar.

Fast faktum är: nu när den tagits ifrån mig genom att vädret igen slagit om till regn tänker jag på den ännu mer än jag gjorde medan solen sken och termometern visade över tjugofem grader. Saknaden efter något som inte finns är större än njutningen när det finns.

skulptur_mazzarella

J. O. Mallander, Tegelstensinstallation

Det är som med Ekenäs mest omdiskuterade konstverk, den pyramid av vita tegel, signerad J.O. Mallander, som en dryg månad stått i Skeppareparken. Eller stod, för natten mot söndagen demolerades den, ovisst av vem. (Fast inte av Ekenäs stad, som en av Mallanders tidigare installationer, några tegel som låg konstfärdigt utspridda på marken: då hade en dam ringt till stadens tekniska avdelning och klagat över nedskräpning och tekniska avdelningen hade helt sonika skickat en bil som plockade bort stenarna.)

När pyramiden uppenbarade sig nu på försommaren var de flesta röster kritiska: ”Ska det där föreställa konst?” hette det och: ”Tur att den tas  bort till hösten!” Men efter vandaliseringen var sorgen stor, människor – och hundar – stannade upp för att titta på ruinerna och för att tala om de skönhetsvärden de upptäckt de senaste veckorna.

”Jag brukade varje kväll gå runt den och se den ur olika vinklar,” sa någon och någon annan: ”Det var så vackert när ljuset silades genom hålen mellan teglen.”

Nu är det bestämt att den ska byggas upp på nytt. När det är gjort kommer vi säkert att säga att den var vackrare förut.

41fx9xn2lol_sl210_

Till Bokhandeln

Förövrigt har jag just läst något som borde vara trösterikt för finlandssvenskar. En kanadensisk psykolog, Ellen Bialystok, hävdar att den som dagligen använder två språk har bättre motståndskraft mot Alzheimer än den som lever helt enspråkigt. Korsord och sudoku är bra men språk är bättre. Som äldre har man också kognitivt utbyte av att lära sig ett helt nytt språk. Det gäller överhuvudtaget att använda hjärnan, framförallt det.

Allvarligt talat: vad skall man tro om det här? Jovisst, jag tror på att använda hjärnan.. Men man ska nog också ha tur om man ska slippa Alzheimer: jag tänker ibland på Iris Murdoch som genom makens, John Baileys, böcker blivit mer känd som Alzheimer-patient än som romanförfattare och filosof. Hennes problem var knappast att hon inte använde hjärnan.

Nu  har solen igen tittat fram och jag ska ta mig en promenad. Jag tror nämligen också på promenader. Sen ska jag se om det går att få ut tvätten.

Kommentera: