Av SVEN-ERIC LIEDMAN
Das Kapital av Karl Marx tillhör inte de lättillgängliga skrifter som en god läsare utan svårigheter tar sig igenom. Redan när första bandet kom ut 1867 fick boken rykte om sig att vara tung att ta sig igenom. Nu, runt 150 år senare, innebär därtill tidsavståndet ett extra motstånd för den som inte är van vid 1800-talstexter.
Men det finns många duktiga uttolkare som är beredda att hjälpa intresserade läsare på vägen. Antalet introduktioner har ökat påtagligt under de senaste åren. Några av de namnkunnigaste amerikanska specialisterna som Frederic Jameson och David Harvey har bidragit till genren. Deras tyska kolleger Wolfgang Fritz Haug och Michael Heinrich har inte varit sämre, och nyligen (2013) har en svensk kulturforskare, Johan Fornäs, gjort sin röst hörd i kören med en volym som heter Capitalism: a companion to Marx’s economic critique.
Dessa böcker har ett gemensamt anslag: Marx har efter krisen 2008 fått förnyad aktualitet. På flera sätt har världen glidit tillbaka till det tillstånd som rådde i den tid som Marx levde i. Klasskillnaderna växer, och den gamla Manchesterliberalism som idag kallas nyliberalism eller, bland anhängarna, sunt förnuft sitter åter i högsätet. Den tekniska utvecklingen har visserligen varit storartad sedan dess, men även däri ligger i själva verket en likhet. Under 1800-talet stod också de banbrytande innovationerna i kö.
Det är mot den bakgrunden som också Fornäs skrivit sin bok. I själva verket har han haft god nytta av anteckningar som han gjorde redan på 1970-talet när han ledde en cirkel med unga, ivriga Kapitalet-läsare. Men då skrev han förstås inte på engelska. Som han själv konstaterar är det ganska svårt att skriva om Marx på engelska. Steget från originalet är längre än om man skriver på svenska.
Han lyckas vad jag kan se väl med att fånga både det väsentliga i Kapitalet och det som kan tala direkt till det tidiga 2000-talet. Han börjar med det viktiga konstaterande att kapitalismen har ett Janus-ansikte. Den är både välplanerad och anarkistisk, och den förenar rikedom med fattigdom och djupnande ekologisk kris. Det är just vad Marx hävdar. Fornäs hävdar till och med att Marx analys är mer träffande idag än när den först utfördes. Då befann sig den utveckling som han tecknar i sin början; idag står den i full blom. Han berör inte den tid då kapitalismen tycktes förenlig med en välfärdsstat. Paradoxalt nog var det ju då som Marx inflytande var allra störst, inte bara genom den statligt påbjudna marxism-leninismen i Sovjetimperiet utan också i övriga delar av världen, inklusive Västeuropa.
Största delen av boken utgörs av en noggrann genomgång av alla tre delarna av Kapitalet. Den första får som sig bör det största utrymmet. Det är den del där Marx utvecklar grunderna för sin teori och mer än det, och det är också den enda del som han själv slutförde. Del II och III fullbordades av hans vän Friedrich Engels på grundval av ett antal efterlämnade manuskript. Först idag kan vi exakt se vad Engels gjorde och inte gjorde med sin döde väns text. Det har blivit möjligt genom de delar av Marx Engels Gesamtausgabe där Marx manuskript återges till punkt och pricka. Men Fornäs går inte närmare in på detta.
Givetvis finns det punkter i Fornäs genomgång som är diskutabla – man kan säga att klassiker förblir klassiker bland annat därför att de kan tolkas på olika sätt. När Fornäs säger att Marx distinktion mellan värde och bytesvärde är lätt förvirrande är hans ord träffande när det gäller första upplagan av Kapitalet men knappast den andra, där Marx var noga med att skilja mellan de båda: bytesvärdet eller priset var ytan eller formen, värdet innehållet. Det var, menade Marx, arbetet som skapade värdet, något som inte framgick om man enbart höll sig till ytan.
En annan punkt som kan diskuteras gäller historiens roll för Marx. Fornäs säger att Marx teori om kapitalet inte är historisk utan logisk, det vill säga den söker inte fånga en utveckling utan ett samband mellan ett antal avgörande faktorer som förhåller sig till varandra på i princip samma sätt så länge som kapitalismen består. I huvudsak tror jag att Fornäs här har rätt, men det måste tilläggas att teorin liksom alla andra teorier har ett antal grundläggande antaganden som inte hör till själva teorin. Bland de viktigaste bland dessa antaganden, som i hög grad vägleder själva teorin, har med historien att göra, till exempel att det är vissa förhållanden som har med materiell produktion att göra som präglar människors tankar och värderingar.
Men dessa anmärkningar får inte skymma förhållandet att detta är en läsvärd och kunskapsrik bok för den som vill närma sig Marx stora verk.
Klicka härför att komma till Fornäs hemsida