David Gelernter – The Tides of Mind: Uncovering the Spectrum of Consciousness

Har människan en chans mot maskinerna? Ja, kanske ändå. I sin nya bok, The Tides of Mind: Uncovering the Spectrum of Consciousness, behandlar David Gelernter det mänskliga medvetandet på ett sätt som i fråga om idérikedom leder tankarna till internetpionjären Jaron Lanier, som presenterats på Dixikon tidigare. Gelernter är professor i datavetenskap vid Yale och en nestor på it-området sedan han på 80-talet bidragit till grunderna för vår tids datorkommunikation och till internet i den form som både Lanier och vi andra känner det. Intressant nog liknar Gelernter och Lanier varandra såtillvida att de båda är teknikskeptiska datavetare med så djup humanistisk bildning att de också kan rikta konstruktiv kritik mot sina egna ämnesområden.
Tides of Mind gelernter dixikon.se
Därför är det en svart ironi att just Gelernter 1993 föll offer för en av de brevbomber som den så kallade Unabombaren, Ted Kaczynski, åren 1978–1995 skickade till folk med ett verkligt eller förment engagemang i det datoriserade samhällets framväxt. Gelernter ådrog sig allvarliga skador men överlevde och fortsatte att skriva, bland annat boken Drawing Life: Surviving the Unabomber från 1997, där han berättar hur stödet från familjen och den judiska tradition han lever i hjälpte honom tillbaka. I boken riktas en konservativt grundad kritik mot den amerikanska samhällsutvecklingen med utgångspunkt i medias beskrivning av galningen Kaczynski som ett fascinerande geni, snarare än en företrädare för ondskan och ett fenomen som kräver fördjupad analys. Enligt Gelernter är det ett tecken på ett civilisatoriskt förfall att våld och brottslighet numera av slentrian trivialiseras till platta nummer i en medial underhållningscirkus.

Efter att ha fortsatt sin teknikkritik och på senare tid rentav uppmanat oss att sluta älska våra datorer för att i stället träda i direktkontakt med verkligheten, är det knappast förvånande att Gelernter i sin nya bok utarbetar en egen teori om det mänskliga medvetandet och samtidigt dömer ut möjligheterna att på teknisk väg kopiera det. Tidvattnet i titeln The Tides of Mind antyder finurligt våra mentala processers dagliga pendelrörelser inom Gelernters tänkta spektrum, vars ena ytterlighetspunkt är en självmedveten och logiskt skärpt högsta nivå och den andra drömmens lägre och helt annorlunda organiserade register. Genialt eller bara banalt undrar man och läser vidare om hur Gelernter i början av sin karriär velat skapa ett antropomorft dataprogram med liknande egenskaper och ett ”medvetandespektrum” med olika fokuslägen. I maxläget skulle programmet arbeta rationellt, men börja sväva ut i fria associationer när fokuseringsgraden sänktes, för att nederst övergå i ett slags sömntillstånd och börja ”drömma”. Till sist insåg Gelernter dock att projektet var såväl praktiskt som principiellt ogenomförbart, men tanken överlevde och har nu sent omsider blivit en bok.

Ingen hade väl studsat om Gelernter liknat vårt medvetande vid ett dataprogram, men han tar avstånd från den bilden:

Conscious mind is a spectrum from pure thinking about to pure feeling […] from pure acting to pure being. […] A mind requires a body and a brain.

Medvetandet rör sig nämligen inte bara uppåt och nedåt, utan också utefter tidsaxeln då och nu, med kroppen som en taktil minneshjälp och avgörande för positionerna på den vertikala uppmärksamhetsaxeln. Medvetandets fokus följer vår fysiska form under dagen: När vi är pigga arbetar det på högsta nivå, där minnen och känslor förträngs, medan vi i takt med tilltagande dåsighet glider över i ett mer känslosamt stadium av minnen och dagdrömmeri där också berättelser börjar ta form. I sömnen fortsätter vi sedan att minnas och ”berätta” i form av drömmar, vilka enligt Gelernter är minnen som fortsätter att ”spelas upp”, men utan fast logisk struktur.

Mycket av detta är förstås spekulation som kan kritiseras på många sätt, men Gelernters försök till en teori om särskilt den litterära kreativitetens uppkomst och koppling till människokroppen är intressant. Han förlägger den till sitt tänkta spektrums lägre skikt, vilket är något som boken igenom underbyggs med referenser till världslitteraturens stora – Charlotte Brontë, Proust och Coetzee, och naturligtvis Freud – som ofta gestaltat skapandet som en drömsk erfarenhet utanpå de vanliga intellektuella processerna. Till sist känns de litterära hänvisningarna som en katalog över sådana ögonblick, men den som vill göra något mer av detta har här en hel del gratis att hämta. I ett resonemang om den äldsta litteraturen menar Gelernter vidare att vi ofta läser riktigt gamla texter alltför modernt. Vår tendens att utgå från vårt mentala spektrums översta skikt leder oss fel när vi tolkar texter som Gamla testamentet eller Iliaden, vilka tillkom i en urtid då myter och de lägre skikten av människans mentala spektrum ska ha spelat en större roll. Därför borde de också läsas med en motsvarande inlevelse nu. Svårt att bevisa men ändå intressant. Här hade en fördjupning varit välkommen.

För att komma åt vad som gör det mänskliga medvetandet unikt och omöjligt att tekniskt återskapa pekar Gelernter ut två avgörande särdrag. Dels är det förankringen i kroppen, med alla erfarenheter som hör dit, dels är det vår förmåga att i vidaste mening både skapa och avnjuta konst, musik och litteratur liksom dessa kulturella erfarenheters betydelse för vår personliga och sociala utveckling. Detta är människans trumf. Resonemangen om de kroppsliga och estetiska erfarenheterna som viktiga delar i det mänskliga medvetandets oändliga komplexitet kombineras i The Tides of Mind till ett argument mot all övertro på den artificiella intelligensens möjlighet att ersätta den naturliga, som trots en spekulativ tendens intuitivt förefaller rätt tänkt.

___________

  • Klicka här för att läsa Anton Jansson om hur religion och vetenskap historiskt inte uppfattats som skilda åt och klicka här för att läsa Ola Sigurdson om hur sekulariseringen medfört en reigiös ”analfabetism” som gör det svårt förstå religiösa utsagor

  • Gelernter mycket intressant om sina argument i boken:
  • Dela artikeln:

    Tommy Andersson

    Tommy Andersson

    Tommy Andersson är översättare, bl.a. aktuell med Victor Klemperers LTI och Friedrich Kittlers Nedskrivningssystem 1800/1900.

    Mer att läsa på annat håll

    Sök på hundratals utvalda svenska och utländska kultursidor efter ännu mer att läsa. Skriv in sökordet i fältet nedan och klicka på Sök

    Kommentera: