David Garnett – Lady into Fox

rav_kanin_img

Illustration av Ray Garnett. Från Project Gutenberg

Av IVO HOLMQVIST
Brentham Garden Suburb ligger tjugo minuters rask promenad från Ealing i västra London där man spelade in ”Ladykillers”, ”Kind Hearts and Coronets” och andra slitstarka femtiotalsfilmer, oftast med Alec Guinness i huvudrollerna. Gatorna och gränderna i dessa behagliga villakvarter böjer sig mjukt och bakom de låga häckarna finns välansade trädgårdar. Husen har harmoniska proportioner och mänskliga mått, med burspråk, korsvirke, vackert mönstrat murverk, tinnar och torn: det bästa av engelsk Arts and Craft. Kvarteren ritades 1901-1907 och är därmed äldre än den mera välkända trädgårdsstaden längre norrut, i Hampstead. Den berömde Raymond Unwin har varit inblandad också här.

into_fox

Illustration av Ray Garnett

Senast jag vandrade i den stadsdelen samman med goda vänner som bor i närheten fick vi i kvällningen plötsligt syn på något alldeles oväntat i denna miljonstad: en räv som snabbt pilade över gröningen, slank och med yvig svans. Det fick mig att minnas en roman som jag läst mer än fyrtio år tidigare, David Garnetts ”Lady into Fox”, om den unga nygifta Mrs Tebrick som plötsligt finner sig förvandlad till en räv. Mannen är fortsatt full av omsorger, men så tar naturen över, kvinna låter sig inte längre tämjas, och försvinner gradvis ur hans liv till ett eget. Olof Lagercrantz analyserade en gång den boken i en längre betraktelse i Dagens Nyheter och hade säkert en del att säga om edwardiansk puritanism och frisläppt sexualitet.

Jag har inte längre klippet kvar men ser av en anteckning i boken att det var i DN den 1 juli 1963. Ett knappt år senare köpte jag den, en läcker volym från Chatto & Windus. Min upplaga är Seventh printing, June 1924, tryckt av The Westminster Press på handgjort papper med vattenstämpel. Den första kom i oktober 1922 och romanen sålde alltså genast bra, likt de flesta av David Garnetts böcker. Hans första hustru Ray, död i cancer 1940, försåg den med en rad vackra träsnitt, liksom hon gjorde med de följande ”A Man in the Zoo” och ”The Sailor´s Return”. David Garnett (1892-1981) hade gott påbrå, som son till litterärt verksamma föräldrar. Fadern Edward var lektör och gav goda råd åt bland andra Joseph Conrad, modern Constance översatte rysk litteratur, framför allt Dostojevskij och Tjechov.

1922, när man upptäckte Tutankamons grav, Mussolini marscherade mot Rom och irländare försökte sig på ett påskuppror mot engelsmännen, var ett bra år för litteraturen, både i England med Eliots ”The Waste Land”, Joyces ”Ulysses” och D.H. Lawrences ”Aaron´s Rod”, och i USA med e.e. cummings ”The Enormous Room” och Sinclair Lewis ”Babbitt”, en bok som verksamt bidrog till hans Nobelpris åtta år senare. Richmal Crompton gav ut den första av sina många historier om Bill den förskräcklige och Ludwig Wittgenstein sin ”Tractatus”. I den högen av idel inkommensurabla böcker hävdar sig ”Lady into Fox” bra, en fabel som stått sig, liksom Kafkas ”Die Verwandlung”, skriven tio år tidigare.

Lika ångestfylld som förvandlingen av handelsresanden Gregor Samsa, han som en morgon vaknar upp som skalbagge, är Mrs Tebricks oväntade metamorfos inte (den urspungliga titeln var ”The Metamorphosis of Mrs Tebrick”). Den är skriven med lätt hand, som en 1700-talspastisch i Defoes efterföljd vilket väckte Virginia Woolfs beundran. David Garnett kom för övrigt att gifta om sig tjugo år senare med hennes systerdotter, den vackra Angelica Bell, som han förutspått då hon föddes (hon var 26 år yngre, hennes far var målaren Duncan Grant som en tid varit David Garnetts älskare – relationerna i Bloomsbury var tilltrasslade). Man förstår redan på de första sidorna vad som kommer att hända det nygifta paret i romanen, sedan de på juldagen 1879 vandrat i skogen, förbiridna av rödrockade jägare och omsprunga av jakthundar, i ett drev efter räv:

”Before they gained the edge of the copse she suddenly snatched her hand away from his very violently and cried out, so that he instantly turned his head. Where his wife had been the moment before was a small fox, of a very bright red.

stereoskop_img

Illustration av Ray Garnett

Han gömmer henne under jackan tills de är i säkerhet hemma. Till en början döljer hon sedesamt sin nakenhet med en kamkofta, hon spelar kort och låter sig roas med stereoskopbilderna från exotiska platser. Men förvandlingen fortgår i takt med att hennes borgerliga uppfostran rinner av. När hon får välja mellan en bukett snödroppar och en kanin sniffar hon på blommorna så länge hennes man är i rummet, men lämnad ensam sliter hon kaninen i stycken. Så försvinner hon ut i skogen, och när hon lockar sin man dit är det för att stolt visa upp sin kull rävungar.

Han är en kort stund oresonligt svartsjuk på sin rival, en ståtlig rävhanne, men finner sig i situationen och älskar ungarna som vore de hans egna. På slutet händer vad man befarat, att rävjakten går ut också över henne, på några sidor som kanske inspirerats av myten om Aktaion, en av Ovidii metamorfoser.

pyramus_et_thisbe

"Pyramus et Thisbe, iuvenum pulcherrimus alter.." En annan av Metamorfoserna

Vad handlar historien om innerst inne? Kanske om en kärlek som inte söker sitt – Mr Tebrick inser att han älskar sin hustru i hennes nutida rävskepnad, inte som den gracila kvinna han bevarat i minnet. Själv beskrev David Garnett boken som en ”reductio ad absurdum of the problem of fidelity in love”. Djurisk sexualitet men också osjälvisk kärlek: kärlekens olika aspekter. Om dem skrev han en ännu mera framgångsrik roman 1955, ”Aspects of Love”, som Trevor Nunn och Andrew Lloyd Webber förvandlade till musical, med ett genomgående tema: ”Love changes everything…

Ivo Holmqvist

En eftertänksam läsning av ”Lady into Fox” tar ett par timmar, på sin höjd. På Project Gutenberg finns hela texten, inklusive Ray Garnetts träsnitt.

Kommentera: