Brända böckers bibliotek

Tyvärr är många av författarskapen glömda i dag” påstod Margareta Flygt när hon påminde om den nya tyska storsatsningen De brända böckernas bibliotek, den senkomna upprättelsen för den litteratur som slängdes på nazisternas bokbål 1933. Det är en sanning med modifikation, åtminstone vad gäller de tio första titlarna.

Två av de tio författarna har möjligen hamnat i skuggan (Salomo Friedländer och Gina Kaus), och två blev mer kända som politiker (industrimannen och utrikesministern Walter Rathenau som grundade AEG och mördades 1922, och Theodor Heuss, Västtysklands första förbundspresident).

Men de övriga sex rådde bålen aldrig på även om deras böcker blev till aska i Tyskland, varken Kafka, Gide eller Jack London, inte heller Kästner, Tucholsky eller Anna Seghers som blev Östtysklands mest uppburna författare. Andelen fåglar Fenix i serien blir kanske större fortsättningsvis.

Fredrik Böök som var på plats och bevittnade bränderna kommenterade det undanglidande i artiklar i Svenska Dagbladet som sedan snabbt samlades i boken Hitlers Tyskland maj 1933. Han kunde just då inte veta hur kusligt sannspådd Heinrich Heine skulle bli men var förstås bekant med vad denne sagt: ”Där man bränner böcker bränner man till slut också människor.”


(Fotnot) De tio första titlarna i biblioteket

Salomo Friedlaender, Kant für Kinder
André Gide, Kongo und Tschad
Theodor Heuss, Hitlers Weg
Franz Kafka, Beim Bau der Chinesischen Mauer
Gina Kaus, Morgen um Neun
Erich Kästner, Herz auf Taille / Lärm im Spiegel
Jack London, Martin Eden
Anna Seghers, Auf dem Wege zur Amerikanischen Botschaft
Walther Rathenau, Zur Kritik der Zeit
Kurt Tucholsky, Lerne lachen ohne zu weinen

Dela artikeln:

Missa inget på Dixikon.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att skicka in din prenumeration ovan går du med på att denna webbplats lagrar din mailadress i syfte att kunna skicka kommande nyhetsbrev till dig. Dixikon använder Rule för att sköta utskicken (läs här om deras Privacy Policy).