Saul Friedländer – Franz Kafka

Franz Kafka

Klicka på omslaget för att komma till bokhandeln

Klicka på omslaget för att komma till bokhandeln

Av RICHARD SWARTZ

På sin ålders höst har den store Holocaustforskaren samlat sig till en biografi om Franz Kafka, något förvånande, även om också Friedländer har judisk bakgrund från Prag och hans egen och Kafkas familjer uppvisar många nära, förbluffande paralleller. Friedländers bok demonstrerar dock stor förtrogenhet med den senaste Kafkaforskningen och man tror honom gärna när han säger att Franz Kafka sysselsatt honom hela hans liv.

Friedländers inställning till Kafka och hans verk är strikt biografisk, dessutom starkt polemisk mot Kafkas förste biograf, Max Brod, som framställs som ganska skrupellös censor i avsikt att förvandla vännen Kafka till ett slags helgon. Men Friedländer avvisar Kafka både som religiös och som sionist; inte heller kan hans verk läsas som brottning med eller reflektion över judendomen som sådan. I stället framhålls Kafkas homoerotiska, till och med pedofila böjelser som Friedländer anser sig finna belägg för i hans verk och brev.

Här skulle också orsaken till hans besatthet av begrepp som skuld och skam stå att finna. I den pryda miljö Kafka levde skulle ingenting av detta ha kunnat gestaltas öppet, enligt Friedländer.

Framställningen är underbyggd av rikliga och väl valda citat. Ändå lär den säkert väcka invändningar hos litteraturhistoriker av facket som förmodligen finner att denna biografiska tolkning av Kafkas författarskap innebär att reducera det, ett slags återfall i ett synsätt som den moderna litteraturvetenskapen lämnat bakom sig.

______________

– Klicka här för att läsa Sven-Eric Liedmans anmälan av Die Herrlichkeit des Lebens av Michael Kumpfmüller, om Kafka och Dora Diamant.

– Se en intervju med Friedländer här:

4 kommentarer

  1. Kaj Genell says:

    Jag håller med dig i din syn o. beskrivning på/av denna bok. Den är ju ganska snävt psykologisakt inriktad, och det är ett snävt psykologiskt porträtt byggt på en ganska så osäker grund. En utläggning av Kafkas brev och dagböcker och existerande notiser kring dem. Som läsare av litteratur (!) tycks Friedländer vara en ganska så okänslig och ointresserad person. Varför läser Friedländer skönlitteratur ????? Det är nog den fråga man ställer sig efter att ha läst slutraderna i hans bok. Det tycks ju vara ganska tydligt att SF själv aldrig speglat sig i en skönlitterär text, – av någon anledning – och aldrig kunnat berusa sig av vacker prosa. Han är blind för detta själv. Eftersom Friedländer tycks ha stark antipati gentemot personen Kafka så frågar man sig om det alls varit – för någon – värt mödan att skriva den bok han skrivit. Kafka är för Friedländer någon han gärna exkluderar från precis alla sammanhang. Det är ju en hjärtlöshet. När nu boken faktamässigt inte tillför något nytt, och författaren saknar förståelse för litteratur, -speciellt för Kafkas storhet som novellist – och inte har någon ny problemställning ….: vad är då den genuina meningen med denna bok ???? —– Tomheten på mening ligger inte i Kafkas författarskap, men desto värre i Friedländers syn. Med den onådiga hand som Friedländer vill skjuta undan Kafka ut ur mänsklig ( och annan ) gemenskap, så – tyvärr – skjuter Friedländer nu undan sig själv som intellektuell och humanist. Ansatsen att blotta Kafka, den blottar ju Friedländer. Därför beklagar man nu mer Friedländer. —- Jag förstår inte syftet, och vill inte spekulera i det. ( Jag får intrycket av att Friedländer själv inte vet syftet.) För övrigt – aliquando – kan jag bara rekommendera alla människor att läsa ännu mer skönlitteratur, – inklusive Kafka !!!!

  2. Ivo Holmqvist says:

    Jag råkade häromkvällen bläddra i första delen av Saul Friedländers ”Nazi Germany and the Jews: The Years of Persecution, 1933-1939”. På s. 300 citeras ett intressant brev som Thomas Mann i februari 1939 skickade från Princeton till chefen för New York Public Library H. M. Lyndenberg. Mann intervenerar till förmån för Max Brod som är angelägen att lämna Tjeckoslovakiet för USA men inte kan tänka sig vänta de femton månader till två år som det skulle ta att skaffa inresetillstånd. Om han donerar hela Kafkas kvarlåtenskap till någon lämplig amerikansk institution så skulle han själv kunna bli kurator för den:

    ”He writes that he is willing to give his collection of books and manuscripts of Franz Kafka to any institution of repute which would accept it and in return offer him a position to act as assistant or curator of the collection, and so make possible his entry into this country.”

    Av det generösa förslaget blev intet – där gick USA miste om ett fantastiskt erbjudande. Så småningom lyckades Brod ta sig till Palestina. och Kafka-samlingen följde väl med honom dit – det står kanske något om det i andra delen av Friedländers historik som jag inte har till hands, eller i hans bok om Kafka? Uppstod det för övrigt inte en upphovsrättlig tvist alldeles nyss kring ett Kafka-manuskript med israeliska forskare inblandade?

  3. Kaj Genell says:

    Jo, Ivo, det blev – och är – en tvist om dessa papper fortfarande, som det går att följa på nätet och i tysk press bl.a… Manuskripten hamande hos Brods sekreterare ( Hoffe ) och senare hos dennas döttrar. En stor debatt, som tycks centrerad kring den am. genusdebattören m.m. Judith Butlers hållning, förs i denna fråga. Synd är att inte alla Kafkas papper helt enkelt publiceras på nätet, i stil med Gutenberg-projektet, så att alla gratis – och snabbt – kan ta del av dem. Tycker jag.

Kommentera: