Av MARGARETA FLYGT
Det har tagit längre tid för Disney att ha en svart prinsessa än för USA att välja en svart president.
Till jul kommer ”Prinsessan och grodan” på bio. Den afroamerikanska skönheten, med Disneykarakteristisk smal midja och tekoppsstora ögon, kommer säkert att få många små hjärtan att smälta. Tidigare har asiater visats i Mulán, araber i Jasmin och indianer i Pocahontas.
Storyn är given: När Tiana kysser grodan förvandlas han till prins och hon till groda, vilket hon förblir större delen av filmen – d.v.s. hon är mer grön än svart.
Men produktionsbolaget har redan fått mycket kritik. Namnet fick ändras från Maddy till Tiana och jobbet som hembiträde i en vit familj till servitris. Prinsen i sin tur har kritiserats för att vara för vit, trots att han marknadsförs som svart.
Jag minns fortfarande nyheten då Alice Bah skulle vara programledare för Disneydags. Disneykoncernen ville till en början inte att deras tecknade serier skulle presenteras av en mörk programledare.
Det är svårt att pressa in en svart prinsessa i Disneyskoncernens vita värdeskala. ”Prinsessan och grodan” liknar till utförandet de klassiskt handtecknade föregångarna – en gammal form vilken speglar företagets föråldrade värderingar.