Tranströmer och Sebald

Klicka på omslaget för att komma till tidskriftens hemsida

Klicka på omslaget för att komma till tidskriftens hemsida

Av IVO HOLMQVIST

Två litterära storheter samsas om utrymmet i majnumret av det franska månadsmagasinet Europe som nu är inne på sitt nittionde år, den startades i Paris 1923. Hälften av häftet ägnas Tomas Tranströmer. Av honom finns sex dikter, några brev, och reseanteckningar från ett land mera psykiskt än fysiskt: ”carnet d´un voyage sur les terres de la mélancholie”. Régis Boyer medverkar, liksom Jacques Oth som träffat Tranströmer på hans sommarö men också på mera exotiska breddgrader. Han skriver om ”Hanoi, Runmarö, Tomas et moi”, och Tranströmers amerikanske kollega, översättare och brevväxlare Robert Bly bidrar med rader om Tranströmer och minnet. Den eminente Tranströmer-kännaren Staffan Bergsten skriver om det gåtfulla hos honom: ”La petite et la grande énigme”.

W. G. Sebald var enligt vad en kollega till honom på University of East Anglia i Norwich, Strindberg-kännaren Michael Robinson, låtit mig veta en vänlig, stillsam och försynt man. Att han var spränglärd utan att det tyngde honom ser man i hans böcker. Robinson berättade också vad som hände när Sebald var på hemväg för tolv år sedan: en plötslig hjärnblödning gjorde att han körde rakt in i en tankbil, döden var ögonblicklig. Så avbröts tvärt ett författarskap som man nog kan tänka sig skulle ha renderat honom ett Nobelpris. En av artiklarna om honom i Europe beskriver hans adopterade landskap som världens ände: ”Terres du Norfolk: bout du monde”. Annat berör hans band till Frankfurtskolan, hans patos och teatralitet, och humorn och landsflykten hos en melankoliker.

Sebalds essäsamling ”Logis in einem Landhaus” från 1989 som bland annat handlar om Rousseau, Gottfried Keller, Johann Peter Hebel, Eduard Mörike och den säregne schweziske enstöringen Robert Walser, har just kommit på engelska, ”A Place in the Country” (en titel som kunde varit lånad från Turgenjev, J. L. Carr eller H. E. Bates). Den är översatt av Lo Catling, Senior Lecturer in Literature på UEA som kände W.G. Sebald väl – de var länge kolleger i Norwich.

Kommentera: