Efter en hektisk tid som framför allt bestått i att läsa avhandlingar inför olika disputationer (en om Herbert Tingsten och historiefilosofi, en om kroppslighet och eskatologi och en om social kroppslighet och ecklesiologi) och manus i olika framskridna stadier har jag äntligen fått tid att läsa något annat, något som har med min framtida forskning att göra.
Av de hundratals böcker som ligger på något slags väntelista valde jag den brittiske teologen Marcus Pounds Zizek: A (Very) Critical Introduction (Eerdmans 2008), vilket visade sig vara ett bra val. Pound har redan i sin bok Theology, Psychoanalysis and Trauma (SCM 2008) visat hur väl han behärskar den psykoanalytiska traditionen liksom den teologiska traditionen med fokus på Kierkegaard.
I sin introduktion till Zizek utgår Pound ifrån att den slovenske filosofen, marxisten och psykonalaytikern Zizeks påstående om att han vill konstruera ett slags ”materialistisk teologi” bör tas på allvar – äntligen! Zizek som är ateist menar att det kristna ärendet är för viktigt för att lämnas åt fundamentalisterna när det i själva verket bör användas för att fördjupa en radikal filosofi som syftar till politisk emancipation. Den kristna teologin står på befrielsens sida mot alla obskyra new age-filosofer och postpolitiska agendor. Pound vänder så att säga på steken och använder Zizek för att belysa och fördjupa en kristen teologi (en vändning som sker helt i Zizeks anda).
För att verkligen ta det kristna ärendet – inklusive den materialistiska teologin och emancipationen – på allvar måste man gå utöver Zizek till en mer dedicerad teologi än Zizeks dekapiterade version. Har länge haft på känn att en sådan vändning vore möjlig utifrån Zizeks projekt och nu har alltså Pound åstadkommit detta. Jag antar att detta också blir ämnet för den debattbok som publiceras senare i vår mellan Zizek och den engelske, radikalortodoxe teologen John Milbank: The Monstrosity of Christ: Paradox or Dialectic? (MIT Press 2009).
Det skrivs väldigt mycket läsvärt om relationen mellan religion, politik och teologi nu för tiden och det är lätt frustrerande att inte hinna läsa allt. Pounds bok var emellertid en bra början nu när jag försöker varva igång läsandet på allvar. Högt upp på väntelistan står Zizeks senaste böcker liksom Olivier Roys bok om mellanösternpolitik och intervjuboken med Jürgen Habermas, Ein Bewußtsein von dem was fehlt. Senare i vår kommer också Terry Eagleton, Reason, Faith and Revolution liksom Joshua Cooper Ramo, The Age of the Unthinkable. Det finns mycket att läsa!