Av ÅKE MALM
Knappt hade Italiens högsta domare i författningsdomstolen röjt undan större delen av Laga förfall-lagen, så kom beskedet från åklagarna i Milano: Silvio Berlusconi är misstänkt för prostitution med minderårig. Han misstänks också för concussione – ”missbruk av ämbetsmannaställning”, står det i min ordbok.
Den här gången är åklagarna så säkra på sin sak att de vill ha en omedelbar rättegång. Det är paragraf 453 i rättegångsbalken (Codice di procedura penale) som reglerar detta. Den åklagare som anser sig ha full bevisning och som hört den anklagade, kan begära att få hoppa över hela den förberedande delen och gå direkt till huvudförhandlingen. Silvio Berlusconi är kallad för förhör någon dag mellan fredag och söndag nästa vecka. Han kan välja själv, påpekar domarna.
För att Dixikons läsare skall vara bäst informerade skall jag försöka sammanfatta vad som hänt i ”Rubygate”, ett älsklingsord just nu för italienska rubriksättare, bildat på samma stam som ”Watergate” . Ruby kommer från pseudonymen den då 17-åriga Karima Al Mahroug, vars familj ursprungligen kommer från Marocko, använde på Facebook: Ruby Rubacuore, fyndig ordvändning där det sista ordet skulle kunna översättas med ”Hjärtekrossare”.
Nåväl, affären nådde offentlighetens ljus på eftermiddagen 25 maj 2010 då Karima fördes till polishuset i Milano efter att en kollega upptäckt att det saknades 3.000 Euro ur hennes handväska. Karima saknade inga ID-handlingar och när polisen spårade henne, visade det sig att hon kom från Sicilien där hon lämnat sin familj. Hon har av myndigheterna tagits om hand och överlämnats till sociala institutioner varifrån hon flera gånger flytt. I Milano levde hon på att tillhöra ”underhållningen” på olika nattklubbar. Hon är minderårig.
Plötsligt ringer det på telefonen i Questuran, polishögkvarteret i Milano. Silvio Berlusconi talar själv med polischefen och säger: ”Flickan ni tagit hand om är president Mubaraks ”nipote” – (vilket kan betyda allt från brorsbarn till barnbarn).” Berlusconi fortsätter: ”Ni kan lugnt lämna över flickan till en socialassistent som är på väg till er”. Ingen får för sig att kolla uppgiften utan när medlemmen i Lombardiets regionalförsamling, Nicole Minetti (PdL), anländer, får hon ta med sig Ruby hem.
Klockan är 2.30 på natten och nu startar åklagarnas utredning. Anledningarna är två: alldeles uppenbart är Karima inte Mubaraks ”nipote”. Att ha hävdat detta och använt sig av sin politiska roll, anser åklagarna vara ”concussione”.
Samtidigt börjar polisens deckare jaga. Man tar fram utskrifter från alla mobilstationer som kopplat Rubys mobil. Det visar sig att hon varit en mycket mera frekvent gäst hemma hos Berlusconi i hans villa San Martino i Arcore än vad hon själv erkänt. Framför allt finns det bevis för att telefonen befunnit sig på samma ställe, i en enda följd, utan någon förflyttning till en annan basstation, under 24, 25 och 26 april. Dag och natt. Under åtminstone en av dessa dagar var även Vladimir Putin närvarande i villan som Berlusconis gäst.
Naturligtvis sätts Rubys mobil under kontroll. Polisen registrerar dussintals samtal mellan henne och hennes vänninor. Under tiden hörs hon av åklagarna och berättar mycket – men inte allt. Hon beskriver hur hon blivit uppringd av Emilio Fede, 80, chef för Berlusconis TV-kanal, Rete 4 och framför allt en hängiven Silviosupporter. Han är på sitt sätt en legend som kanalens nyhetsankare. Han bjuder in Karima till en fest 14 februari, på San Valentinodagen. Han säger inte vad för slags fest eller var den skall äga rum. Bilen kör till Arcore men använder inte huvudingången som bevakas av karabinjärerna. Istället används en sidoingång där Silvio tar emot. Hon får en aftonklänning och smycken från Swarovski som gåvor. Nu är även Emilio Fede misstänkt för främjande av minderårig prostitution.
Allt detta sker när Karima är 17 år och 95 dagar – enligt italiensk lag är hon minderårig. Hon berättar om flera andra tillfällen som hon bjudits in till Arcore. Hon förnekar att hon haft sexuellt umgänge med den italienske regeringschefen. Framför allt hävdar hon att hon enbart varit tre gånger hemma hos Berlusconi – medan åklagarna anser sig ha bevis för att det rör sig om minst sex gånger. Dessutom har åklagarna foton och videosekvenser som kommer från Rubys egen dator som beskriver vad som hände i Villa San Martino.
Det finns många fler detaljer men vi kan lämna dem därhän för tillfället. Det viktiga är att för första gången prövar åklagarna snabbvägen via paragraf 453. Det betyder att de känner sig ha full bevisning för alla misstankar.
Berlusconi har omedelbart startat den stora mediakampanjen mot åklagarna. Han ringer sina egna TV-kanaler och beklagar sig i direktsändingar.
– Jag är förföljd. I 14 år har åklagarna jagat mig. Åklagarna försöker störta vår demokrati. De erkänner inte folkets demokratiska val och vill förhindra mig från att regera. Bevisen är groteska, löjliga. Det skall bli skönt att få försvara sig i rätten”.
– Jag är säker på att allt försvinner som en såpbubbla, för anklagelserna grundar sig på ingenting. Men under tiden har Italiens regeringschef smutskastats och ingen åklagare behöver riskera att få betala för den skada han vållat. Åklagarna har till och med kontrollerat mina supégäster innan undersökningen formellt inletts. Mot detta måste parlamentet ingripa och förhindra att åklagare kan bryta medborgarnas privacy och ingripa mot deras frihet.
Det här kommer att bli en spektakulär juridisk händelse. Inte minst för att bland åklagarna finns Ilda Boccassini, även kallad Ilda La Rossa, som varit Berlusconi i hälarna i 14 år.
Innan jag stänger den här bloggen: Ja-sidan vann, med 54 procent, i omröstningen bland de anställda vid Fiatfabriken Mirafiore i Turin.
Det blir tillfälle att kommentera även den utgången…