Politik och översvämningar

Av ÅKE MALM

Silvio Berlusconi är på väg mot G-20 mötet i Seoul. Men på fredag har han lovat att vara tillbaks i Rom igen. För nu börjar det brinna på allvar i knutarna. Knappt hade deputeradekammarens talman, Gianfranco Fini, utfärdat sitt ultimatum:

Antingen avgår du – eller så drar vi tillbaka vår delegation från regeringen, så ökade farten i den politiska karusellen.

Det mesta idag rör sig kring det nya partiet Futuro e Libertà (FL), Finis parti sedan han lämnat det PdL han själv var med om att bilda för drygt 2 år sedan. Det är som en daglig träningsmatch inför den verkliga uppgörelsen som kan komma när som helst.

På tisdagen förlorade regeringen tre omröstningar i deputeradekammaren sedan FL röstat med oppositionen. Omröstningen gällde ett tilläggsförslag till den omfattande nya säkerhetslagstiftningen i vilken också invandringen utgör ett stort kapitel. Oppositionen föreslog att regeringen skulle lova ta upp förhandlingar med Libyen, inom ramen för det nya vänskapsavtalet, om att tillåta FN:s flyktingkommissarie att åter öppna kontoret som Khadaffi tvingade FN att stänga för ett drygt halvår sedan.

En detalj som det inte borde vara svårt att bli överens om. Men Berlusconi hade gett order till koalitionen att avslå oppositionens förslag. Från regeringssidan applåderades oppositionen ironiskt medan utrikesminister Franco Frattini ropade:

Nu öppnar ni alla våra kuster igen för invandrarna.

För i detta ligger det stora symbolvärdet. Även om alla vet att flertalet papperslösa emigranter inte alls kommer via havet utan landar tryggt och säkert på någon av Italiens flygplatser med ett vanligt turistvisum. Men i högersidans propaganda är det bilderna av överlastade flyktingbåtar som rör upp känslorna.

Onsdagen inleddes med en ganska patetisk uppvisning av den förre kommunistiske borgmästaren i Fivizzano, inte långt från Massa Carrara. Han heter Sandro Bondi och är kulturminister numera i Berlusconis regering. Han drabbades av en akut blixtförälskelse när han var med om att leverera Silvios eget begravningsmonument, naturligtvis i Carraramarmor. Året var 1994 och sedan dess har Bondi varit en av Berlusconis allra mest hänryckta beundrare och medarbetare.

Som kulturminister är han också ansvarig för kulturminnesvården och naturligtvis också ansvarig för katastrofen som drabbade Pompeji i lördags då Gladiatorklubbens lokaler störtade samman. Sedan dess har ytterligare hus förstörts i de första rejäla höstregnen för i år.

Och idag stod alltså Bondi i kammaren och förklarade:

Om jag hade något ansvar för det som hände skulle jag själv begärt mitt avsked, förklarade han. – Men anledningen till husrasen ligger långt tillbaka i tiden. Det är inte pengar som saknas – men en organisation och ett ansvarstagande som dagens funktionärer inte klarar av.

Påståendet möttes med förakt och hela Bondis uppenbarelse fanns med i bilden, en förkrossad politiker som såg hela sitt livsverk falla samman under oppositionens ironiska kommentarer. För nog kan han ha rätt i att den gamla organisationen av Soprintendenze, ungefär länsantikvarier, inte längre svarar mot behoven. Dessa akademiker och experter inom konsthistoria och arkeologi kanske inte alltid är de bäst lämpade att organisera omfattande restaurerings- och underhållsarbeten. Kanske krävs det folk med management som första punkt i bagaget.

Men det kan ju inte en minister stå och beklaga sig över. Om han redan för länge sedan upptäckt att apparaten inte fungerade borde han ha organiserat en ny apparat illa kvickt innan halva Italien störtar samman.

Den sista måltiden

För samtidigt kommer nu andra larmrapporter från t ex Santa Maria delle Grazie i Milano, där Leonardos Nattvarden finns, om att nu regnar det in ifrån kupolen. För några månader sedan störtade taket i Neros Gyllene hus (Domus Aurea) in. Bara i Rom lär det finnas 45 konsthistoriska objekt i farozonen. Och just medan jag skriver detta rapporteras att det finns just nu, i detta nu, 400.000 jordras, på gång runt om i landet.

För att återkomma till Pompeji så hör det onekligen till bilden att denna, en av världens mest kända arkeologiska utgrävningar, med 20 miljoner turister som gäster varje år, saknar en fullt ansvarig sedan över ett halvår. Minister Bondi borde i september ha skrivit på utnämningen av den nye ansvarige. Men den operationen stoppades utan att det gavs någon officiell förklaring.

Men i Italien finns det alltid en officiös sådan. Och den handlar om att den utsedde är föremål för en åklagarutredning, misstänkt för att EU-pengar inte hamnat i rätt ficka. Den tidigare ansvarige är också han inblandad i en utredning. Men den gången handlar det om att restaureringar gjorts av företag som inte hade någon kompetens på området och att entreprenaderna kanske inte gick alldeles rätt till.

Samtidigt står stora delar av landet under vatten. Det regnar fortfarande på Po-slätten men från Vicenza och ut mot Venedig håller vattnet på att långsamt sjunka undan efter skyfallen för en dryg vecka sedan. Tiotusentals människor har blivit hemlösa eller har industrilokaler och jordbruk ställts under två meter vatten. Ikväll har gråtande småföretagare beskrivit hur de redan fick börja om från början igen i början av 90-talet. Och nu är allt förstört igen.

Anklagelserna haglar – som alltid i dessa sammanhang. Det sägs att underhållet av vallarna som är avsedda att hålla floderna på plats inte utförts som det skall. På många platser har vallarna underminerats och kvadratkilometer av Po-slättens bördiga marker står under meterdjupt vatten.

Tre människor har drunknat, tusentals mjölkkor flyter iväg med floderna. Jag såg ansvariga för en hönsfarm stå i vatten upp till midjan för att fiska upp dussinvis med kycklingar ur vattnet.

Strax innan planet mot Seoul skulle starta satt Berlusconi i en presskonferens och förklarade att man just avsatt 300 miljoner euro till den första hjälpen till de drabbade områdena. Mer pengar skall de bli när man gjort en ordentlig inventering. Och undra på det – det här är Lega Nords områden. Nu vankas det nyval – förr eller senare – och då måste Venedigs guvernör Luca Zaia i direktsändning kunna sitta och berömma sig över att hjälpbeslutet klarats på 8 dagar.

Vicenza

Andra områden är inte lika lyckligt lottade. Salerno har fått om möjligt ännu mera regn än Venedigområdet. Utmattade människor sliter med dränkta bilar och husgeråd. Men i vissa byar hade hjälpen ännu inte kommit fram flera dygn efter den första katastrofen. För nu hänger allt på hur många lokalpolitiker som också är representerade i Rom och hur bra kontakter de har med regeringens ministrar.

Politiskt är allt detta bara grundmaterial. Den stora frågan är när Gianfranco Fini skall dra tillbaka delegationen från regeringen. Vad händer då?

Berlusconi nekar att avgå. Möjligtvis skulle han kunna tänka sig att bilda en ny regering – kanske med stöd från UDC, Pierfrancesco Casinis lilla, men väldigt viktiga mittenparti. Det parti kanske som mer än någon annan gruppering för rollen vidare från det gamla kristdemokratiska partiet. Men Casini förnekar att han skulle ha några planer på att överge sin oppositionsroll.

PD sägs gå med listor i parlamentet för att se hur många namn man får på en misstroendemotion mot Bondi. En sådan skulle kunna bli den hävstång som alla oppositionspartier letar efter just nu.

Frågan är sedan vem som verkligen vill ha ett nyval (och inte bara pratar om det). Och vem som fruktar ett sådant.

Berlusconi sägs frukta ett nyval – enligt alla opinionsmätningar skulle han förlora. Inte mycket men tillräckligt för att livet skulle vara mindre angenämt för en som hatar att förlora. Lega Nord har ingenting emot nyval – de är säkra på att göra ett bra resultat. Udc och Casini är litet osäkra. Di Pietro och Italia dei valori vill ha nyval så snart som möjligt innan siffrorna börjar rasa.

PD vill däremot absolut inte ha nyval. De är långtifrån klara med det nya partiet ännu. Splittringen är betydande och alla gamla veteraner organiserar sina egna falanger just nu. Det gamla 30-procentspartiet skulle köpa 25 proc direkt idag.

Ett krav som ofta förs fram är en ”teknisk regering”, en slags nationell samlingsregering som bara skulle sitta en kort period för att lösa två frågor.

1. En ny vallag istället för den som nu gäller och som betecknades som ett ”svineri” av Lega Nordministern Roberto Calderoli.

2. En ny ekonomisk strategi som inte bara har till syfte att minska budgetunderskott och eventuellt få ner statsskulden mot 100 procentsstrecket.

Men i morgon är också en dag….

Kommentera: