Monti igen?

Rom - Colosseum

Av ÅKE MALM

Det satt hårt inne – men till slut tvingades Mario Monti bekänna färg. Jo, han är beredd att ställa upp som ny regeringschef. Men han kan inte tänka sig att kandidera – han är ju redan utsedd till senator på livstid. Däremot är det möjligt att en koalition av partier, från mitten ut till vänster, accepterar hans ”Agenda Monti”. Om den koalitionen får ”lämplig styrka och trovärdighet” kan han tänka sig att hans namn kan stå på koalitionens vallistor. Och att han kan acceptera ”en ledande roll i den framtida regeringen”.

Mario Monti gjorde den traditionella presskonferensen till en akademisk lektion där ironiska kommentarer och förnumstiga resonemang satte sin prägel på de två timmarna i Palazzo Chigis multimediasal. Men han sågade också alla broar till Silvio Berlusconi och dennes Frihetsparti. Han menade att partiets avhopp som regeringsstöd i början av månaden tvingade fram hans avskedsansökan. Framför allt  Angelino Alfanos hårda ord: ”Vi röstade på Monti för att han skulle förbättra situationen – istället har den blivit sämre”, citerade han.

Han påstod också att han minsann hade ganska svårt för att förstå sig på ”Berlusconis mentala linearitet”. Ord är tunga, särskilt när de uttalas av en politiker i parlamentet, menade han. Vad han tänkte på var Berlusconis märkliga svajande mellan olika positioner, för och emot, innan dråpslaget föll den 6 december.

Att Montis ironier träffade målet stod klart bara någon timme senare. Då förklarade Alfano att allt framtida samarbete omöjliggjorts och Berlusconi fortsatte sin otroliga serie intervjuer och TV-framträdanden med att säga att situationen är katastrofal och att allt blivit sämre sedan Monti tog makten. Arbetslösheten slår rekord, statsskulden bara ökar trots alla nya skatter.

Från Montis synvinkel är läget ett annat. Nu kan italienarna röra sig i Europa med ”högburet huvud”, landet har vunnit tillbaka sitt anseende och kan tala med auktoritet vid toppmötena inom EU. Så första punkten på Agenda Monti är att försvara de resultat som hittills uppnåtts. Men visst finns det mycket kvar att göra. Det gäller att få fart på ekonomin igen – det fanns inget utrymme för detta under de första tolv månaderna.

”Den som idag hävdar att vi kan avskaffa fastighetsskatten vet inte vad han talar om. En sådan handling innebär bara att den skatten kommer igen – dubbelt upp året därpå.” Och tro inte att ”ett leende och en klapp på ryggen räcker i det europeiska samarbetet. Där krävs konkreta resultat”.

Och visst har det varit ett tufft år. Anti-korruptionslagen som han själv arbetat mycket med urgröptes och försvagades av Berlusconis agerande. En ny version av den lagen står också högt på agendan. Liksom en ny lag om interessekonflikten – vilket betyder att Italien äntligen kan få en lag som förhindrar en mediamogul med tre TV-kanaler och två tidningar från att också bli regeringschef. Det skall sägas att en sådan lag har stått på agendan i decennier och att de gånger vänstern haft en möjlighet att göra något har man undvikit det för att inte skada andra uppgörelser. På agendan står också kraven att öppna den italienska marknaden för konkurrens och att stärka konkurrensombudsmannens roll.

Frågan är naturligtvis vad som händer nu. Mittenpartierna tog emot Montis anbud med stort intresse. Kyligare var det från PD som nöjde sig med att lova att studera agendan väl – så snart den publicerats. Monti själv förklarade att skulle PD vinna valet var Pier Luigi Bersani en självskriven kandidat till regeringschefsposten. Det är många kort som skall falla på plats. Det blir intressant att se t ex om Montis namn placeras bland partiikonerna. Om så sker skulle detta på något vis stoppa kritiken mot att han vill fortsätta regera utan att dessförinnan ha vunnit ett val. En annan fråga gäller hur sprängningen av Pdl verkligen kommer att te sig. Hur många grupperingar det kan bli. Men allt detta blir helt klart först när valurnorna töms och valsedlarna räknas, måndag-tisdag 25-26 februari. Mycket hinner hända tills dess.

Och det skall vi rapportera om på den här bloggen.

Varma jul- och nyårshälsningar från Rom!

4 kommentarer

  1. Ingrid Winberg says:

    Jag läser varje dag Corriere della Seras nätupplaga och det är så bra att sedan kunna stämma av mot dina bloggar. Det är alltid lika roligt att se att man själv uppfattat situationen på samma sätt som du, som befinner dig ”mitt i smeten”
    God fortsättning på julen önskar
    Ingrid W

  2. Gun Arwitz says:

    Spännande ! Come sempre !

  3. Mia Rossetti says:

    Tack för dina alltid aktuella och intressanta artiklar och Gott Nytt År!

  4. Felice Anno Nuovo!
    Resistenza, resistenza, resistenza!
    Gott nytt år med, förhoppningsvis, många nya bloggar av dig från Italien!

Kommentera: