"La cupola" - kyrkan San Giovanni Bosco i Rom där begravningen ägde rum (Wikicommons)

Maffian i Rom

Bilderna gick ut över världen – som förundrades. Framför den imponerande kyrkobyggnaden i ett av Roms perifera kvarter paraderade ett sexspann svarta hästar dekorerade med svarta plymer. Så som sig bör vid en ståndsmässig begravning. Ovanpå den barocka begravningsvagnen med stora fönster som avslöjade den imponerande sarkofagen, satt kusken iförd livré och hög hatt. Över piazzan svepte en helikopter in och strödde doftande rosenblad över de församlade. Kyrkans fasad hade smyckats med väldiga manifest där den avlidne, Vittorio Casamonica, hyllades:

– Du var kung i Rom – nu blir du kung i paradiset.

En av de jättelika banderollerna visade en bild av den som nu skulle begravas, klädd i en sådan vit kåpa som bara en påve anses kunna bära.

Vad var det nu för märkligt med denna prålande begravning? Jo, den avlidne tillhörde en känd Sinti- familj, Casamonica-familjen, ursprungligen från adriatkusten. De slog sig först ned i Abruzzerna men flyttade småningom över till Rom där de idag betecknas som en av de viktigaste grenarna av den organiserade brottsligheten i Rom. Den prålande begravningen anses ha haft till uppgift att befästa familjens makt i Rom. Media gjorde den istället till en manifestation för en maffialiknande verksamhet. För familjens allra närmaste var det inget annat än ett traditionellt sätt att fira av en mäktig släkting. ”Vi betalade var och en 50 euro och vi är 2500, räkna själva”, hävdade en kvinna inför TV-mikrofonen. Alltså, organisatörerna hade till sitt förfogande 125.000 euro eller ett bra snäpp över en miljon kronor.

Från begravningen

Casamonica utpekas i dussinvis med polis- och åklagarrapporter som ansvariga för betydande ockerhärvor. De administrerar tiotals mobila smörgåsbarer som parkeras framför kända turistmål som Colosseum eller Petersplatsen. Inget folkligt event i Rom äger rum utan Casamonicas barbussar. Normalt pågår en ständig diskusson om dessa camion-barer förfular stadsmiljön eller om de kan anses utöva en nyttig samhällstjänst.

Diskussionerna avslutas i allmänhet med att ansvariga borgarråd i Roms kommun lovar att flytta på barerna, att inte förnya licenserna eller sätta in karabinjärerna för noggranna kontroller av hygienen. Märkligt nog blir resultatet av dessa löften och diskussioner alltid desamma: barerna blir kvar, oftast med bulvaner från andra länder som ansvariga.

I dagsläget rör sig diskussionerna på fyra olika plan:

1. Hur kunde det komma sig att ingen ansvarig myndighet tillfrågats eller kände till begravningen så att trafiken kunde organiseras?

2. Hur kunde det komma sig att ingen trafikpolis underrättats förrän folket redan samlats. Det fanns ju ändå en karabinjär (i pension) som medlem i begravningsorkestern. På programmet stod för övrigt musiken från – Gudfadern.

3. Hur kunde det komma sig att ingen reagerade på helikoptern som strödde ”i petali di rosa”, rosenblad över den välfyllda piazzan? Tänk om det hade handlat om handgranater istället? Flygsäkerhetsverket Enac, som säger sig aldrig ha blivit tillfrågat och därför inte gett något tillstånd för flygning på låg höjd, har lovat att stänga av piloten (en pensionerad flygkapten från Alitalia) från flygningar under en tid.

4. Hur kunde det komma sig att jourhavande domare gav tre medlemmar av Casamonicaklanen permission från deras husarrester, utan att informera övriga inblandade myndigheter?

Nu hör det också till saken att Casamonicafamiljens medlemmar har en mångsidig aktivitet. Det sägs att de organiserat den ”namnuthyrning” som innebär att folk utan synbara tillgångar och inkomster, står som ägare för 300 – 700 olika bilar. Allt från Ferrari till Porsche och BMW. Många av dessa dyker upp vid rån och stölder då polisens spår tar slut vid ”namnuthyraren”. För några månader sedan var några av klanens ynglingar ute och rev loss med död och förstörelse som resultat. Ingen av bilarna de använde var försäkrad. Vilket för övrigt här är vanliga bilisters mardröm: att bli inblandad i en olycka där motparten saknar försäkring.

Och hur ligger det egentligen till med det 50-tal lägenheter av typen ”case popolari”, alltså med en närmast symbolisk hyra, som bebos av medlemmar i Casamonicaklanen. Med deras tillgångar borde det vara omöjligt att få en ”casa popolare”. Borgarrådet har lovat utreda.

Nu ligger inrikesministern Angelino Alfano illa till. Högertidningar öser kritik över inte bara honom utan också över Roms kommunstyrelse, över prefekten och polischefen. Och mitt i smeten finns också kyrkan. Varför avstyrde inte den ansvarige kyrkoherden spektaklet? Svar: jag är ingen polis.

Men Vatikanens officiella organ, l’Osservatore Romano, tar på sig skulden och kallar det ”En begravningsskandal”. Kyrkan och dess ledare är mitt inne i en kampanj för enkelhet, att stå vid det fattiga folkets sida och i full gång med att organisera det extraordinära jubelår som påven Franciskus utlyst (och som inleds med att den heliga porten i Peterskyrkan öppnas den 8 december). Ett jubelår som påven vill skall kännetecknas av enkelhet och barmhärighet. Och där hör inte Casamonicabegravningen hemma, framhåller tidningen.


Åke Malm

bild ake malm
Åke Malm

Mångårig utrikeskorrespondent i Rom. Skriver om böcker och bloggar om och från Rom och Italien inifrån.

Mer att läsa på annat håll

Sök på hundratals utvalda svenska och utländska kultursidor efter ännu mer att läsa. Skriv in sökordet i fältet nedan och klicka på Sök

Kommentera: