Litteraturhelg med Le Monde des livres

Det är tänkt att bli en tradition – det är åtminstone vad som sagts vid flera tillfällen under helgen i Le Mondes nya och toppmoderna lokaler i Paris 13 :e arrondissement. Varje första helg i oktober kommer Le Monde des livres, från och med i år, att arrangera möten, debatter och seminarier med bokhöstens aktuella författare.

För att få vara med och lyssna på de mest populära författarna krävdes en viss framförhållning; man var tvungen att boka plats minst en vecka i förväg. Alla seminarier var fullsatta, och för dem som inte fick plats i den stora hörsalen hade skärmar som visade hörsalens händelser ställts fram, så att det ändå gick att ta del av i stort sett allt.

Mest populär var nog, inte oväntat, förra årets nobelpristagare i litteratur, J.M.G. Le Clézio. Jag var där och lyssnade, och liksom förra året, den dag vi fick reda på att han blev nobelpristagare och jag hade den stora glädjen att få se honom, förmedlade han sina tankar och känslor kring skrivandet med den klaraste skärpa och ett imponerande lugn. Att Le Clézio avslutade med att bedyra sin lycka över att få möta publiken, sina läsare, samt att detta möte var av det slag han alltid skulle komma att minnas gjorde förstås inte det hela mindre lyckat.

Det annars kanske livligaste mötet lär ha varit det sista, det mellan Erik Orsenna och François de Closets, båda aktuella med böcker kring det franska språket, igen, men med olika infallsvinklar och förhållningssätt. Båda dessa herrar älskar rampljuset, och konkurrensen om publikens skratt och medhåll bidrar till skön dynamik i salen.

Men ämnet som ventileras är också hett: Ska man förnya det franska språket, ta steget mot en stavningsreform eller bevara de ålderdomliga stavningarna som tycks bli allt svårare för de yngre generationerna? Orsenna, från Franska akademien, försvarar de äldre stavningarna, men framför allt en korrekt grammatik, med sina rätta ändelser, och i sina poetiska allegorier över det franska språkets karakteristik lyfter han fram det komplicerade språkets fördelar och självklarheter. De Closets däremot ställer sig mot de ålderdomliga stavningarna och den stränga grammatiken.

Diskussionen skulle, precis som samtalsledaren Robert Solé säger, kunna pågå hela natten. Publiken håller med. Frågorna vill inte ta slut. Och de får ställas. Diskussionen drar naturligtvis ut på tiden, precis som många av de övriga programpunkterna, trots att det fanns en timme eller mer till förfogande. Fransmännens debattådra tycks outtröttlig. Jag ser det som ett säkert tecken på att Le Monde bjuder på en litteraturhelg även nästa år.