Av ÅKE MALM
Bästa bloggvänner – det är dags att ta till sig en ny partisignatur, ännu en akronym att placera i någon minnesvrå. Här är den.
M5s – utskrivet – eller i ett försök till försvenskning: Rörelsen 5 stjärnor. Vars medlemmar efter grundaren Beppe Grillo kallas ”grillini”. De fem stjärnorna representerar rörelsens grundtemata: vattenförsörjningen skall ägas av det allmänna (acqua pubblica), transporter, utveckling, bredbandsuppkoppling och miljön.
Anledningen till att det är dags att ta till sig ”il grillismo” är förstås den överraskande segern i Parmas kommunalval i söndags och måndags. När slutresultatet är räknat visade det sig att PD:s officiella kandidat, Vincenzo Bernazzoli, förlorade några hundra röster medan M5s: s kandidat, Federico Pizzarotti mer än tredubblade sina röster, jämfört med resultatet från första omgången. Det betyder att för första gången har M5s tagit över styret i en av Italiens större städer.
Ett jordskred och början till en total ommöblering av partibilden i landet. För totalt sett ökade mittenvänsterstyret i kommuner med mer än 15.000 invånare från 56 till 95. Mittenhöger gick tillbaka från 98 kontrollerade kommunstyren till 34. Det finns en benämning ”övriga” också som innefattar olika grupperingar kring mitten: från 14 till 39.
Nu är kommunval alltid svåra att förklara och beskriva i generella termer eftersom så mycket lokalt påverkar utgången. Det handlar om kandidaterna, listorna och den närmast föregående valperioden.
Ett typexempel är återigen Parma. Där hade Berlusconipartiet Pdl under en lång följd av år misskött allt. Kommunens skuldbörda hade stigit till förskräckande 600 miljoner euro. Resultatet blev att invånarna demonstrerade sitt missnöje regelbundet ett par gånger i veckan under Parmas berömda arkader.
Problemet var att PD som en kort tid efter Pdl:s fall tagit över styret, inte lyckades formulera någon konkret lösning på problemen. Och trots alla varningar presenterades landstingsordföranden Vincenzo Bernazzoli. Han är så grå, så obestämd, som en sinnebild för en gammal partibyråkrat. Han ville dessutom behålla sin ”poltrona” i provinsstyret i avvaktan på utgången av valet. En klurighet, ”furberia”, som bara inte accepteras längre bland väljarna.
M5s presenterade sin Pizzarotti som fyller 39 först i oktober, en banktjänsteman som egentligen i sitt framträdande står så långt någon kan komma från Beppe Grillos enmansshow. Försynt, diplomatisk, försiktig men klar i sina påståenden. Kanske just därför fick han 60,2 proc av rösterna mot Bernazzolis 39,8 i den andra valomgången.
Ytterligare en viktig faktor tillhör bilden. Vallagen för kommuner med över 15.000 invånare är ett drömläge för en proteströrelse som Grillos. I första omgången deltar alla som vill ställa upp, i den andra deltar bara de två listor som fått flest röster. En variant på det franska systemet, om man så vill.
PD:s ledare Pierluigi Bersani gjorde ett stort nummer genom att visa upp ett diagram där vänsterns segrar i de olika kommunerna avtecknade sig skyhögt över högerlistorna.
Problemet är att partiet egentligen gjort allt fel. Bersani har regelbundet satsat på fel kandidat som sedan slagits ut av andra vänsterlistor.
Ett exempel är Palermo där Leoluca Orlando vann en triumfseger och drog in som ny ”sindaco” för fjärde gången i Palazzo dei Normanni. Jag har tidigare i bloggen presenterat Orlando vars främsta profil består i hans ständiga kamp mot maffian. Han överraskade genom sitt beslut att kandidera eftersom han redan har en profilskapande roll som språkrör i Idv – under Antonio Di Pietro, förstås.
PD hade först tänkt stödja Rita Borsellino, syster till den mördade åklagaren Paolo Borsellino. Hon har blivit en symbol för kampen mot maffian men nådde inte ända fram till primärvalen. Efter anklagelser om valfusk och annat presenterade plötsligt Orlando sin kandidatur med stöd från Sel och miljökämpar. Resultatet: Orlando vann med 72,4 procent mot vänsterns kandidat 27,6. Ännu ett jordskred, alltså. Det är dock litet mer än en smakfråga om Orlandos seger skall föras upp i vänsterkolumnen eller mera i mitten.
Det här visar att PD:s stora svårighet just nu är att leva upp till sina goda föresatser att låta medborgarna i demokratisk ordning bestämma kandidaturerna i primärvalen. PD lever delvis fortfarande i en förfluten tid då partikansliet kunde bestämma allt.
Den tiden är över nu, triumferar Beppe Grillo. Han har hittills nekat varje form av debattduell med övriga partiers ledare. Han styr sin rörelse genom sin blogg som agerar via nätverket Meetup. Grillo är, som jag tidigare beskrivit, egentligen en ståupp-komiker, som i hastigheten ofta får det mesta fel. Vad gäller fakta.
Som när han skickar en gliring mot Bersani och försöker få denne att framstå som en gammal politikerfigur. I själva verket är Bersani tre år yngre än Beppe, född 1951 mot Grillos 1948.
Nu hör det till saken att en av de viktigaste faktorerna i valet var att bara 40 procent av väljarna deltog. Ur denna synpunkt var valet en katastrof för demokratin. Det är inte svårt att se att de flesta skolkarna kom från Pdl och särskilt från Lega Nord. Idag konstaterar alla tidningar att Lega Nord upphört att existera efter att man bara fått 5 procent av rösterna. Pdl är i samma sits och Berlusconi upprepar ständigt till alla som vill lyssna, enligt enstämmiga tidningareferat, att den nyvalde partisekreteraren Angelino Alfano, har totalt misslyckats och att bara han själv kan rädda de moderata.
Strängt taget befinner vi oss nu i samma situation som 1994 när Berlusconi lanserade sitt eget parti Forza Italia. Kristdemokraterna hade upplösts tillsammans tillsammans med koalitionspartnern Socialistpartiet som en följd av korruptionsskandalen benämnd Mani Puliti.. I tomrummet som då uppstod lyckades TV-mogulen skapa ett parti på 3 månader.
Precis som Pizzarotti gjorde nu i Parma. M5s gick från ingenting till en överväldigande valseger på just tre månader.
Det kommer att bli spännande att följa den unge borgmästaren, il sindaco, under hans första månader i Parmas kommunstyre. Pizzarotti är den yngste någonsin i Parmas långa historia på den posten. Han har lovat att inte se till partibeteckningen när han väljer medlemmarna i styret, bara till kvalifikationerna. Hans första uppgift blir att omförhandla skuldberget. Som bankman har han lovat ta någon med sig som kan förhandla.
Problem nummer två i Parma är Beppe Grillos uttalade löfte att skrota sopförbränningsanläggningen som håller på att byggas för en rysande massa pengar. Få ord väcker spontant en så stark opinion som ”l’inceneritore”. Problemet är naturligtvis de väldiga straffavgifter som måste betalas ifall kontraktet för byggentreprenaden bryts. Det har talats om en omprojektering av anläggningen för att använda den till något annat. Motståndarna hävdar att då finns det inget annat alternativ än att skicka soporna till Holland (eller varför inte till Sverige?).
Men Beppe Grillo har ytterligare två fasta principer som nu kommer upp till bevis. Han vill att Italien lämnar euron och helst vill han göra sig av med bankerna också. Demogogik på högsta nivå av den skäggige ledaren för M5s.
X x x x x
Medan politiken spelade sina roller inträffade två händelser som djupt präglade situationen under senaste helgen.
Först exploderade tre gasbehållare med hjälp av en sprängladdning utanför skolan Francesca Morvillo Falcone i Brindisi. Institutet är uppkallat efter åklagaren Giovanni Falcones hustru. De båda dödades vid sprängattentatet mot motorvägen som löper från Palermos flygplats och in mot centrum. Attentatet inträffade exakt för 20 år sedan idag.
Vid explosionen i Brindisi omkom 16-åriga Melissa Bassi av sina svåra spräng- och brandskador. Ytterligare ett tiotal elever skadades, flera allvarligt. Yterligare en av eleverna vid yrkesskolan för hotellbranschen är så svårt skadad att läkarna inte kan garantera utgången.
Attentatet väckte en väldig förstämning i hela landet. Det var första gången i Italiens långa historia av attentat som en skola drabbades, just när eleverna var på väg in till lektionerna på morgonen.
Redan dagen efter attentatet publicerade många tidningar bilder från en bevakningskamera som registrerat hela händelseförloppet. Bilderna var mycket klara och visade en välklädd man, i 55-årsåldern medan han mixtrade med mekanismen som apterade bomben. Tändmekanismen skall, enligt flera rapporter, ha bestått av ett tjuvlarm med infraröd sensor, av den typ som används i fastigheter. Attentatsmannen hade bara att slå på larmanläggningen för att den infraröda sensorn skulle slå på tändmekanismen så snart någon rörde sig i grannskapet.
Ännu har ingen organisation eller enskild person tagit på sig ansvaret. Det talas om maffia och det talas om en person med svåra psykiska störningar. Efter de första timmarnas självsäkra uppträdande har spaningarna gått in i ett nytt skede där ingenting utesluts. Många samlades för att göra upp med attentatsmannen när ryktet spreds att han gripits. Men polis och åklagare tillbakavisade påståendet och framhöll att ingen misstänkt ännu gripits.
Många tidningar och Tv-kanaler har tagit ansvaret för att ha publicerat namn och bilder på den misstänkte. ”Ett svårt missgrepp ur pressetisk synvinkel”, sägs det.
Xxxxx
Den andra stora nyheten var jordbävningen i området mellan Mantova och Ferrara där sju personer omkom och ett hundratal skadades. 5000 blev hemlösa och dussinvis med historiska byggnader, slott och kyrkor skadades svårt. Italiens räddningstjänst är numera en väloljad organisation som var snabbt på plats. Tältläger för de hemlösa restes på några timmar.
Men skadorna beräknas uppgå till flera hundra miljoner euro. Eftersom området är parmesanostens hemland uppskattas att minst 320.000 formar med Parmigiano reggiano har förstörts då lagerlokalerna störtat samman. ”Två års arbete är borta”, konstaterar en producent.
Allt detta inträffar samtidigt med att väljarna går till vallokalerna.