Av ÅKE MALM
Ett dygn kvar innan bilan faller för Silvio Berlusconi. Kanske. Troligen. Sannolikt. Men 100 procent säker – det kan ingen vara. Inte ens ikväll.
Strax före lunch i måndags spelade Berlusconi ut ett av sina sista (?) kort. Han kallade till presskonferens för att visa upp ”de amerikanska pappren”. Triumferande visade han upp dokument som sades innehålla fakta från tolv nya vittnen. Deras utsagor skulle helt förändra förutsättningarna för domen i HD, hävdade han. Det handlar förstås om domen som brukar betecknas Mediatrade. En dom som innebär fyra års fängelse (med tre års rabatt i en slags amnesti) och förbud att inneha offentliga ämbeten.
Dessa nya vittnesmål har inte publicerats i detalj ännu. Enligt B. skall de redan ha sänts till appellationsdomstolen i Milano med begäran att de tidigare rättegångarna i Mediasethärvan nu skall göras om. Om Milanodomstolen går på den linjen skulle det bli domstolen i Brescia som får ta sig an den uppgiften. Rader av domare och juridiska experter har frågats ut i media om vad som krävs för att en rättegång skall tas om. Svaren är alla lika. Det krävs totalt nya dokument med vittnesmål från tidigare helt okända personer. Enligt mångas uppfattning gäller inte detta Mediasetprocessen.
Även La Repubblicas specialist Francesco Bei anser att det handlar om gamla fakta som redan avfärdats i olika domstolar. Ett av Bs nya vittnen är Dominique Appleby, som enligt B. varit vd i Agramagruppen. Frank Agrama är lika med Farouk Agrama, egyptisk film- och TV-producent som nu är bosatt i USA. Han betecknas som nära vän till Silvio Berlusconi och dömdes 2012 till 3 års fängelse för sin roll i Mediatradeaffären. Domen fastställdes av HD 2013. I själva verket skall Dominique har varit en bulvan i den här affären. Ja, enligt vissa källor skall hon ha fått 4 miljoner dollar för att vittna om att Berlusconi är totalt oskyldig till anklagelsen om skattefusk.
Som bekant gäller Mediatradeprocessen en lång rad exempel på skattefusk i samband med affärer i storleksordningen 40 miljoner dollar årligen under flera decennier. Fakturerna för filminköp från bl a Paramount skall ha valsat runt bland dussintalet banker i olika skatteparadis. Varje gång höjdes priset vilket i slutändan gav Mediaset högre inköpskostnader – och därmed lägre skatt i Italien. Fördelen var givetvis att vid varje passage gjordes en vinst som slutligen hamnade på något av de konton B. kontrollerade.
Detta har varit åklagarnas linje processen igenom. Ända upp till HD som den 1 oktober i år avkunnade sin slutliga dom. Eftersom denna innebär ett straff som är längre än 2 år, förlorar Berlusconi också rätten till sin plats i senaten. Detta kräver emellertid en omröstning i senaten och det är den som skall äga rum på onsdagkvällen – om ingenting händer däremellan.
För nu skall alltså de sista (?) korten spelas ut i detta oändliga pokerspel. I lördags samlade B. sina yngsta anhängare som fick höra den vanliga litanian om domare och åklagare som i 20 år konspirerat mot honom. Så höjde han tonläget ännu några steg: detta är en statskupp som riktats mot mig och mina företag, hävdade han. Han manade också den unga publiken att ställa upp vid nya demonstrationer under de kommande dagarna. Och så krävde han ännu en gång att president Giorgio Napolitano skulle benåda honom. Utan att han skulle behöva be om det. En begäran om nåd skulle vara ytterligare en förödmjukelse han inte kunde acceptera.
Han fick svar snabbare än han någonsin kunnat önska sig. Och det var negativt. Napolitano hävdar att ingenting nytt framkommit utan att hans linje från kommunikén från i somras står kvar. Dessutom lägger den åldrige statschefen till ett par synpunkter. Han menade att B. de senaste dagarna gått utöver vad som kan anses vara skäligt och godtagbart i sina tal. Hotelserna och kraven är riktade mot landets institutioner och detta kan inte godtas, skriver han.
Spelet de närmaste timmarna fram till den avgörande omröstningen på onsdag kväll syftar nu till att med hjälp av de nya dokumenten söka skjuta omröstningen framåt. För ingen tycks tro att processen verkligen skulle tas om, utan tvärtom att domen står fast. Nu gäller det därför bara att fördröja hela den här pinsamma processen så långt det någonsin är möjligt. Därför kräver nu rader av B:s partikamrater att omröstningen skall skjutas fram. Motiveringen är att både HD och konstitutionsdomstolen har frågor att avgöra som på något sätt berör Mediatradeprocessen. Men man borde också avvakta Milanodomstolens behandling av den nya bevisningen. I andra hand, om denna första analys går vägen, gäller det att se till att Bresciadomstolen sedan inte har för bråttom. Och kanske man dessutom borde avvakta konstitutionsdomstolens behandling av Severinolagen – den som infördes i ett försök att sanera och göra den italienska politiken litet mera acceptabel i folkets ögon.
Nåväl, historiens vingslag skall nu passera dessa salar ännu en gång när Silvio Berlusconi skall förlora sin titel som senator. Denna förlust gör honom sömnlös och utgör, sa han i lördags, en dom av klassiskt romerskt format, en ”damnatio memoriae”. En fruktansvärd dom över en person som utsetts till Roms fiende. Straffet bestod i att allt som kunde erinra om den dömde försvann från tempel och minnesstoder. Han hade helt enkelt aldrig existerat. Bland många drabbade detta straff också Nero.
Nu säger Silvio Berlusconi: ”Jag kommer att försvinna ur historien både som företagare och som statsman”. Ett öde som gör honom särskilt bitter och ger bakgrunden till att han spelar ut sig själv som ett offer för komplotter organiserade av den marxistiska domarkåren.
Under tiden haglar hotelserna om regeringskris över Enrico Letta. För när B. avsätts som senator kommer hans nygamla Forza Italia att gå från att stödja regeringen till att gå i opposition. Det betyder att Lettas majoritet krymper till ett tiotal röster.
– Det gör ingenting – vi är ändå starkare genom att koalitionspartierna nu har mindre konflikter mellan sig, menar Dario Franceschini som sköter relationerna med parlamentet.
Det låter enkelt men i bakgrunden vilar hotet om att Pd ännu en gång skall visa en splittrad profil. Kunde 101 parlamentariker från Pd rösta bort Romano Prodi, en av partiets grundare, i kampen om presidentposten, så…
Ännu ett sista (?) kort spelade Silvio Berlusconi ut när han sände ett långt brev till samtliga parlamentariker från Pd och M5S. Där spelar han ännu en gång en av de där rollerna, som han är en mästare i. Han är den oskyldigt dömde, en man som haft åklagarkåren mot sig under de senaste 20 åren, ett offer för komplotter och hat från hans motståndare.
– Tänk väl igenom vad ni gör när ni gör er beredda att rösta, uppmanar han. Gör ingenting som ni kan få skämmas över i hela ert liv. Som kommer att dra skam inte bara över er utan också över era barn.
Dessa spänningar gör att regeringen försöker tvinga igenom sin finans- och budgetplan före omröstningen om Berlusconi. Eftersom Forza Italia försöker försena också den processen så mycket det går har Enrico Letta nu meddelat att han kommer att ställ förtroendefråga om budgeten. En förtroendeomröstning innebär att debatten kortas ned och att regeringen snabbare kan flytta över diskussionen till deputeradekammaren där majoriteten ju är betryggande.
Men dramatiken minskar ju sannerligen inte med en sådan omröstning i dagens läge.