Nyval eller inte? Regeringskris och ny parlamentarisk majoritet?
Trots tidernas starkaste majoritet i parlamentet är Silvio Berlusconis regering i farozonen igen. Nyheterna duggar och ingenting tycks gå precis som Berlusconi hade tänkt sig. Och mitt uppe i allt dyker ännu en minderåring upp och berättar om häftiga fester i villa San Martino i Arcore utanför Milano. Corriere della Sera och La Repubblica kör helsidor om denna nya story som minner om fru Berlusconis ord i brevet till La Repubblica:
– Jag kan inte leva med en man som ägnar sig åt minderåriga flickor… stackare som erbjuder sig åt draken mot att få en chans till succé i mediavärlden.
Nu gäller det 17-åringen Ruby, av marockansk börd som rymt från familjen som kämpar för tillvaron på Sicilien. Hon berättar själv att hon deltagit i åtminstone tre fester i Arcore och att höjdpunkten var när man lekte ”bunga-bunga”. En lek som Berlusconi skall ha lärt sig av överste Ghedaffi.
Som La Repubblica berättar den över två hela sidor skall den ha börjat när Ruby greps anklagad för stöld. Men hon släpptes snart efter att Palazzo Chigi (Italiens Rosenbad) ingripit och påstått att flickan var släkt med Hosny Mubarak, Egyptens president.
Naturligtvis har Berlusconis främste advokat Nicolo Ghedini varit i Milano och samordnat teserna som alla inblandade skall hålla sig till i förhör och intervjuer. En av nyckelfigurerna var inblandad i de tidigare escort-affärerna – Emilio Fede, en legendarisk grundare av Tv-kanalen Rete 4:s Aktuelltsändningar.
Naturligtvis är allt påhittat av illvilliga tidningar, säger advokat Ghedini. Polisledningen påpekar att utredning pågår och att man inriktar sig på att se hur trovärdiga Rubys berättelser är. Det troliga är att det ändå blir många helsidesstories de närmaste dagarna.
Bland dem som skall ha spelat en roll i historien märks Nicole Minetti, 25, tidigare Berlusconis tandhygienist och dansös i en TV-cabaret. För dessa hennes talanger placerades hon på partiets Milanolista och fick en plats i regionalförsamlingen.
Corriere konstaterar att det finns åtminstone två odiskutabla fakta i den här historien.
1. Ruby har utan tvekan varit i Arcorevillan åtminstone vid tre tillfällen. Detta har Emilio Fede vittnat om. ”Jag träffade henne i Arcore men skakade bara hand med henne”.
2. Ruby har utan tvekan tagit emot penningsummor vid varje tillfälle – plus smycken av olika slag. Hon hävdar själv att det aldrig förekommit något sex mellan henne och Berlusconi. Men hon har fått 5000 euro – vilket ändå är fem gånger mer än vad Patricia d’Addario fick för en natt i Palazzo Grazioli.
3. Ruby har fått hjälp genom ett telefonsamtal från Palazzo Chigi när hon gripits anklagad för en stöld av 3000 euro från den väninna hon var inneboende hos.
Vad säger nu Berlusconi själv om denna historia:
– Jag är en människa med ett varmt och stort hjärta som gärna rycker in för att hjälpa den som behöver stöd, förklarade han leende vid en presskonferens i Accerra. Han hade rest dit för att konstatera att sopförbränningsanläggningen nu fungerar ”åtminstone till 90 procent”.
– Jag har rest hit för att tala om sopor, verkliga sopor. Inte den smörja som vänsterns tidningar kastar över mig.
Och detta är den gemensamma nämnaren för alla uttalanden från hans partikamrater. Hela historien är en konstruktion av vänstern som nu börjat ägna sig igen åt sin favoritsport – att kasta skit på ”århundradets mest framgångsrike italienske politiker”.
Modestia a parte, som det brukar heta.
– Kan ingen dra ut sladden så att regeringen faller, under PD-ledaren Pier Luigi Bersani. Och Concita De Gregorio, chefredaktör för l’Unità skriver under rubriken: Statsmannen Bunga-bugna:
– Har vi verkligen råd med detta? Lever vi italienare i ett så välutvecklat, rikt och framgångsrikt land att ha råd med de ”bizzarrerie” en åldrig, sjuk, rekonstruerad och förgiftad av alla mediciner han måste ta, en man som låtsas äga den eviga ungdomen?
Jag har kortat ned Concitas text men tanken är klar: ingenting kan vara värre än en regeringschef med dessa svagheter medan den ekonomiske krisen skördar nya arbetslösa. Enligt riksbankschefen igår är den verkliga siffran över 11 procent och inte de dryga 8 som regeringen hävdat under en längre tid. Ekonomiministern medgav att de elva procenten nog är riktiga.
Den stora frågan är hur långt ”i finiani” skall gå innan det spricker för gott mellan dem och deras tidigare parti, PdL. För varje dag som går annonserar ständigt nya medlemmar i PdL att de ämnar gå över till Giancarlo Finis Futuro e Libertà. Triumferande hävdar Fini att 2500 lokalpolitiker gått över. I Sicilien där PdL senast vann allt – har partiet spruckit redan i två rejäla nya partier som signalerar att de är beredda till nya koalitioner.
Huvudfrågan gäller just nu om den andra Lodo Alfano skall godkännas. Liksom den första innehåller detta nya lagförslag en ny immunitet för regeringschefen. Berlusconi ställer som krav att denna immunitet skall gälla inte bara denna valperiod utan även nästa. Fini är emot den principen. Ett parlament diskuterar sedan veckor och månader en lag som enbart har till uppgift att skydda regeringschefen från hans rättsliga problem.
Men som Concita skriver: ”Det är klart att Lodo Alfano skall gälla även nästa valperiod – då när Berlusconi vill bli vald till landets statschef”.
Himmelen bevare oss, utbrister vid denna tanke åtminstone 50 procent av de italienska väljarna.