I DN har nyligen en debatt utbrutit om Humanisternas annonskampanj, där de tre arbrahamitiska religionernas – kristendom, islam och judendom – symboler utnyttjas för att föra fram ett budskap, riktat mot dem. Humanisterna vill ”värna det sekulära samhället, där religion och politik hålls isär”.
I Weekendavisen nr 25 den 19 juni 2009 intervjuas Troels Nørager, lektor i teologi och prodekan vid Aarhus Universitet, om sin bok Taking leave of Abraham. Också Nørager menar, men från en annan utgångspunkt än Humanisternas, att kristendomen måste kunna formuleras så, att den ”er kompatibel med demokratiet”.
Berättelsen om Abraham (i Första Moseboks 22 kap) som i fullständig lydnad är beredd att offra sin son på Guds befallning, avspeglar förhållandena i ett samhälle för 3500 år sedan, där det inte fanns någon moral skild från religionen, som i våra dagar, och kan inte heller längre gälla oss. Religionen var då i sig bärare av moralen, hur man handlade rätt och kunde leva ”ren”. En åtskillnad inträffar slutligen först under Upplysningen, då moralen blir värdslig, självständig i förhållande till religionen, som inte längre tillåts reglera allt i människors liv, utan istället måste förhålla sig till omvärlden, och småningom till vad de demokratiska värdena fordrar. Detta sekulära förhållningssätt utgör inte heller något problem för kristendomen. ”Det er kun fundamentalister, der har problemer med at tilpasse sig”.
Genom sin bok vill Nørager, ”först och främst demokrat och samhällsmedborgare”, istället för att se en skillnad mellan dem, förena religion och humanism.
- Två tävlingsförslag till Paradisets portar, Baptisteriet i Florens, båda med samma motiv. Det traditionella och vinnande förslaget av Ghiberti, och det förlorande men nydanande av Brunelleschi, med människan och dramat i centrum.
- Fler böcker från Amazon:
- Artikelsök – mer att läsa
Här kan du söka på hundratals utvalda svenska och utländska kultursidor efter ännu mer att läsa. Skriv in sökordet i fältet nedan och klicka på Sök