Vad kan det finnas för nytt att berätta om Françoise Sagan knappt fyra år efter hennes död?
Journalisten Lelièvre ger inga nya aspekter på hennes böcker även om hon tar hennes succéartade debut vid sjutton års ålder med Bonjour Tristesse som utgångspunkt för sin biografi.
Däremot återberättar hon hennes liv med tonvikten lagd på hennes totalt okonventionella och hedonistiska livsstil. Sagan förde ett hektiskt nöjesliv, hade relationer med män och kvinnor, skydde inga droger, hamnade i fysisk misär och dog utfattig trots att hon hade förtjänat miljoner.
Lelièvre tycker sig se en parallell mellan Sagans livsöde och tendenser och stämningar som präglade samhället i stort under efterkrigsdecennierna. Det rådde en hektisk vilja till förändring och modernisering och till brott mot det nära förflutna.
Orsaken skulle i båda fallen vara densamma: den kollektiva skulden när det gällde behandlingen av judarna under kriget, en skuld som i Sagans fall tog formen av en mörk familjehemlighet.
© Ruth Lötmarker