Av JOHAN DAHLBÄCK
I Frankrike är de intellektuellas ställning sådan att politikerna gärna vill ha dem på sin sida, så det väckte uppmärksamhet när André Glucksmann i en artikel i Le Monde anslöt sig till Nicolas Sarkozy.
Men vad tyckte då den gamle revoltören Glucksmann när hans kandidat pratade om att ”likvidera” idéerna från maj 68? Han var tillsammans med sin son Raphaël (född -79) närvarande när Sarkozy höll sitt famösa tal under valkampanjen. Sonen blev förbluffad, fadern närmast full i skratt.
Far och son har nu skrivit en bok för att reda ut begreppen för presidenten och förklara för honom att han faktiskt själv är ett resultat av det brott med ett auktoritärt och instängt Frankrike som upprorsåret för 40 år sedan bland annat innebar.
Båda har smak för att uttrycka sig med förtätade ironier. Båda kritiserar den cyniskt nationalistiska politik som Frankrike ofta bedrivit, och de försvarar – helt ointresserade av nostalgi – ett arv från studentupproret som handlar om frihetlig och kosmopolitisk modernitet.
© Johan Dahlbäck