Valet på Sicilien

Rosario Crocetta

Av ÅKE MALM

Det är måndag eftermiddag och resultaten från regionalvalet på Sicilien fortsätter att rulla in. För en gångs skull röstade man enbart under söndagen. Vallokalerna stängde kl 22 och sedan har urnorna – hoppas man – förvarats på säkert ställe. Röstsammanräkningen inleddes på måndagmorgonen. När det här skrivs har resultaten från 3.409 vallokaler räknats av totalt 5.308. Första resultatet: endast 47,42 procent av väljarna ställde upp. Över 800.000 färre än förra valet 2008. Alla media slår fast att så ser den sicilianska protesten ut.

Det andra resultatet hittills är att en koalition av mitten-vänster ser ut att vinna. Om ingenting oförutsett inträffar vann staden Gelas borgmästare, Rosario Crocetta, i spetsen för PD och UDC, alltså Demokratiska partiet och det katolska parti som leds av Pier Ferdinando Cassini. Denna koalition har fått runt 31 procent av rösterna. Det betyder att en autentisk antimaffiapolitiker för första gången vinner ett val på Sicilien.

Nummer två ser ut att bli Sebastiano ”Nello” Musumeci som leder högerkoalitionen. Första parti i den koalitionen är Berlusconis Pdl. Musumeci får 24,90 procent – men Pdl registrerar endast drygt 12 procent. Jämför det med förra valets 32 procent eller de historiska 61 procent som man uppnådde i Berlusconiepokens första år. Efter mediakungens presskonferens i lördags är detta en tumme neråt. En slutlig indikation på att en epok är slut.

Nummer tre är att Beppe Grillos Fem stjärnor får runt 15-20 procent och ligger på tredje plats. Ser man enbart på dem som röstat på stjärnorna är de nu Siciliens största parti. Men se det också så här. Med 52 procent som protesterade med att stanna hemma och nästan 20 procent som känner sig hemma hos Grillo var det 70 procent av sicilianarna som protesterade. Berlusconis tidigare anhängare och minister, Gianfranco Micciché, får miserabla 15 procent – han hade hoppat av Pdl och försökt med en egen lista.

Nu skall det sägas att Sicilien inte är någon lätt region att förstå. Den tidigare regionguvernören Raffaele Lombardo lyckades med bedriften att överleva fem regeringskriser och bilda lika många nya regeringar under sina 5 år vid makten. Antalet politiska ledare som hoppar mellan höger och vänster och mitten och tillbaks igen är oräkneliga.

När ideologierna inte längre finns så är det bara den enskilde politikerns egna intressen som gäller, förklarade Aldo Catullo på Corriere della Sera på kvällen.

Och resultatet är att Sicilien har en politikerklass som enbart åstadkommit katastrofer. Regionen är bankrutt och har en egen skuld på 54 miljoner euro. Samtidigt har regionalparlamentets ledamöter ersättningar som flera gånger slår Obamas eller fru Merkels.

Kring dessa grundfakta kretsar nu en het debatt. Alla undrar hur Crocetta skall kunna finna en samarbetspartner. Vare sig han vänder sig höger eller vänster ut möts han av någon större entusiasm. PD har ju vägrat Beppe Grillo. Efter kommentarerna till Berlusconis presskonferens verkar en stor koalition vara omöjlig. Ingen kan idag säga om det över huvud taget blir en regering på Sicilien. Än mindre kan man säga hur det går för regeringen i Rom. Ikväll ventilerar politikerna om det inte vore bäst att få till en regeringskris omgående och ha parlamentsvalet redan i januari. Silvio Berlusconis yttrade också under presskonferensen att han skulle ta sig ett par dagar innan han beslutar om hans parti skall sluta stödja teknikerregeringen. I det sammanhanget gäller det också att se vad hans eget parti beslutar. Alla har noterat hur tyst Pdl:s partisekreterare Angelino Alfano varit sedan Berlusconi förkunnade att han minsann inte tänkte lämna ringen. Efter Musumecis andraplats talar en och annan om att Alfano kan komma att hoppa av. Andra har, inför Pd:s primärval om några veckor hävdat, att endast Florens borgmästare Matteo Renzi skulle ha en chans att som PD-ledare matcha Beppe Grillo. Han kommer säkert att bli en faktor att räkna med.

Jag kan inte undgå att minnas bilderna jag såg i en Aktuelltsändning i lördags. I Benito Mussolinis födelsestad Predappio samlades 30.000 fascister, många klädda i full uniform och med diktaturens standar, och marscherade genom staden till kyrkogården där Il Duces mausoleum ligger. Det var 90-årsdagen av marschen mot Rom som firades. Med fascisthälsningar och allt. Och detta i ett land där den antifascistiska grundlagen förbjuder det fascistiska partiets organisation och alla yttranden som kan ses som ett lovord till den gamla diktaturen.

Dagen innan hade Roms borgmästare Gianni Alemanni avtäckt två nya gatuskyltar i Villa Ada, Savoiafamiljens tidigare residens. Kung Umberto II:s väg och drottning Maria Jose’s gata. Alemmani är en gammal nyfascist som moderniserat sig något. Men Savoiafamiljen bär ännu på smutsfläcken av flykten mot Pescara. Den inträffade när Italien skrivit på ett eldupphör med de allierade och tyskarna på allvar ockuperade staden. Då lämnade kungafamiljen invånarna i sticket och flydde till Egypten.

1 kommentar

  1. Gun Arwitz says:

    Hej !!!!
    Varför hör man ingenting om IdV? Läste i La Repubblica att det håller på att splittras och att di Pietro anklagas för oegentligheter…….

Kommentera: