Tandas endast mot ladans plan…

La petite

Av IVO HOLMQVIST

För mig behövs inga madeleine-kakor doppade i lindblomsthe för att jag ska falla ner i minnenas schakt. Det räcker med en bild i en bok, nu senast i en som vi råkade komma över för en billig peng på en book fair häromdagen (det vimlar av dem i Auckland mot slutet av vintern när häftiga regnskurar och kraftig blåst omöjliggör uteliv).

På sidan 100 i Karen Wheelers tio år gamla ”Living with Art” finns ett stilleben som genast för mig femtio år tillbaka i tiden: fem små tändsticksaskar, med texten inritad i en rococo-kartusch: ”La Petite. Safety Matches. Made in Sweden”. Så ofta vi hade dessa miniatyrtändstickor hemma, så ofta jag nästan bränt fingrarna på dem när ljusen skulle tändas inför gästernas ankomst.

Det sägs, fast det är kanske bara en myt, att två soldater kunde tända sina cigaretter på samma sticka i första världskrigets skyttegravar. Men snålade man och lät en tredje göra det så upptäckte fiendens krypskyttar den fladdrande lågan, och så föll man död ner innan man ens hunnit dra ett enda bloss.

Med La Petite hade man knappt kunnat få fyr på den första papyrossen. De var så små att om man skulle använda dem (jag har ett vagt minne av att det ansågs lite finare att bruka dem än de vanliga trestjärniga tändstickorna) så fick man vara flyhänt. Genast jag ser askarna väller minnena fram av formgivet femtiotal: soffbord i jakaranda, stringbokhyllor, Viola Gråsten-plädar, salladsskålar i teak, kobratelefonen…

Fast det bruna porslinet från Höganäs och Arabia kom kanske lite senare, liksom Medova-kannan i brun keramik som det verkligen luktade kryddigt the om. Den förekom i de flesta lundensiska studentrum under tidigt sextiotal. Lite senare hamnade vi så att en lagom lördagsutflykt söderut var till tändsticksområdet i Jönköping, med ett museum över den världsomspännande koncern som numera heter Swedish Match (etiketterna på La Petite finns säkert fortfarande utställda där) och med loppisaffärer. Där köpte jag för en också den gången billig peng Tegnérs samlade skrifter, med vackra ryggar i pergament som den präst vars ex libris finns inklistrad i de tolv delarna säkert betalat en rundlig summa för.

På tändsticksfabriken var Gunnar Ekelöfs far i sin ungdom anställd. Han hade näsa för affärer och gjorde sig snabbt en förmögenhet på aktier, så att sonen så småningom kunde köpa sig en Bugatti. Han var en renlevnadsman som bara en enda gång lockats bortom den smala stigen, av idiotiska kompisar. Det enda bordellbesök han upplevde i sitt liv resulterade i en syfilis som bröt ner honom i förtid. Gunnar Ekelöf har skrivit gripande om den gubbe som fadern blev och som irrade kring i våningen nära Johannes kyrka i Stockholm, rödfärgad både symboliskt och reellt i solnedgången. En ännu mera påtaglig litterär anknytning finns i Gunnar Björlings ultrakorta tändsticksdikter.

Beehive i äldre tappning

Svenska tändstickor säljs fortfarande världen runt, här på Nya Zeeland har de en stiliserad bikupa på asken och kallas Beehive, liksom parlamentsbyggnaden i Wellington. Hur vet man om man köper äkta vara när man handlar stickor? Asiatiska efterapningar har glömt bort prickarna och ringarna i den reklamslogan (se rubriken ovan) som fastställde att detta var säkerhetständstickor som inte likt de tidigare svavelstickorna flammade upp vid minsta friktion eller kunde tändas mot byxbaken hos cowboys.

Om en stackars flicka som tände eld på den ena stickan efter den andra tills asken var tom har H. C. Andersen skrivit en saga, i sin sentimentalitet och sociala indignation inte olik vad Charles Dickens åstadkom. Hur Einar Nermans Solsticke-pojke hör samman med en annan av H.C. Andersens sagor har lundaprofessorn Anders Palm utrett på fascinerande vis i sin uppsats ”Tommelise, Tummetott och tändstickspojken – androgyna äventyrligheter”, som är en av de många essäerna i ”H. C. Andersens underbara resor i Sverige”, utgiven jubileumsåret 2005 (HCA var född i Odense 1805) och vars omslag har just Einar Nerman fackelförsedda Tummelisa på väg ner i underjorden. Den teckningen blev förlaga till tändstickspojken som är världens säkert mest spridda konstverk, snart sålt i sex miljarder exemplar!

__________

– Se en äldre amerikansk inspelning av Andersens saga:

Kommentera: