Tahar Ben Jelloun – Sur ma mère

Av professor Bengt Novén

Tahar Ben Jelloun gav ut sin allra första roman Harrouda 1973 – han var då 28 år gammal. I ett centralt kapitel skildras hur berättaren samtalar med sin moder och hur denna intervju utgör romanens själva motor.

Moderns minne går utöver det individuella livsödet; det ger författaren potentialen att tala om att hela Marocko, särskilt de skikt av det marockanska folket vars historia inte skrivs, de fattiga, analfabeterna, kvinnor och barn från landsbygden.

I sin senaste bok, Sur ma mère, återerövrar Tahar Ben Jelloun, 35 år senare, vitaliteten från ungdomsromanen. Men berättandet är enklare och mera rättframt. Författaren har valt att kalla sin självbiografiska berättelse för ”roman” och det finns slående paralleller till debutromanen.

Skapelseprocessen hos Ben Jelloun kretsar återigen kring samvaron med modern. Författaren besöker med jämna intervall sin mor i hennes hem i Tanger under de sista levnadsåren då hon drabbats av Alzheimers sjukdom. I vissa ögonblick har modern mycket klara ögonblicksbilder av sitt eget förflutna, framför allt från 30- och 40-talets Fès. Och sonen upptäcker nya, hittills okända sidor av sin moders förflutna som ung flicka.

Sur ma mère är en rörande historia om umbäranden och smärta, om rädsla, ensamhet och förlust, men den blottlägger samtidigt vad som är livets väsentliga värden.