Skvalforskning om värderingar

De sju dygderna - utan rangordning
Av LARS HERTZBERG

I Hufvudstadsbladet 4.12.10 kan vi ta del av en rapport om vad jag skulle vilja kalla ”skvalforskning” – i analogi med radions skvalmusik. Rapporten uppges handla om finländares och svenskars värderingar. Man har låtit tusen finländare och kanske lika många svenskar, ur en lista med alternativ, välja ut de tio så kallade värden man anser att det egna landet borde slå vakt om.

Den (rätt oklara) tidningsrapporten ger bland annat vid handen att finländare oftast väljer ”demokrati”, ”att minska fattigdomen” och ”att ta hand om åldringar” medan svenskar prioriterar ”sysselsättning”, ”ekonomisk stabilitet” och ”ta hand om kommande generationer”. I Sverige kommer ”fred” på tionde plats, medan det inte i Finland nämns bland de tio viktigaste, å andra sidan finns ”demokrati” inte med på den svenska listan. I Sverige står ”Ärlighet” på fjärde plats, medan ”Äkthet” inte nämns, i Finland står ”Äkthet” på femte plats medan ”Ärlighet” inte kommer upp. Det alltomfamnande ordet ”Livskvalitet” är nummer fyra i Finland, nummer åtta i Sverige.

Undersökningen har gjorts av finska Taloustutkimus på uppdrag av något som heter Suomalaisen Työn Liitto och något annat som heter Woima-Säätiö. Det kan ju hända att själva samplet av utfrågade valts enligt alla konstens regler, men vad själva undersökningen visar är långt ifrån klart.

I likhet med många andra opinionsundersökningar utgår man här okritiskt från att människors verbala reaktioner på ett frågeformulär är ett direkt mått på deras verkliga attityder och förhållningssätt. Det här kan ifrågasättas också när det gäller konkreta beteenden som tv-tittande eller konsumtionsvanor. När det gäller ett så diffust begrepp som värderingar är sambandet mellan enkätsvar och verklighet betydligt mera svävande (jag avstår nu från att gå in på alla problem kring själva ordet ”värdering”).

Opinionsinstitut har ofta en platonistisk syn på ord: de föreställer sig att ord har en entydig betydelse oberoende av den kontext i vilka de används. I enkätundersökningar förutsätts man ta ställning till begrepp lösryckta ur sina sammanhang.

Ur Hufvudstadsbladet
Det problematiska i den här undersökningen blir också tydligt ifall man reflekterar över innehållet i de olika svarsalternativen. Om fred kommer på tionde plats i Sverige och inte alls platsar i Finland, betyder detta verkligen att man inte bryr sig desto mera om huruvida det är fred eller krig? Fred är trots allt en grundförutsättning för alla de andra värdena. Eller betyder det bara att man inte just nu upplever krigshotet som akut? Och varför värdesätts demokrati så högt i Finland och så lågt i Sverige? Betyder detta att Finland är mera demokratiskt? Eller är det tvärtom?

Det här betyder inte att en sådan här undersökning ingenting alls visar. När man jämför svaren i olika länder (eller kanske i samma land vid olika tidpunkt) kan man upptäcka skillnader i inställningen till vissa ord. Man märker vad som är ”buzzwords” i ett visst land i en viss period. Det kan vara intressant att fundera kring varför svenskar tycker det är viktigare att ta hand om kommande generationer medan finländare betonar behovet av att ta hand om åldringar. Vad detta säger om hur människor fungerar i olika konkreta valsituationer är däremot helt öppet.

Mest förundrar man sig kanske över att en dagstidning anser sig ha rum för rapporter av det här slaget, och att rapporteringen är så okritisk.

Dela artikeln:

Missa inget på Dixikon. Prenumerera på vårt nyhetsbrev!