I centrum av Philipp Felsch bok står den tyske kartografen och geografen August Petermann (1822-1878). Han var samtida med Alexander von Humboldt och en av några yngre vetenskapsmän i dennes skugga. Men till skillnad från den världsberömde naturforskaren och upptäckaren von Humboldt ritade Petermann sina kartor hemma vid skrivbordet utan att ge sig ut i världen. Han föddes i en småstad i Thüringen, studerade i Potsdam och var senare verksam i London, innan han slutligen återvände till Gotha i Thüringen, där han som 56-åring begick självmord.
Felsch beskriver Petermann som en tragisk hjälte, som ägnat hela sitt liv åt en vetenskaplig teori vilken om och om igen angripits och slutligen visat sig vara falsk: teorin om den isfria nordpolen.
I ett sekel som karakteriserades av banbrytande uppfinningar och upptäckter, men även otaliga motgångar och katastrofer på vägen, var den av Petermann ihärdigt försvarade teorin drivkraften för ett stort antal polarexpeditioner men samtidigt orsak till många fastfrusna och havererade skepp och tragisk död på ishavet.
På grund av Petermanns kartor och uppsatser i vetenskapliga tidskrifter och tidningar riktade den ledande sjöfartsnationen England tillfälligt sitt intresse bort från upptäckten av nordvästpassagen mot att istället kunna nå nordpolen med båt. När Petermanns teori förblev obevisad och antalet olyckor ökade, förlorade den uppenbarligen psykiskt svage Petermann sin trovärdighet och begick självmord.
Felsch bok är en faktabok som med sina utförliga kommentarer redovisar sina vetenskapshistoriska förankringar och anspråk. Ändå har den en lättsam och aldrig docerande ton vilket gör den till en informativ läsning för en intresserad publik.